Sveriges Radio

Vetandets värld

Vetandets värld

Description

Om vetenskap, forskningsrön och ny teknik som förändrar vår värld. Varje vardag ger programmet fördjupning om vetenskap. Det kan handla om allt från skalbaggar till det senaste inom hiv-forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Categories

Science & Medicine

Episodes

Coronaviruset i Kina - hur allvarligt blir det?

Jan 24, 2020 00:20:39

Description:

Allt fler insjuknar och fler dör i lungsjukdom orsakad av det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Var kom det ifrån, hur allvarligt kan det bli och hur kan spridningen hejdas?

Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog  vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Depression - Det går att ta makten över "den svarta hunden"

Jan 21, 2020 00:19:31

Description:

Depression beskrivs i en film från WHO som en svart hund som följer dig och gör livet svårt och tungt. Men du kan ta makten över den. Psykiatriprofessorn Yvonne Forssell tycker att filmen är träffande.

Svårt att få något gjort, svårt att känna, svårt att koncentrera sig. Depression kan yttra sig på många olika sätt. Det gör också att den ibland kan vara svår att känna igen, eftersom symtomen till stor del är sådana vi alla har i mindre eller större utsträckning. Om hur man känner igen depression och hur man rår på den samtalar vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman med Yvonne Forssell, professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Här kan du se WHO:s kortfilm "I had a black dog, his name was depression" Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 3/3. Svalbard - Valarnas framtid i ett trafikerat Arktis

Jan 19, 2020 00:19:30

Description:

Smidigt rör sig tungviktarna i det arktiska havet. Sälar, valrossar och giganterna valarna, ser ut att ännu må bra i Arktis, men ett varmare och alltmer isfritt hav är ett hot mot flera av dem.

På Svalbard möter vi havets bjässar, både grönlandsval och blåval, men också den lilla arktiska vitvalen. Runt fartyget syntes valrossar och andra sälar. Men hur mår de egentligen i ett allt varmare hav där havsisen minskar? Och vad kommer ske med dem om Arktis trafikeras? Vi hör: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden samt polarguiderna vid PolarQuest Zet Freiburghaus och Manda Lundström. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 2/3. Svalbard - Hur klarar isbjörnen ett varmare Arktis?

Jan 19, 2020 00:19:30

Description:

Isbjörn och svalbardren är Svalbards vandrande hårdingar. De är väl anpassade för is, snö och kyla. Men hur klarar de smältande is och regniga vintrar?

Två stora däggdjur vandrar på Svalbards tundra och stränder - den feta svalbardrenen och den väldiga isbjörnen. Isbjörnarna är havsisens jägare men tvingas alltmer upp på land när isarna smälter. Och svalbardrenen får allt svårare när vinterregn täcker markens mat med is. Hur ska de klara det allt varmare klimatet i Arktis? Forskare och guider berättar: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, renforskaren vid Polarinstitutet Åshild Ønvik Pedersen samt polarguiden vid PolarQuest, Zet Freiburghaus. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1/3. Svalbard - Är polarturisten ambassadör eller marodör?

Jan 19, 2020 00:19:30

Description:

Polarturismen växer snabbt. Men är den bra eller dålig för klimatet, den känsliga arktiska miljön och den arktiska faunan och floran? Följ med till isbjörnar och grönlandsvalar på Svalbard.

Om man reser till Svalbard som polarturist, blir man en polarambassadör eller en polarmarodör? Flyg dit och kryssningsfartyg där - kan det försvara att turisten i Arktis kommer hem med engagemang för klimatet och kunskap om den arktiska miljön? Vi hör flera röster: Tom Arnbom, arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, samt polarguiderna vid PolarQuest - Zet Freiburghaus, Gunilla Lindh och Manda Lundström. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Sara söker svaren på universums mysterier

Jan 16, 2020 00:19:30

Description:

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC.

Den stora partikelacceleratorn LHC på Cern i Schweiz accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn. Ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Sitt arbete gör hon både på plats och hemma på Stockholms Universitet. Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vetenskapsradion spanar mot 2020

Jan 16, 2020 00:19:29

Description:

Vi fick första bilden av ett svart hål, klimatfrågan gav upphov till jättedemonstrationer, och en global rapport om biologisk mångfald släpptes. Det hände vetenskapsåret 2019. Vad väntar 2020?

Några av Vetenskapsradions reportrar samlas i studion för att spana mot året som kommer. Sara Sällström har koll på vad som kan hända inom området biologisk mångfald och Annika Östman har förhoppningar inom sitt medicinområdet. Gustaf Klarin har ett särskilt öga på utvecklingen inom naturbruk och Björn Gunér spanar mot rymden. Vetandets värld byter namn om en vecka och Vetenskapsradions Veckomagasin ersätts av Vetenskapspodden. Här hittar du alla Vetenskapsradions program i P1 2020! Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fysikpristagaren Peebles tog fram universums recept (R)

Jan 15, 2020 00:19:30

Description:

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen.

Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 5 december 2019.  Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 2/2. Hemmasittarna - Hur får man tillbaka eleverna till skolan?

Jan 12, 2020 00:19:30

Description:

Sverige har ingen nationell strategi för att få hemmasittare tillbaka till skolan. Så man hittar egna lösningar, som att ta med en assistanshund till skolan eller att ha lektioner på hästryggen.

15-åriga Matilda slutade gå till skolan i fyran. Långt senare fick hon diagnosen högfungerade autism, och hennes väg tillbaka till skolan går tillsammans med en assistanshund. I Skövde kommun får Albin i sexan och Maja i femman ett par lektionstimmar i veckan ihop med hästar, och det visar goda resultat, säger läraren Martina Landenmark och Anita Jakobsson från Skövde kommun. Men Malin Gren Landell, psykolog och forskare, efterlyser vetenskapligt förankrade verksamma metoder för att få elever tillbaka till skolan.   I programmet hörs: Matilda, 15-åring som slutade gå till skolan i fyran, Annika, mamma till Matilda, Albin, sjätteklassare i Skövde, Maja, femteklassare i Skövde, Martina Landenmark, klasslärare i Skövde, Anita Jakobbson, Sektor barn och utbildning Skövde kommun, Malin Gren Landell, forskare och psykolog och utredare kring problematisk elevfrånvaro. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1/2. Hemmasittarna - "Man gör allt – men inte rätt"

Jan 12, 2020 00:19:30

Description:

Ingen vet hur många de så kallade "hemmasittarna" är. Och oavsett om orsaken är neuropsykiatrisk diagnos, mobbning eller trassligt hemma, så är deras frånvaro ett problem där alla förlorar.

"Hemmasittare" kallas de barn som under längre tid inte går till skolan. Skolinspektionens granskning 2016 visade att skolor ofta upplever att man "gör allt" för att få tillbaka elever men man gör inte rätt. Grundorsakerna förblir ofta en gåta, och elevernas egen röst hörs sällan i utredningarna. I programmet möter vi mamma Annika och hennes 15-åriga dotter Matilda som slutade gå till skolan i fyran. Vi hör också pedagogikforskaren Martin Hugo vid Jönköpings universitet, Christian Floer, utredare från Skolinspektionen och behandlingschefen Peter Sjöstedt och behandlaren Therese Markusson från Magelungen Utveckling AB. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Forskaren som överraskades av flyktingars hälsa

Jan 9, 2020 00:19:30

Description:

Flyktingar i Sverige har lägre risk för självmord än personer födda här. Men så trodde forskaren Anna-Clara Hollander inte alls att det var. Nu är hon väldigt glad över att hennes hypotes inte stämde.

Anna-Clara Hollander har följt flyktingar med uppehållstillstånd i Sverige under 30 års tid, fram till 2015. Hennes intresse för flyktingars hälsa började på hög höjd, i landet Tadjikistan. Har du eller en närstående självmordstankar, finns hjälp att få: Vid akut situation ring nödsamtal 112.  Ring 1177 Vårdguiden. Bris - Barnens rätt i samhället har telefon 116 111. Jourhavande medmänniska har telefon 08-702 16 80. Mind Självmordslinjen kan nås på chatt via mind.se eller på telefon 90101. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det svenska järnet – från Röda Jorden till fossilfritt stål

Jan 8, 2020 00:19:30

Description:

De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till?

Ulla Fredriksson som bor i Riddarhyttan berättar om hur det gick till när hon fann resterna efter den äldsta blästerugnen på Röda Jorden i Riddarhyttan - en kamp framför allt mot knotten som ansatte henne. Bergslagen har en speciell roll i Sveriges järnhistoria dom allra första masugnarna byggdes i början av 1100-talet i Norbergstrakten. Metallurgen Lars Bentell säger att det framför allt berodde på en sak: malmens unika kvalitéer. Vetandets värld följer de historiska teknikskiftena, i ljuset av den svenska stålindustrins satsning på att lägga om dagens produktion till att bli fossilfri, och att upphöra med de enorma utsläppen av växthusgasen koldioxid. I programmet hörs: Ulla Fredriksson, boende i Riddarhyttan som hittade resterna efter den äldsta blästerugnen Röda Jorden i Riddarhyttan, Lars Bentell, metallurg och pensionerad forskningschef LKAB, Catarina Karlsson, arkeolog och agrarhistoriker på Jernkontoret. Programledare Per Helgesson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se ÖVR: Bildtext: Järnhistoria1. Här i skogen i Riddarhyttan var Ulla Fredriksson med om att hitta en av de allra tidigaste blästerugnarna. Bildtext: Järnhistoria2. De allra första masugnarna byggdes i Norbergstrakten på 1100-talet. Metallurgen Lars Bentell vet hur och varför. Foto: Per Helgesson

Hon tar AI till hjälp för att analysera sociala medier

Jan 7, 2020 00:19:29

Description:

Hon växte upp bakom järnridån, i Ceauescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier.

Twitter är väldigt öppet för forskning, medan Facebook är väldigt stängt. Att studera det politiska samtalet via offentliga inlägg på sociala medier ger känslan att det finns mycket mer som vi som forskare inte har tillgång till, säger Anamaria Dutceac Segesten. Efter att ha tagit sin doktorsexamen i USA forskar hon nu i Lund kring hur politiska inlägg postas, gillas och delas på sociala medier. Där finns mångas nyhetsflöde och sociala referensramar, och där kan politiska åsikter skapas, befästas och spridas. I ett pågående vetenskapligt arbete är Anamaria Dutceac Segesten en av forskarna som ska ta fram en app som avslöjar deep fakes ett verktyg som framför allt ska hjälpa journalister att försöka säkra upp och "vattenstämpla" sanningen i en värld där de tekniska möjligheterna att sprida fake news och deep fakes ständigt förfinas.  Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det stora språnget mot fossilfritt stål

Jan 6, 2020 00:19:30

Description:

Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid.

Vi besöker SSAB:s masugn i Luleå, som tillsammans med anläggningen i Oxelösund svarar för 10 procent av de svenska utsläppen av koldioxid. Där byggs idag en pilotanläggning för att testa en ny metod att få fram järn ur järnmalm. Vätgas ska användas som reduktionsmedel i stället för kol. Biprodukten blir då: vanligt vatten. Förhoppningen är att kunna få fram ett helt fossilfritt stål på marknaden senast 2026. I programmet medverkar Mårten Brännström, driftledare masugnen i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på Hybrit, och Gunilla Hylander, tekniskt ansvarig på pilotanläggningen i Luleå. Programledare Per Helgesson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1/2. Vegan och idrottare – går det? (R)

Jan 5, 2020 00:19:30

Description:

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer?

Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen. I programmet hörs: Patrik Baboumian, Tysklands starkaste man och världens starkaste vegan, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare vid Sveriges Olympiska kommitté, Petra Lundström, idrottsnutritionist och forskare, Farhiya Abdi, landslagsspelare i basket. Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian. Programmet är en repris från 18 november i år. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom"(R)

Jan 2, 2020 00:19:30

Description:

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev.

Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programmet är en repris från den 1 november 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hon odlar hjärnor i miniformat (R)

Jan 1, 2020 00:19:30

Description:

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka?

Framodlade små organ organoider har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. Programmet är en repris från 28 oktober i år. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny? (R)

Dec 31, 2019 00:19:30

Description:

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort.

Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril.   I programmet hörs Jonathan Yuen, professor emeritus i växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, James Dale, professor vid Queenslands tekniska universitet, Jean-Pierre Horry, forskare vid CIRAD, ett centrum för lantbruksforskning i Frankrike, Louis Bäckström, Frukt- och gröntansvarig på en mataffär i Uppsala. Programmet är en repris från 4 november i år. Programledare Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Alternativa fakta – känslan vinner över sanningen (R)

Dec 30, 2019 00:19:30

Description:

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll.

I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 15 nov i år. Programledare Stefan Norberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt (R)

Dec 29, 2019 00:19:30

Description:

Den 29 maj 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna.

Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programmet är en repris från den 29 maj 2019. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så liknar katternas läten det mänskliga talet (R)

Dec 26, 2019 00:19:29

Description:

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor.

Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programmet är en repris från den 18 oktober 2019. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows

Åskådareffekten – att se men inget göra (R)

Dec 25, 2019 00:19:30

Description:

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör?

Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.   I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Erika Lunding, "Sebastian", ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programmet är en repris från 20 september i år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen (R)

Dec 24, 2019 00:19:30

Description:

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. Programledare Olof Peterson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Månen – människorna som tog oss dit (R)

Dec 23, 2019 00:19:30

Description:

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så trodde man 2019 skulle bli – för 50 år sen

Dec 22, 2019 00:19:30

Description:

1969 skriver Ingenjörs-vetenskapsakademiens direktör Sven Brohult en framtidsprognos om hur den tekniska och vetenskapliga världen kommer att se ut om 50 år. Nu är 2019 snart slut, och vi har facit.

År 1969 var framtiden inne, säger idéhistorikern Sverker Sörlin. Den var svindlande och lockande. Vi känner igen oss, vi förstå vad de trodde på. Ändå är det inte vi. Inte nu. Sverker Sörlin har skrivit ett svar till Sven Brohults framtidsprognos från sextiotalet. Han har frågat sig: Hur väl kan man lyckas med en prognos 50 år framåt i tiden? Vad säger den om den tid den skrevs i? Och vad kan vi lära oss av den? Programledare Frida Long Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hemligheten bakom den svenska körklangen

Dec 19, 2019 00:19:49

Description:

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling.

David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans utan att sticka ut. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Allt fler drabbas av långvarig hemlöshet

Dec 18, 2019 00:19:30

Description:

Susan är hemlös i Austin, Texas. Den växande hemlösheten väcker heta känslor i USA Men även i Sverige lever allt fler utan ett eget hem, här har bostadslösheten fördubblats de senaste 15 åren.

Både i USA och Sverige ökar andelen personer som varit hemlösa under en längre tid, vilket i sig ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Forskningen visar även att långvarig hemlöshet även gör det än svårare att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Hur skiljer sig den amerikanska hemlösheten från den svenska, och vad kan göras för att vända utvecklingen? I programmet hörs: Susan,hemlös i Austin Texas, Greg Liotta, jobbar på härbärget Front Steps, Mark Janchar, gör djupintervjuer med hemlösa på uppdrag av Austins sociala myndigheter, Hans Swärd, professor i socialt arbete vid Lunds universitet, Heikki, hemlös i Göteborg. Programledare Agnes Faxén Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Uppskjutningen: Cheops-satelliten ska spana på fjärran planeter

Dec 17, 2019 00:19:30

Description:

Satelliten Cheops skulle tisdag förmiddag skjutas upp i rymden för att spana på planeter utanför vårt solsystem. Men under morgonen kom beskedet att uppskjutningen avbrutits på grund av ett fel i raketen.

På Chalmers hade forskare samlats för att tillsammans följa uppskjutningen. Nu fick de beskedet att raketen åtminstone denna dag blir kvar på marken i Franska Guyana, på grund av ett fel i datorn i Sojuz-raketen som skulle ta den med upp i rymden. Satelliten kan komma att skjutas upp under onsdagen istället eller när som helst fram till och med den 22 december. Exoplanetforskaren Carina Persson och professorn och ESA-veteranen Malkolm Fridlund, som vi hör i programmet, ser fram emot att satelliten ska komma upp och lämna data om exoplaneters storlek och i viss mån atmosfärer. Under mötet i Göteborg blev det offentligt vad den stjärna och exoplanet ska heta som svenska folket fått ge namn åt: Stjärnan, i stjärnbilden Stora Björn, heter nu Aniara. Planeten runt den, en het gasjätte, heter Isagel. Isagel är piloten på rymdskeppet Aniara i Harry Martinsons rymdepos med samma namn. Namnförslagen kom från Lars Gottberg och röstades igenom i en omröstning öppen för alla i Sverige.  Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 2/2. Fjällgravarna – samer kräver kvarlevorna åter

Dec 16, 2019 00:19:30

Description:

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning.

En fjällkyrkogård från 1600-talet riskerar att spolas ner i den reglerade Skellefteälven. Gravarna hamnar under långa perioder under vatten och mänskliga kvarlevor har flera gånger hamnat i älven. Arkeologer från Norrbottens museum har under flera somrar grävt ut kyrkogården som ligger i den gamla bruksorten Silbojokk i Arjeplogs kommun. Museet gör detta dels i vetenskapligt syfte, men också för att rädda gravarna från att erodera bort. Hittills har 74 gravar grävts upp och skelett och kranier förvaras i ett magasin i Luleå. Men samiska ättlingar, Sametinget och en pensionerad kyrkoherde kräver att kvarlevorna återbegravs. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 1/2. Fjällgravarna – 1600-talskyrkogård spolas ner i älven

Dec 15, 2019 00:19:30

Description:

En kyrkogård från 1600-talet i Arjeplogs kommun håller på att spolas ner i Skellefteälven. Arkeologer från Norrbottens museum försöker hinna undersöka gravarna innan de försvinner.

På en stenig strand vid Sädvvájávrre i Arjeplogs kommun, kraftigt påverkad den reglerade Skellefteälvens skiftande vattenstånd, bedriver fem arkeologer en kamp mot naturens krafter. Här växte ett helt brukssamhälle fram på 1600-talet i samband med silvergruvan i Nasafjäll. Platsen är därför högintressant för forskningen om norra Sveriges historia. Men den gamla kyrkogården är kraftigt påverkad av det skiftande vattenståndet, och i sommar har Norrbottens museum gjort den kanske sista ansträngningen från att rädda gravarna i Silbojokks ödekyrkogård från att spolas ner i älven. Kyrkoruinerna och den gamla kyrkogården hamnar på grund av regleringen under vatten i långa perioder. Reportaget är gjort av Jörgen Heikki vid Sameradion/SVT Sápmi. Programledare Jörgen Heikki jorgen.heikki@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Henrik utvecklar vete som tål försaltad jord

Dec 13, 2019 00:19:29

Description:

Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet.

Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Första rönen från det infrusna fartyget

Dec 12, 2019 00:19:31

Description:

Nu kommer de första forskningsresultaten från fartyget Polarstern, där forskarna i det internationella projektet Mosaic sitter infrusna i ett isflak nära Nordpolen - omgivna av isbjörnar.

En grön laserstråle riktad rakt upp i himlen ger upplysningar om partiklar och moln upp till två mil upp i luften. Det handlar projektets allra första forskningsresultat om. Forskarna har inte sett solen på flera veckor. Vetenskapsradions Niklas Zachrisson har fortlöpande kontakt med forskarna på båten och ger i Vetandets värld en uppdatering på läget när vi går mot årets allra mörkaste dagar. Reporter Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Waldorf 100 år – Vad är Waldorf idag?

Dec 10, 2019 00:19:30

Description:

I år fyller Waldorfskolan 100 år och den alternativa pedagogiken har spridits i hela världen. Men där anhängarna ser en kreativ frizon varnar kritiker för en dogmatisk flumskola.

På en stor 100-årsfest i Berlin träffar vi Waldorfelever som berättar hur bra Waldorf är jämfört med vanliga skolor. Waldorf-professorn Tomá Zdrail vid Freie Hochschule Stuttgart berättar om transcendensens betydelse för människors utveckling och hyllar Waldorf-skaparen Rudolf Steiner som en visionär tänkare som var långt före sin tid. En motsatt bild ger Heiner Ullrich som är professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland. Han menar att Waldorf bygger på esoteriska-andliga idéer som redan för 100 år sedan var starkt ifrågasatta och som idag gör Waldorfskolorna blinda för social förändring och moderna behov. Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan i Stockholm, säger att Waldorflärarutbildningen professionaliserats och blivit mer vetenskaplig. I programmet hörs: Ruhi Tyson, bokbindningslärare på Kristofferskolan och lektor på Waldorflärarhögskolan och på Stockholms universitet, Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan, Agnes Scott, före detta Waldorfskoleelev, Heiner Ullrich, professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland, Tomá Zdrail, professor vid Freie Hochschule Stuttgart. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Waldorf 100 år – Vad är Waldorf idag?

Dec 10, 2019 00:19:30

Description:

I år fyller Waldorfskolan 100 år och den alternativa pedagogiken har spridits i hela världen. Men där anhängarna ser en kreativ frizon varnar kritiker för en dogmatisk flumskola.

På en stor 100-årsfest i Berlin träffar vi Waldorfelever som berättar hur bra Waldorf är jämfört med vanliga skolor. Waldorf-professorn Tomá Zdrail vid Freie Hochschule Stuttgart berättar om transcendensens betydelse för människors utveckling och hyllar Waldorf-skaparen Rudolf Steiner som en visionär tänkare som var långt före sin tid. En motsatt bild ger Heiner Ullrich som är professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland. Han menar att Waldorf bygger på esoteriska-andliga idéer som redan för 100 år sedan var starkt ifrågasatta och som idag gör Waldorfskolorna blinda för social förändring och moderna behov. Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan i Stockholm, säger att Waldorflärarutbildningen professionaliserats och blivit mer vetenskaplig. I programmet hörs: Ruhi Tyson, bokbindningslärare på Kristofferskolan och lektor på Waldorflärarhögskolan och på Stockholms universitet, Caroline Bratt, rektor på Waldorflärarhögskolan, Agnes Scott, före detta Waldorfskoleelev, Heiner Ullrich, professor i pedagogik vid universitetet i Mainz i Tyskland, Tomá Zdrail, professor vid Freie Hochschule Stuttgart. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Den första främmande planeten verkade omöjlig

Dec 9, 2019 00:19:30

Description:

Den första planet som upptäcktes utanför solsystemet gick inte ihop med teorierna om planetbildning. Därför trodde Michel Mayor och Didier Queloz först inte på upptäckten. Nu får de Nobelpris för den.

Runt stjärnan 51 Pegasi cirklar en stor gasplanet, lik Jupiter, som hinner ett varv runt stjärnan på bara 4,2 dagar. När Didier Queloz och Michel Mayor upptäckte det 1995, gick det emot den då gällande teorin om planetbildning. Teorin fick justeras, för planeten fanns där. Sedan dess har ungefär 4000 exoplaneter, planeter i andra solsystem, upptäckts. Många har förvånat, och inget solsystem liknar vårt. Nästa steg i forskningen om exoplaneter är att göra allt tydligare beskrivningar av dem, och till slut kunna leta efter tecken på liv. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Goodenough – "Det öppna samtalet är heligt"

Dec 8, 2019 00:19:30

Description:

Dialog och öppenhet är helt nödvändigt, både för att nå försoning och ny kunskap. Det menar en av årets Nobelpristagare i kemi. Var inte rädd att visa dig okunnig, då lär du dig nya saker.

John Goodenough är en 97-åring som spelat en avgörande roll för de litiumjonbatterier som revolutionerat världen. Vetandet värld besöker Austin i Texas där Goodenough verkat de senaste 33 åren - och där hans arbete lagt grunden till en intensiv batteriforskning. Vad är hemligheten bakom upptäckten? Den unge John kämpar med dyslexi och han har beskrivit i flera intervjuer hur hans pappa hade svårt att hantera besvikelsen när sonen inte lyckades lära sig läsa. Istället söker han sig till naturen, som blir en tillflykt. Och som elvaåring får han en insikt under en av sina cykelturer som han menar påverkat hans livssyn och forskning. I programmet hörs: professor John Goodenough, Nobelpristagare i kemi, professor Arumugam Manthiram som leder Texas Materials Institute, Ryan och Sandy, två Austinbor, Nicholas Grundish, John Goodenoughs doktorand. Programledare Agnes Faxén Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Fysikpristagaren Peebles tog fram universums recept

Dec 4, 2019 00:19:30

Description:

James Peebles får årets Nobelpris i fysik. Hans teorier om ljuset från Big bang har gett oss förståelse för universums beståndsdelar. Men bara en bråkdel av ingredienserna känner vi igen.

Bara 5 procent av universum består av sådan materia som vi förstår oss på. 26 procent är okänd mörk materia och 69 procent okänd mörk energi. När James Peebles började sin forskarbana var det i en värld där Big bang-teorin fortfarande diskuterades. Och det var just mikrovågsstrålning från ursmällen som kom att bli viktig för hans möjligheter att lägga det kosmiska pusslet. I ett ständigt växelspel mellan teori och observationer har dagens bild av universums sammansättning vuxit fram. Nu har nya generationers forskare gett sig i kast med att ta reda på vad mörk materia och mörk energi egentligen är. I programmet hörs James Peebles, årets Nobelpristagare i fysik, Ariel Goobar, professor i observationell partikelfysik vid Stockholms universitet. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

"En uppfinnare behöver full frihet!"

Dec 2, 2019 00:19:30

Description:

På 1970-talet reducerade Hans Erik Nilsson torktiden för en nylackad bil med 90 procent. Nu vill han ge framtidens svenska uppfinnare samma förutsättningar som han själv hade.

Hur ska Sverige fortsätta vara ett innovativt land? Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige. Nu hoppas han på att kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, disruptiva, innovationer, även i framtiden, hävdar Hans Erik Nilsson. Vetandets värld möter honom när han leder en grupp svenska uppfinnare som besöker den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland. I programmet hörs: Hans Erik Nilsson, uppfinnare, Åsa Magnusson, uppfinnare, Matthias Schäfer, forskare Konrad Adenauer-Stiftung, Shanghai. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nobelupptäckten – superproteinet som justerar syret i cellerna

Dec 1, 2019 00:19:30

Description:

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler.

Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford,  Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vetandets värld 2019-12-04 kl. 12.09

Nov 29, 2019 00:19:30

Description:

En hisnande resa i rymden - det är vad Sveriges Radios Julkalender handlar om i år. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på.

Ekonomipristagarna löser världens fattigdom när barnen lagt sig

Nov 28, 2019 00:19:30

Description:

Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp.

Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. Programledare Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Mikrovågor ska rå på de täta brösten

Nov 27, 2019 00:19:30

Description:

Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester.

Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Ann Zander, röntgensjuksköterska mammografienheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Paul Meaney, professor Dartmouth College USA, Margareta, 69-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Mötena vi älskar att hata

Nov 26, 2019 00:19:30

Description:

Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall.

Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Bangladesh satsar på mer mjölk och kött

Nov 25, 2019 00:19:30

Description:

Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg.

Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen. Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke

Nov 25, 2019 00:19:30

Description:

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier.

Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. Programledare Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke

Nov 24, 2019 00:19:30

Description:

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier.

Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. Programledare Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ansiktsmakaren – han väcker de döda till liv (R)

Nov 21, 2019 00:19:30

Description:

För 7000 år sen begravdes en kvinna i skånska Skateholm, sittande på en tron av hjorthorn. Nu kan vi möta henne öga mot öga på Trelleborgs muséum. Hur gick rekonstruktionen till?

Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 16 februari 2018. Katarina Sundberg vet@sr.se

Vanligt salt mäter strålning vid ESS-bygget

Nov 20, 2019 00:19:30

Description:

Om fyra år ska verksamheten vara igång vid forskningsanläggningen ESS utanför Lund. Inför starten mäter nu forskare bakgrundsstrålning kring anläggningen med hjälp av vanligt bordssalt.

Vanligt bordssalt kan användas för att mäta bakgrundsstrålning, har forskare vid universiteten i Lund kommit på. Just nu mäter kring de strålning runt bygget av ESS, European Spallation Source, utanför Lund. Syftet med mätningarna är att bestämma dagens bakgrundsstrålningsnivåer innan forskningsexperimenten i ESS drar igång, för att hålla koll på att den inte ökar mängden radioaktiva ämnen i omgivningen. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Whiplash – hon utvecklar kvinnliga krockmodeller

Nov 19, 2019 00:19:30

Description:

Råkar en kvinna ut för en bilolycka har hon en större risk att skada sig än en man skulle ha haft i samma situation. Ändå används fortfarande bara manliga modeller i krocktester.

Krocktestar för bilar görs idag enbart med manliga krockdockor. Virtuella modeller av både män och kvinnor ska nu utveckla säkerhetssystem som ger bästa möjliga skyddet för alla. Virtuella tester har inte bara fördelen att kunna representera olika typer av människor, utan ger också en mer detaljerad bild av vad som händer med kroppen i många olika krocksituationer. I programmet medverkar Astrid Linder, forskningschef vid Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI och adjungerad professor vid Chalmers i Göteborg. Programledare Henrike Wiemker Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 2/2. Vegan och idrottare – hur gör man?

Nov 17, 2019 00:19:30

Description:

Intresset för vegan kost bland idrottare växer. Men hur gör man om man vill bli vegan och fortsätta träna hårt? Vad måste man tänka på? Forskare och vegana elitidrottare ger sina bästa tips.

Sveriges Olympiska kommitté driver projektet Vego i världsklass som vill bryta köttnormen och vara med och skapa ett mer lättillgängligt vegetariskt och veganskt kök. Med i projektet är vegostjärnkocken och bloggaren Gustav Johansson, som visar hur man kan byta ut de animaliska livsmedlen mot hälsosammare alternativ. Och så går vi tillsammans med näringsexperten och forskaren Petra Lundström igenom de viktigaste näringsmässiga utmaningarna, och hur man gör rätt i köket för att klara av det. Basketstjärnan Farhiya Abdi berättar hur hon gör när hon åker till länder där veganism är helt okänt. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1/2. Vegan och idrottare – går det?

Nov 17, 2019 00:19:30

Description:

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer?

Stor uppmärksamhet har frågan fått i och med den omtalade dokumentärfilmen The Game Changers. Där vittnar en rad ledande idrottare om positiva effekter efter att ha gått över till vegansk kost. En av filmens huvudpersoner är kraftkarlen Patrik Baboumian som är Tysklands starkaste man och sedan flera år vegan. För Vetenskapsradion visar han sina enorma muskler och berättar vad den gröna kosten betytt för honom. Även på Sveriges Olympiska kommitté ser man positivt på en grön kostomställning. Det går att vara vegan och elitidrottare, enligt SOK:s Linda Bakkman som initierat projektet Vego i världsklass. Där slår de hål på myter om att hårt tränande personer som struntar i kött inte skulle få i sig tillräckligt med protein eller inte bli mätta. Samtidigt är det mycket viktigt att veta vad man gör. Det finns många näringsmässiga fallgropar. Dessutom saknas vetenskapligt belägg för att vegansk kost skulle göra ens prestationsförmåga bättre än om ens kost innehåller kött. Idrottsnutritionisten och forskaren Petra Lundström reder ut begreppen. Förtydligande: Patrik Baboumian vann 2011 de tyska Strongman-mästerskapen och erhöll då titeln "Tysklands starkaste man". Han var vid den tidpunkten vegetarian. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Alternativa fakta – känslan vinner över sanningen

Nov 14, 2019 00:19:30

Description:

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll.

I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 4/4. Barnen som inte lär sig svenska – Ministern svarar

Nov 13, 2019 00:19:30

Description:

Vad vill utbildningsminister Anna Ekström göra för skolbarnen som inte lär sig tillräcklig svenska? Vi möter henne i en diskussion med forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz.

I tre program den här veckan har Vetandets värld beskrivit hur det finns barn i skola och förskola som inte får tillfälle att lära sig tillräcklig svenska. Ofta går de på skolor där nästan ingen har svenska som modersmål. Det i sin tur hänger ihop med både boendesegregationen och det fria skolvalet. Alla tycks ense om att det vore bra om eleverna blandades mer på skolorna. Men det finns också andra åtgärder att ta till. Vi hör om transspråkande som undervisningsmetod, om krav på bättre kunskap hos lärarna om flerspråkig utveckling, och om mentorsprogram där elever i segregerade områden får möta en annan verklighet och mer av svenska språket.    I programmet hörs: Anna Ekström, Utbildningsminister (s), Laid Bouakaz, forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1/4. Barnen som inte lär sig svenska – Förskolan (R)

Nov 12, 2019 00:19:27

Description:

På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan.

En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska. Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är. I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 7 maj 2018. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 3/4. Barnen som inte lär sig svenska - Alvesta vände trenden

Nov 11, 2019 00:19:30

Description:

Grönkullaskolan i Alvesta var en typisk problemskola. En minoritet av eleverna hade godkända betyg och det var mycket bråk. Då tog skolan hjälp av forskare.

I varje klass fanns analfabeter och eleverna bråkade för att de inte förstod varför de skulle vara i skolan. På Grönkullaskolan vände utvecklingen när forskare från Linnéuniversitet införde så kallat transspråkande och alla elever lärde sig läsa och skriva. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Del 2/4. Barnen som inte lär sig svenska

Nov 10, 2019 00:19:30

Description:

Varför kan inte elever födda i Sverige tillräcklig svenska för att klara skolan? Vi hör om skolbarn som har ett språk på 3-4-åringsnivå. De hamnar i ett underläge från början, säger en lärare.

Hur ska det gå för barnen som växer upp i så segregerade miljöer att de nästan aldrig kommer i kontakt med svenska språket? Vi möter lärare och forskare som oroas över att eleverna kan väldigt lite svenska trots att de är andra och ibland tredje generationen i Sverige. Det här programmet inleder en programserie om barnen som inte lär sig svenska. Vi har mött elever, lärare och forskare som beskriver hur svårt det kan vara även för barn som är födda i Sverige, att tillägna sig en svenska i skolan som kommer att fungera väl i skola och arbetsliv, när de växer upp i segregerade miljöer och knappt har några skolkamrater alls med svenska som modersmål. De hamnar i underläge från början, beskriver en forskare. På måndagen berättar elever, lärare och forskare om problemet. På tisdagen besöker vi en skola i Alvesta, som tagit hjälp av en forskare för att bryta sin negativa trend. I Vetandets värld på torsdag diskuterar vi med skolminister Anna Ekström och forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz, varför elever kan ha svårt att lära sig svenska och vad som kan göras åt det. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

När Einsteins gravitation toppade nyheterna

Nov 7, 2019 00:19:30

Description:

I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde.

Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

Voyager 2 visar oss solsystemets gräns

Nov 6, 2019 00:19:30

Description:

I slutet av 2018 passerade rymdsonden Voyager 2 solsystemets gräns. Nu kommer de första vetenskapliga resultaten från den passagen med information om hur rymden ser ut därborta.

Bara rymdsonderna Voyager 1 och 2 som skickades upp 1977, har tagit sig förbi gränsen hittills. Det handlar om den gräns som kallas för heliopausen, där de laddade partiklarna från solen inte når längre. Anders Eriksson är forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala och berättar att de mätdata som kommit från voyager 2 kan bekräfta en hel del av de mätningar som gjordes av voyager ett några år tidigare. Han säger också att det går att se på solsystemet som en bubbla i den omgivande rymden. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Blödarsjuka – från läkemedelskatastrof till möjlig bot

Nov 5, 2019 00:19:30

Description:

Etthundrafyra blödarsjuka svenskar smittades av HIV av sitt eget läkemedel under 80-talet. Ytterligare 400 fick hepatit. Idag pågår lovande försök med en behandling som kanske kan bota sjukdomen.

På 1950-talet var medellivslängden för en blödarsjuk under 20 år. Då hittade svenska forskare den första behandlingen mot sjukdomen och många av de drabbade kunde leva ett mer normalt liv. 25 år senare drabbades de av en av de största läkemedelskatastroferna i modern tid. Deras läkemedel som utvanns ur blod var smittat med virus. Idag, när många av de drabbade har avlidit så ser det ut som genterapi snart kan bli en bot mot sjukdomen. Anders Molander är en av dem som fick hepatit C, "Björn" drabbades av HIV. Margareta Blombäck upptäckte det första medlet mot hemofili på 50-talet och Margareta Holmström är överläkare och behandlar blödarsjuka på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hur mycket värmer vi klimatet – så vässas prognoserna

Nov 4, 2019 00:19:30

Description:

Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten?

När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny?

Nov 3, 2019 00:19:30

Description:

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort.

Svampsjukdomen dödar bananplantorna hos den gula exportbananen som säljs över hela världen, bland annat i Sverige. Under 2019 har sjukdomen hittats i Latinamerika för första gången och den anses vara ett hot mot matsäkerheten i världen. I Australien försöker professor James Dale och hans kollegor vid Queenslands tekniska universitet nu att ändra i DNA:t på bananerna med den så kallade CRISPR-gentekniken. På så sätt hoppas de att den ska bli resistent mot sjukdomen. Men sådana bananer skulle inte vara tillåtna i EU idag. På forskaren Jean-Pierre Horrys labb i Frankrike arbetar man därför med mer traditionell växtförädling, även om bananen är svår att jobba med eftersom den i så hög grad är steril. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom"

Oct 31, 2019 00:19:30

Description:

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev.

Drottning Kristina var kär i påvens kardinal Decio Azzolino. Det visar brev som funnits i ett av Vatikanens gigantiska arkiv, menar historieprofessorn Marie-Louise Rodén. Hon har hittat smäktande kärleksbetygelser från kardinalen till drottningen. Och efter 11 års sökande fann hon brevet där påven förbjuder kardinalen att besöka Kristina nattetid. I programmet medverkar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid högskolan i Kristianstad. Musiken i programmet är hämtad ur Alessandro Stradellas opera "La Forza delle Stelle". Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Oct 31, 2019 00:19:30

Description:

Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar?

I programmet hörs: Anders Granström, skogsbrandsexpert vid SLU, och Stephen Pyne, skogsbrandshistoriker vid Arizona State University. Programmet är en direktsändning. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så ska konstgjorda öar rädda sjön Markermeer

Oct 29, 2019 00:19:30

Description:

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen.

Nederländerna är ett av världens tätast befolkade länder och bebyggelsen hotar naturen. En stor del av landets yta har skapats genom torrläggning av våtmarker och havsvikar som har förvandlats till högvärdig jordbruksmark. Markermeer skulle också bli ett torrlagt markområde, en så kallad polder, men istället beslöt man att försöka rädda sjön som höll på att kvävas. Föreningen Natuurmonumentens förslag om att anlägga en konstgjord ögrupp med sandstränder och sumpmarker i sjön godkändes av regeringen och bygget kom igång 2016. Förra året öppnades en av öarna för allmänheten. Nu har man en chans att besöka ett helt nytt naturområde som redan har koloniserats av pionjärväxter och sjöfåglar. Det återstår att se hur öarna påverkar den konstgjorda sjöns vattenkvalitet. I programmet hörs: Teo Wams, naturvårdschef Natuurmonumenten, Roel Posthoorn, Natuurmonumentens projektledare Marker Wadden, Ben Viveen, Ministeriet för vattenförvaltnings projektledare Marker Wadden, Harm van der Geest, ekolog och forskarassistent Amsterdams universitet. Programledare: Albert Ehrnrooth Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så ska grisen bli organdonator

Oct 28, 2019 00:19:30

Description:

Går det att skapa lungor, hjärtan eller levrar i ett laboratorium? Försök pågår. Och några forskare vill skapa grisar som delvis är människor för att ta deras organ.

Det råder brist på organ i världen. Tusentals människor står i kö i väntan på en transplantation. Kan bristen avhjälpas med artificiella organ? Att bygga ett organ i laboratorium är svårt. En njure eller en lunga är ett extremt komplext bygge. Men många försöker trots det med hjälp av avancerad stamcellsteknik. Man kan också ta färdiga organ från djur. Forskare i Japan vill skapa grisar som har förändrats så att de producerar mänskliga kroppsdelar, som bukspottkörtlar. Är det etiskt försvarbart? Vi möter Professor Laura Nicklason från Yale University, Professor Kelly Stevens från University of Washington, Professor Hiromitsu Nakauchi från University of Tokyo & Stanford, och Professor Bo-Göran Ericzon från Karolinska Institutet & Sjukhuset. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hon odlar hjärnor i miniformat

Oct 28, 2019 00:19:30

Description:

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka?

Framodlade små organ organoider har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hon odlar hjärnor i miniformat

Oct 27, 2019 00:19:30

Description:

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka?

Framodlade små organ organoider har blivit ett vanligt verktyg för forskningen. De kan användas till att se hur olika delar av kroppen reagerar på sjukdomar eller för att komma åt hjärnans hemligheter. Man kan skapa modeller av tumörer eller giftkörtlar hos ormar. Man kan till och med operera in en hjärnorganoid från en människa i huvudet på en mus. Men vad händer då? I programmet medverkar docent Anna Falk, Karolinska Institutet, Professor Hans Clevers, Utrechts universitet, professor Rudolf Jaenisch, MIT Boston, professor Fred Gage, Salk Institute San Diego. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Milstolpen: Kvantdator har överträffat vanlig dator (R)

Oct 24, 2019 00:19:30

Description:

Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi.

Reportaget gjordes hösten 2016. Då förbereddes EU:s kvantteknologiska satsning som skulle utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer.  I programmet hör vi John Martinis. Han är den som står bakom artikeln i tidskriften Nature, där Googles kvantdator presenteras. Vi möter också fysikprofessor Per Delsing från Chalmers, professor emeritus Göran Wendin, Stefan Filipp från IBM och Göran Johansson, professor i teoretisk fysik på Chalmers. Reportaget i programmet sändes första gången den 23 december 2016. Programledare: Camilla Widebeck och Tomas Lindblad camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det vilda livets vägar genom våra städer

Oct 23, 2019 00:19:30

Description:

Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infrastrukturen.

Det handlar både om att försöka spara de fina naturområden som finns och att se till att växter och djur kan röra sig mellan dem. Exempelvis via parker, småängar och dammar. Det ökar överlevnadschanserna på sikt för arter i de enskilda naturområdena. Biologen Linda Hassel på Länsstyrelsen i Jönköping säger att det också finns stora fördelar för människors hälsa och välmående att öka mängden natur i omgivningen. Hon har jobbat med grön infrastruktur i många år och säger att intresset för frågan har ökat på senare tid, även bland dem som inte vanligtvis håller på med naturvård. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Oct 22, 2019 00:19:30

Description:

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket?

I Vetandets värld hör vi en tidigare osänd intervju av SR:s Rigmor Ohlsson där Bengt Feldreich berättar hur det kom sig att han började sjunga "Ser du stjärnan i det blå" i TV. Vi hör också flera klipp från hans radiokarriär. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Oct 21, 2019 00:19:30

Description:

Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara?

I höst ska några oljebolag provborra i det så kallade Aurora-området i Nordsjön. Man ska inte leta efter olja utan försöka finna hålrum i bottnen där man kan lagra gigantiska mängder koldioxid i superkritisk form, alltså ett mellanläge mellan flytande- och gasform. Går borrningarna som förväntat blir det en avgörande faktor för om Stortinget nästa år ska säga ja till en uppemot 20 miljarder kronor stor satsning på en infrastruktur på att ta fånga in och lagra koldioxid, det som brukar kallas CCS, Carbon capture and storage. Norge har ända sedan 1996 i mindre skala lagrat koldioxid under havsbottnen i anslutning till ett par av sina gasfält, men hur mycket vet man egentligen om konsekvenserna av att trycka ner massiva mängder koncentrerad koldioxid i underjorden? Kan det läcka ut och vad händer då? I programmet hörs: Sverre Overå, projektchef Equinor, Peder Eliasson, geofysisk forskare Sintef Trondheim, Kristin Jordal, forskningsledare Sintef Trondheim, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

CO2-infångning – en nödvändig quickfix?

Oct 20, 2019 00:19:30

Description:

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring.

Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp. Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden. CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige. I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så liknar katternas läten det mänskliga talet

Oct 17, 2019 00:19:29

Description:

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor.

Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows

Så kan fritidsbåtarnas påverkan på havet mildras

Oct 17, 2019 00:19:30

Description:

I Sverige finns över 700 000 fritidsbåtar och nästan 110 000 bryggor. De stör livet i havet, särskild på känsliga grunda bottnar. Men det går att göra något åt saken, visar en ny rapport från havsmiljörådet.

Forskare från Havsmiljöinstitutet, ett samarbete mellan bland annat Stockholms Universitet och Göteborgs universitet  har ställt samman den kunskap som finns om hur fritidsbåtarna påverkar haven, och vad som går att göra åt det. I Vetandets värld hör vi marinekologiforskaren Sofia Wikström vid Stockholms universitet, som är en av rapportförfattarna, och Carl Zeidlitz från Svenska Båtunionen. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Jakten på universums mörka materia (R)

Oct 15, 2019 00:19:30

Description:

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp?

Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps weakly interacting massive particles. Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut? Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker. Programmet är en repris från den 16 oktober 2018. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Oct 14, 2019 00:19:30

Description:

Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer.

Frågan är om vi människor ens skulle existerat om det inte varit för cyanobakterien Prochlorococcus. Vilka är dess hemligheter och varför tror forskarna att den kan sätta punkt för vårt beroende av fossila bränslen? I programmet hörs marinbiologen Sallie Chrisholm, och Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. Programledare Agnes Faxén Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Oct 14, 2019 00:20:55

Description:

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer.

Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. Programledare Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Dödliga e-cigaretter skrämmer i USA

Oct 10, 2019 00:19:29

Description:

I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat". Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC. New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington. Programledare:Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Vilket ansvar tog staten för narkolepsibarnen efter massvaccineringen?

Oct 10, 2019 00:19:29

Description:

Den 10 oktober för 10 år sen startade den största massvaccineringen i Sveriges historia. Hundratals barn drabbades av en allvarlig biverkan av Pandemrixvaccinet. Tog staten ansvar för dem?

I Vetandets värld försöker vi reda ut hur statens ansvar ser ut rent juridiskt. Hittills har 423 barn fått narkolepsi godkänd som biverkan. 186 har inte fått den godkänd. Det finns nämligen en tvåårsgräns för när symptomen måste ha uppstått efter vaccineringen. Det pensionerade hovrättsrådet Hans Karlbom reagerar på att Isak, som var tre år när han fick sprutan, inte har fått narkolepsin godkänd som biverkan trots läkarintyg. Mia Carlsson, docent i civilrätt med inriktning på personskador förklarar hur juridiken fungerar. Socialminister Lena Hallengren ville inte ställa upp på en intervju om statens ansvar för de narkolepsidrabbade barnen och ungdomarna. Hon ger oss istället skriftliga svar. Läs hennes svar i länken här nedan. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelpriset i kemi – Utvecklingen av litiumjonbatteriet

Oct 9, 2019 00:20:54

Description:

Detta lätta och uppladdningsbara batteri används i mobiltelefoner, laptops och elbilar. Den sparar energi från sol och vind och gör det möjligt för oss att gå mot ett fossilfritt samhälle.

Priset går gemensamt till John B. Goodenough, M. Stanley Whittingham and Akira Yoshino. Vetenskapsradions Lena Nordlund och Lars Broström är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien, som tillsammans med Gunnar von Heijne tar oss igenom upptäckten och vilka pristagarna är. Rättelse: Batteriets anod är positiv och katoden är negativ. Inte tvärtom. Programledare Lena Nordlund Lars Broström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nobelpriset i fysik – Upptäckten av en exoplanet kring solliknande stjärna   

Oct 8, 2019 00:20:54

Description:

Årets Nobelpris i fysik går till forskning som ökat vår förståelse av universums utveckling, från Big Bang till idag.

Ena hälften av priset går till James Peebles för upptäckter inom fysisk kosmologi, och andra hälften delas av Michel Mayor and Didier Queloz för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna. Programmet sänds direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Gustaf Klarin reder ut upptäckten tillsammans med professorn i teoretisk fysik Lars Bergström. Programledare Camilla Widebeck Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

Oct 7, 2019 00:20:56

Description:

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång.

Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna. I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet. Programledare Annika Östman Katarina Sundberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Oct 4, 2019 00:19:35

Description:

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm. 

Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare. Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Oct 3, 2019 00:19:30

Description:

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig.

På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder till exempel strö till försöksmössens burar. Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel. I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så växte Nobels idé om priset fram

Oct 1, 2019 00:19:30

Description:

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna.

Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först nu har en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor, getts ut. I den nya boken "Nobel den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" försöker Ingrid Carlberg inte minst hitta bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden. Mats Carlsson-Lénart möter Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken. Nedan hittar du länkar till fler program om Alfred Nobels liv och om den dramatiska tillkomsten av Nobelpriserna. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Sep 30, 2019 00:19:30

Description:

Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på.

Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi. Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi. Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

Sep 29, 2019 00:19:30

Description:

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan.

Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Radion i ditt liv - så mycket mer än en källa till information

Sep 26, 2019 00:19:30

Description:

För många människor är radion en ständig följeslagare i vardagen, och radions roll i våra liv har nu väckt forskarnas intresse.

Radion är för många människor ständigt närvarande i vardagens sysslor och rutiner vissa vaknar till radion, andra somnar till den, människor lyssnar på radio när de kör bil, promenerar eller håller på med hushålls- eller trädgårdsarbete. Det här har intresserat etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet som skriver sin doktorsavhandling om hur radiolyssnandet påverkar våra liv. Programledare: Urban Björstadius producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Matematik – en lösning på sjukdomar och åldrande

Sep 25, 2019 00:19:30

Description:

Marija Cvijovic är docent i matematik vid Göteborgs universitet och forskar på åldrande. Med hjälp av matematik vill hon bättre förstå både friskt åldrande och de sjukdomar som ofta kommer med åldern.

Marija Cvijovic leder ett forskarlag med biologer och matematiker som försöker hitta mekanismerna bakom åldrande och sjukdomar som ALS och Alzheimers. Det gör de genom att skapa matematiska modeller i datorer och genom laboratorieexperiment på jäst. Skadade proteiner i jäst har nämligen likheter med skadade proteiner hos äldre och sjuka människor. Genom matematiken kan forskarna skapa modeller och fiktiva scenarier som aldrig skulle kunna genomföras i experiment. Marija Cvijovic betonar också matematikens betydelse för tekniska framsteg inom exempelvis artificiell intelligens, nya läkemedel och maskinteknik. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Ny rapport: Så påverkas isar och hav i vår allt varmare värld

Sep 25, 2019 00:19:31

Description:

Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten.

I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare. I programmet hör vi: Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten  Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHI Magnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHI Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

"Skuldbeläggande förstör klimatbudskapet"

Sep 23, 2019 00:19:29

Description:

Många klimataktivister skuld- och skambelägger alldeles för mycket i sin kommunikation, så att människor inte lyssnar på deras budskap. Det menar psykologen och författaren Liria Ortiz.

Liria Ortiz har skrivit en handbok för klimataktivister om hur man utifrån samtalsmetoden MI, motiverande samtal, pratar om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga. En förälder som tvingar sin tonåring att städa rummet får visserligen en tonåring som städar rummet, men bara just där och just då. Problemet är tillbaka dagen därpå, menar Liria Ortiz, och samma gäller den som av skuld eller skam för stunden anpassar sig till olika klimatbudskap. För att få fler att göra hållbara livsstilsomställningar över tid krävs inre motivation, som man lättast väcker och utvecklar vidare genom att kommunicera på ett sätt som inte handlar om att vinna ordkrig, utan om att förstå och lyssna på allas argument, menar Liria Ortiz. Därför har hon nu skrivit handboken som ska hjälpa klimataktivister att kommunicera sina budskap bättre. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Åskådareffekten – passiviteten inför klimathotet

Sep 22, 2019 00:19:30

Description:

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot?

På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Åskådareffekten – att se men inget göra

Sep 19, 2019 00:19:30

Description:

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör?

Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.   I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

De ska fiska på Nordpolen – och avslöja isens kemi

Sep 19, 2019 00:19:29

Description:

Imorgon fredag startar den största Arktisexpeditionen någonsin. Vi träffar två av de svenska forskarna som är uttagna till vad som kallas för ett internationellt "dream team" av polarforskare.

Den tyska isbrytaren Polarstern lämnar hamnen i Tromsö imorgon fredag. Då bär det av mot Nordpolen för att frysa fast i ett isflak och driva med isen under ett års tid. Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, är med under första "benet" som det kallas, vilket innebär 3,5 månad av forskning på isbrytaren och isflaket. Pauline Snoeijs Leijonmalm blir först med att fiska kring Nordpolen. Fiskeprojektet är uppdragsforskning från EU för att komma fram till om det finns fisk och i så fall vilken eller vilka arter som finns på djupt vatten i Centralarktiska oceanen. Katarina Abrahamsson ska avslöja vad som händer i isen under vintermörkret. Kemiprojektet går ut på att undersöka om ozonnedbrytande ämnen bildas oftare nu när Arktis blir varmare, vilket i så fall kommer leda till mer skadlig UV-strålning i takt med klimatförändringens framfart. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet. Programledare Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så minskar du matens klimatavtryck

Sep 17, 2019 00:19:30

Description:

För att komma fram till hur mycket växthusgaser som orsakas av ett livsmedel undersöker miljövetaren Emma Moberg livsmedelskedjan, från jord till butik. Hennes resultat kan omvandlas till enkla tips.

Det allra största klimatavtrycket uppstår i jordbruket, bland annat genom metangas från djuren och lustgas från foderproduktionen. Det gör att växtbaserade produkter nästan alltid har mindre klimatpåverkan än kött och andra animaliska livsmedel. I programmet berättar miljövetaren hur stora skillnaderna är mellan olika livsmedel och vad som är mest effektiv när du vill minska matens klimatpåverkan. Hon förklarar även varför konsumtionsändringar inte är hela lösningen. I programmet hörs Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Programledare Henrike Wiemker Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nu kartläggs Sveriges alla päronsorter

Sep 16, 2019 00:19:29

Description:

Nästa gång du biter i ett päron betänk att det är en frukt med en rik historia. Niklas Medin och de andra i Pomologiska sällskapets Päronkommitté gör nu en inventering av alla päronsorter i Sverige.

Niklas Medin äter päron med vördnad och njutning. Men sortbestämningen handlar om mycket mer än bara smak. Med hjälp av päroninventerare på kontinenten och ibland också DNA-analys, spåras päronens ursprung. Ibland hittar de unika svenska sorter, som inte växer på andra håll i världen. Odla med P1:s Ulla de Verdier får följa med pomologen Niklas Medin på päroninventering, och också kika in i päronodlandets historia, med inlåsta päron, smörpäron och päronmani. Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se

Han leder världens största Arktisexpedition

Sep 15, 2019 00:19:30

Description:

På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd.

Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret. Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar. I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet. Programledare Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Kampen i nutid avgör framtiden

Sep 12, 2019 00:19:30

Description:

Kanske aldrig förr har framtiden beskrivits och bråkats om så mycket som idag. Samtidigt beskrivs nuet av klimatforskare som ohållbart. En katastrof kan inträffa om inte den rätta omställningen görs.

Men frågan är vad som är den rätta omställningen. Och vem som ska bestämma över den. Vad är det för krafter som driver och bromsar framtiden?  Och vad kommer krävas för att häva de hinder som finns inbyggda i systemet om vi vill stävja klimathotet? I programmet intervjuas författarna till boken "Slaget om framtiden", ekonomihistorikern Jenny Andersson vid Max Planck Sciences Po Center i Frankrike, och Erik Westholm, geograf och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Svamparnas egen teknologi kan hjälpa miljön

Sep 11, 2019 00:19:30

Description:

Svampforskaren Sara Landvik jobbar med att leta upp svamp som innehåller enzymer med förmågan att göra såväl industrin som resten av samhället mer miljövänligt och hållbart.

Enzymer är proteiner som har olika kemiska uppdrag i levande organismer. Att delta i nedbrytning av vissa ämnen till exempel. I svampvärlden är variationen av enzymer stor. En del som används i tvättmedel kan till exempel lösa upp fläckar på kläder, utan att skada tyget som andra kemikalier kunde ha gjort. Men trots att bland annat tvättmedelstillverkare redan använder sig av svampenzymer, finns det fortfarande mycket mer att upptäcka och förbättra när det gäller användningsområden, menar svampforskaren Sara Landvik. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Så gick svensken från svamphatare till svampälskare

Sep 10, 2019 00:19:30

Description:

Svamp betraktades länge som något oätligt och farligt. Man brydde sig inte ens om att artbestämma de olika svamparna utan kallade kort och gott all svamp för "sopp". Men sedan kom svamppropagandan.

Med tanke på de enorma mängderna svamp som finns ute i skog och mark så inleddes ett mångårigt projekt för att få svensken att äta svamp. Men det stötte på motstånd. Dels var svampen inte särskilt energirik, och i och med att allmogen kroppsjobbade såg man inte svampen som ett alternativ som verkligen kunde mätta. Men det fanns också ett starkt motstånd mot svamp som handlade om smak, konsistens, och okunskapen om vilka svampar som är ätliga och inte. Det var inte förrän städerna fick en växande medelklassbefolkning som svampintresset verkligen tog fart. Och då handlade det inte så mycket om ätandet av svamp som hela företeelsen att ta sig ut i skogen och komma bort från vardagen. I programmet tar vi oss ut på skogstur med etnologen Ingvar Svanberg, forskare vid Uppsala universitets institut för Rysslands- och Eurasienstudier. Programledare Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Våtmarken är spindlarnas rike

Sep 10, 2019 00:19:30

Description:

Följ med på spindeljakt med två forskare från Stockholms universitet som vill ta reda på vad anlagda våtmarker betyder för mångfalden av spindlar. Vargspindeln är en av de arter som de springer på.

Peter Hambäck är professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Tillsammans med doktoranden David Åhlén vill han ta reda på hur viktiga anlagda våtmarker är för spindlar, som i sin tur är en viktig del av ekosystemet. En orsak till deras intresse är att våtmarker hittills har varit relativt lite undersökta av forskare när det gäller biologisk mångfald, om man jämför med till exempel ängsmarker. Frågan är också om de anlagda miljöerna kan ha samma naturvärde som de ursprungliga våtmarkerna. För att ta reda på det åker de runt till olika våtmarker och försöker fånga alla möjliga olika spindlar. I programmet hörs: Peter Hambäck, professor i ekologi på Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, David Åhlén, doktorand på institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Programmering på schemat – bortkastad tid eller nödvändig allmänbildning?

Sep 8, 2019 00:19:29

Description:

Nu ska skolan lära ut programmering. Syftet i läroplanen är att eleverna ska förstå det digitala samhället. Men är lektioner i just programmering det eleverna då behöver lära sig?

Eleverna ska bli digitalt kompetenta och då ingår att förstå hur kod är uppbyggt. Men kan vi förstå det digitala samhället genom att lära oss programmera? Forskarnas åsikter går isär. Karin Stolpe vid Linköpings universitet menar att det saknas belägg för att programmering kan göra att eleverna förstår hur datorsystem påverkar vardagen. Jan Gulliksen vid KTH anser att programmering skulle ingå i alla ämnen och Patrik Lilja Skånberg vid högskolan i Halmstad tycker att undervisningen präglas av gammaldags teknikoptimism. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nu är fynden från vraket Gribshunden uppe vid ytan

Sep 6, 2019 00:19:29

Description:

Sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid 1400-talsskeppet Gribshunden lockade 40-50 forskare från åtta länder. Vetandets värld följde med ut på en av sommarens sista dykningar vid vraket.

Forskarna själva är mycket nöjda med resultaten och fynden, samtidigt som det mesta återstår att utforska. Östersjöns vatten där ingen sjömask finns, det skyddade läget där skeppet sjönk, och det faktum att vraket inte passat för sportdykning gör Gribshunden till en välbevarad och unik skattkammare för marinarkeologer. Vraket är sannolikt det enda i så pass välbevarat skick som finns av de skepp som tillhörde de stora upptäcktsresornas tid. Vem vet förresten kanske Gribshunden till och med reste till Newfoundland? I programmet medverkar Johan Rönnby från Södertörns högskola, Brendan Foley från Lunds universitet, Kroum Batchvarov från University of Connecticut, Jon Adams från University of Southampton och Mikael Björk, Marcus Sandekjer och Christoffer Sandahl från Blekinge Museum. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hans svenska hjärtregister sprids till Europa

Sep 5, 2019 00:19:29

Description:

Svensk hjärtsjukvård har länge samordnat sitt arbete i kvalitetsregistret Swedeheart. Nu ska arbetssättet gå på export. På den europeiska hjärtkonferensen ESC i veckan visade många länder intresse för ett Euroheart.

Lars Wallentin, kardiologiprofessor i Uppsala, är just hemkommen från konferensen i Paris, som är världens största hjärtkongress med mer än 30 000 deltagare. I Vetandets värld berättar han både om intresset för registret han startade 1991, och om forskningsresultat som presenterats på kongressen. Det handlar bland annat om ett diabetesläkemedel som visat sig kunna hjälpa patienter med hjärtsvikt. I Paris presenterades också nya europeiska riktlinjer för kolesterolnivån i blodet. Men de kräver nya dyra mediciner. Kommer riktlinjerna att införas i Sverige? Det kommer att diskuteras framöver, enligt Lars Wallentin. De nya europeiska riktlinjerna för kolesterol: https://academic.oup.com/eurheartj/advance-article/doi/10.1093/eurheartj/ehz455/5556353 Om diabetesläkemedlet som kan användas mot hjärtsvikt, på europeiska hjärtkongressens (ESC) hemsida: https://esc365.escardio.org/Congress/ESC-CONGRESS-2019/Hot-Line-Session-1/204417-dapa-hf-the-dapagliflozin-and-prevention-of-adverse-outcomes-in-heart-failure-trial Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Högskolan vill gå före i klimatarbetet

Sep 2, 2019 00:19:30

Description:

Sveriges högskolor och universitet vill bli bättre på att leva som de lär när det gäller klimatet. Därför har 36 lärosäten kommit överens om gemensamma riktlinjer för att jobba med frågan.

Det här innebär att lärosätena ska ta fram särskilda strategier med konkreta förslag på hur de ska jobba med klimatfrågan framöver. Och det handlar både om hur de ska fortsätta att förse resten av samhället med kunskap om klimatet, och hur universiteten och högskolorna ska klara av att minska sina egna utsläpp. Göran Finnveden, som är vicerektor för hållbarhet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, säger att det är viktigt för trovärdigheten att ligga långt framme i klimatarbetet. Högskolorna måste visa att de tar sin egen forskning på allvar, menar han. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Musikterapi – hur fungerar det och till vilken nytta?

Sep 1, 2019 00:19:30

Description:

Musikterapeuter i Sverige arbetar dagligen med behandlingar av patienter med allt från hjärnskador och stroke till autism och demens. Varför har de ännu inte möjlighet att få en skyddad yrkestitel?

I tusentals år har musiken var till nytta för både kropp och själ, men hur påverkar musiken oss egentligen? Vi hör om hur musikterapi används för att behandla både psykiska och kroppsliga åkommor. Musikterapeuten Marianne Wallin behandlar Einar Frydén som drabbats av en stroke. Vi frågar oss varför Sveriges musikterapeuter ännu inte kan få en legitimation för sitt yrke. I programmet medverkar Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap, Einar Frydén, strokepatient, Alison Godbolt, överläkare på rehabiliteringsenheten Danderyds Sjukhus och musikterapeuterna Ingrid Hammarlund och Marianne Wallin. Programledare Ric Wasserman Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)

Aug 29, 2019 00:19:30

Description:

Ett svensk-malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal.

I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotter anna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Amazonas brinner – hur går det sen?

Aug 29, 2019 00:19:30

Description:

När regnskogen i Amazonas brinner oroar det hela världen, eftersom den är så viktig för klimatet. Regnskog är också världens mest artrika miljö. Kan ekosystemet i en brunnen regnskog återhämta sig?

I Vetandets värld möter vi Alexandre Antonelli, biolog och forskningschef för den botaniska trädgården Kew Gardens i London, själv bördig från Brasilien. Vi hör också Ulrik Ilstedt, som forskar om återplantering av regnskog Borneo i sydostasien. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hon renar vatten från antibiotika med hjälp av solljus

Aug 28, 2019 00:19:30

Description:

Professor Cecilia Stålsby Lundborg jobbar tillsammans med indiska forskare för att kunna rena vatten från antibiotikarester. Hon vill också att antibiotika ska användas på ett klokare sätt.

I många år har hon jobbat med att lära svenskarna att antibiotika inte behövs vid en vanlig förkylning. Med kinesiska forskare kartlägger hon kunskapen bland landsbygdsbefolkningen i Kina. I Indien är hon med och driver många intressanta projekt. I Europa sticker Malta ut som det land där antibiotika användningen är ovanligt hög, och där hon tillsammans med lokala forskare försöker förstå hur det kommer sig. För egen del är det ungefär 50 år sedan Cecilia Stålsby Lundborg använde antibiotika senast. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Volontärer jobbar för en större förståelse av insekter

Aug 27, 2019 00:19:30

Description:

Insekterna utgör världens största djurgrupp. Trots det vet vi fortfarande för lite om de flesta av dem för att kunna veta om de ökar eller minskar. Det vill svenska forskare ändra på.

Efter oroväckande rapporter om insekter som minskar kraftigt i antal kan man undra vad det är som kommer att hända med våra insekter i framtiden. Men svaret är att det inte går att säga något säkert om det. I forskningsprojektet Insect Biome Atlas vill ekologen Andreia Miraldo och hennes kollegor därför undersöka förekomsten av insekter i både Sverige och på Madagaskar. Projektet är också ett sätt att utveckla en praktisk metod för att göra långsiktiga inventeringar av insekter. I Vetandets värld möter vi bland annat Amanda Bråkenhielm Brising som är en av de frivilliga volontärer som hjälper forskarna att samla in insekter. Referenser: Caspar A. Hallmann et al. More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLOS ONE 18 oktober 2017. DOI: 10.1371/journal.pone.0185809 FranciscoSánchez-Bayoa och A.G.Wyckhuys. Worldwide decline of the entomofauna: A review of its drivers. Biological Conservation april 2019. DOI: 10.1016/j.biocon.2019.01.020 Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Minskande övergödning i Östersjön

Aug 25, 2019 00:19:30

Description:

Östersjön är ett sjukt hav, men är kanske på bättringsvägen. Övergödningen minskar långsamt efter många år av höga utsläpp. Men nu kommer klimatförändringen som ett nytt hot.

Att halterna av kväve och fosfor i vattnet minskar ger hopp om framtiden, men samtidigt blir havet varmare. Medeltemperaturen har ökat med två grader under de senaste tio åren. Det pressar många växter och djur hårt, och leder till att havet självt släpper ut växthusgaser. Det gör att vi måste arbeta för en bevarad biologisk mångfald, säger forskare. Då får vi ett friskare hav som också motverkar klimatförändringen. I programmet hörs forskningschef Christoph Humborg och limnologen Michelle McCrackin från Östersjöcentrum vid Stockholms unversitet, miljökemisten Anna Sobek från Stockholms Universitet, samt Alf Norkko som är forskningschef vid havsforskningsstationen Tvärminne i Finland. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Konsten att känna med sin patient

Aug 23, 2019 00:19:30

Description:

Kan man utbilda läkarstudenter i empati, eller måste de ha förmågan från början för att bli medkännande läkare? Vi möter Magnus Hultin, just i färd med att göra om läkarutbildningen i Umeå.

I våras kom beslut om att införa en ny, sex år lång, läkarutbildning. På utbildningsorterna pågår nu arbetet med att bygga om utbildningen. I Umeå är Magnus Hultin programdirektör för läkarutbildningen och har bråda dagar med omläggningen. En av många utmaningar gäller att utveckla läkarstudenternas förhållningssätt till patienterna. De måste kunna visa empati, medkänsla - men på rätt sätt. Samtidigt som de känner med patienten måste de hålla huvudet kallt och göra de rätta medicinska övervägandena. Och själva ska de hålla i längden. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Den franska terrorns nya ansikte (R)

Aug 22, 2019 00:19:21

Description:

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Frankrike har drabbats hårt av terrorism sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet startades terrorbrottsofferfonden. Här kan offer för terrorism söka ekonomisk ersättning. "François", före detta finansman och terroroffer från dådet på konsertlokalen Bataclan 2015, berättar hur viktig fonden varit för att hjälpa honom på fötter igen. I programmet träffar vi också Jean-Louis Bruguiere, undersökningdomare, Guillaume Clerc på terrorbrottsofferfonden, Olivier Roi, terroristforskare vid CNRS, Francoise Rudetzki, Sos Attentat, och Zineb El Rahzoui, journalist som tidigare jobbade på satirtidningen Charlie Hebdo. Programmet är en repris från 15 jan 2018. Programledare Johan Tollgerdt Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Bangladesh nysatsar i översvämningarnas spår

Aug 21, 2019 00:19:30

Description:

Bangladesh gör framsteg i bemästrandet av svåra stormar och översvämningar. Dödsfallen i naturkatastrofer har minskat dramatiskt och hanteringen av klimatförändringens konsekvenser har förbättrats.

Dola Liday i byn Deluti i Bangladesh har sadlat om från risodlare till krabbodlare. Den stigande havsnivån har lett till översvämningar som gjort markerna för salta för att odla ris på. I dammarna växer nu krabbor, och avkastningen använder Dola Liday för att bekosta sin sons utbildning. Svenska biståndspengar används för att stötta den här den mest utsatta gruppen människor för klimatförändringar och extremväder. Och det har gett resultat. Vetandets värld besöker byar där jordbruksmarken förstörts av översvämmande havsvatten och där det pågår en kontinuerlig klimatanpassning. I programmet hörs Dola Liday, krabbodlare i byn Deluti, Ashoke Kumar Adhikary vid UNDP, Bonita Mandol, krabbodlare i Deluti, Zahirul Islam, informatör vid FNs utvecklingsprogram Bangladesh, Mahbubur Rahman, miljö och klimatfrågor vid svenska ambassaden i Bangladesh, A.K.M Mamunur Rashid, klimatförändringsexpert UNDP. Programledare Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hälsokorrespondentens år - från svårbekämpad ebola till välgörande skratt

Aug 21, 2019 00:19:30

Description:

Ännu ett år har Johan Bergendorff för Sveriges Radios räkning hållit koll på det globala hälsoläget. I Vetandets värld berättar han om årets stora hälsofrågor, om hoten och var det ljusnar vid horisonten.

Det senaste året har Johan Bergendorff rapporterat om ebolaepidemin som är så svårbekämpad och om lovande försök med mediciner mot den dödliga sjukdomen. Han håller ögonen på utvecklingen av antibiotikaresistens i världen. Men han har också rapporterat om drönare som levererar mediciner i Rwanda, och om vikten av att skratta och själv lockats till skratt i direktsändning. Idag onsdag kan man höra och se alla Sveriges Radios utrikeskorrespondenter i Berwaldhallen i Stockholm. Därefter reser de ut på turné till bland annat Härnösand, Umeå, Falun, Norrköping och Halmstad. Hela programmet för turnén hittar du här

Så hanterar veterinären hotade vilda djur

Aug 19, 2019 00:19:30

Description:

Säkra nedsövningsmetoder av vilda lejon är bara en del av vad veterinären Åsa Fahlman har ägnat sig åt. Hon jobbar med såväl håriga noshörningar som med elefanters hälsa.

Insatser för att skydda vilda djur innebär ibland att de måste hanteras av människor, och då vill man ju inte att djuren ska skadas av den hanteringen. Det är också viktigt att ha koll på sjukdomar som kan slå hårt mot en redan hotad djurart. Åsa Fahlman ägnar sig åt tuberkulos som sprids mellan människor och elefanter. Hon är veterinär och docent i viltmedicin vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och jobbar också som veterinär rådgivare åt Världsnaturfonden. Hon deltar i en stor satsning ledd av indonesiska myndigheter som försöker hindra utdöendet av den akut hotade sumatranoshörningen, en liten och ganska hårig noshörning. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Ökande fall av syfilis – Hon förlorade sitt foster

Aug 19, 2019 00:19:30

Description:

Franska sjukan lamslog Europa för 200 år sedan, nu ökar syfilis igen. Benägenheten att skydda sig när man har sex har sjunkit på grund av mindre rädsla för hiv, och användningen av dejtingappar.

Priset betalar 200 000 foster som dör i sina mammors magar årligen. Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira förlorade sitt barn under graviditeten på grund av syfilissmitta som inte behandlades. Professor Mauro Romero Leal Passos vid Fluminense federala universitet anser att sjudubblingen av sådana fall i Brasilien är en skam för landet, när WHO har målet att överföringen ska stoppas helt globalt mellan mamma-barn och det finns billigt Bensatin penecillin som räddar alla barn om det sätts in i tid. Professor Magnus Unemo är chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro är oroad att syfilisfallen ökar snabbt i både Europa, Nordamerika, Australien och Japan. Han anser att det behövs stora upplysningskampanjer så att folk inte tror att bara för att det finns så bra hiv-mediciner så kan man sluta använda kondom vid tillfälliga sexförbindelser. I programmet hörs: Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira, som förlorade foster efter syfilisinfektion under graviditet i Rio, Mauro Romero Leal Passos, Gynekologiprofessor vid Fluminense federala universitet Rio, Magnus Unemo, chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro. Programledare Johan Bergendorff, Sveriges radios globala hälsokorrespondent johan.bergendorff@sr.se Producent Peter Normark peter.normark@sr.se

Sociologiforskaren: "Lär av festivallivet - var lite smutsigare!"

Aug 15, 2019 00:19:29

Description:

Sociologen Tullia Jack har gjort en studie av folks duschvanor när de bor i tält på musikfestivaler. Och kommit fram till att vi bör lära och inspireras av den livsstilen.

Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet, har intresserat sig för våra renlighetsvanor ända sedan hon läste modevetenskap i Australien och insåg hur ofta vi tvättar våra kläder och hur mycket vatten och andra resurser som går åt till det. Och duschandet har ökat enormt de senaste decennierna. Somliga duschar tre gånger om dagen på 50-60-talet fick vi hälsorådet att "bada ofta, minst en gång i veckan." Men mycket av vår renlighet har mer med sociala konventioner att göra än med hygien, anser hon, och uppmanar oss att inspireras av hur vi lever på sommaren, på musikfestivaler där vi står ut med varandra och tycker om att umgås, trots att vi inte duschar. Eller i sommarstugan. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Solgun Dreviks nydanande kombo (R)

Aug 14, 2019 00:19:30

Description:

Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram.

Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. Programmet är en repris från 10 maj 2019. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så skapas det marockanska solenergi-undret (R)

Aug 13, 2019 00:19:30

Description:

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning.

I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam. Programmet är en repris från 15 april 2019. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vad finns det för sjukdomar i släkten? (R)

Aug 12, 2019 00:19:30

Description:

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar.

Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Programmet är en repris från 5 februari 2019. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden (R)

Aug 11, 2019 00:19:30

Description:

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen.

1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. Programmet är en repris från 3 maj 2019. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hjälpa eller stjälpa – mat och skog avgörande för klimatet

Aug 9, 2019 00:19:30

Description:

FN:s klimatpanel IPCC har kommit med en ny rapport som visar att det behövs stora förändringar i hur vi använder jordens landområden om de internationella klimatmålen ska nås.

Den nya rapporten som presenterades den 8 augusti 2019 handlar både om hur människans markanvändning påverkar klimatet och hur klimatförändringar i sin tur påverkar jordens landområden. En av slutsatserna är att jordbruket och skogsbruket antingen kan förstärka klimatförändringarna eller bidra till att bromsa dem. Allt beror på hur vi väljer att bruka marken. Meteorologen Mikael Tjernström och Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, diskuterar innebörden av slutsatserna i rapporten. Programledare: Mona Hambraeus mona.hambraeus@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Aug 7, 2019 00:19:30

Description:

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

DNA-testet förändrade hennes liv (R)

Aug 6, 2019 00:19:30

Description:

Maria skickade in ett DNA-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan DNA-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska.

I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation.   I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Programmet är en repris från 9 januari 2019. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så räknar man ut mänsklighetens framtid (R)

Aug 5, 2019 00:19:30

Description:

Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske.

I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Programmet är en repris från 7 januari 2019. Programledare Olof Peterson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så ska vikingaskeppets hemligheter avslöjas (R)

Aug 4, 2019 00:19:30

Description:

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last?

Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Programmet är en repris från 11 december 2018. Programledare Agnes Faxén agnes.faxen@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

"Ung man sökes av kåt stilig herre"

Aug 1, 2019 00:19:30

Description:

"Möt mig vid Molins fontän kl. 12. Endast hästgardister göre sig besvär." Offentliga toaletter hade en viktig roll när män sökte kontakt med män för sexuell samvaro i början av 1900-talet när sådana möten var olagliga.

En museiman i Stockholm dokumenterade noga den tidiga 1900-talets  toalettklotter, men innehållet i hans klotterböcker har varit okänt fram till nu. För män som ville ha sex med män i början av förra seklet fungerade väggarna på offentliga toaletter nämligen lite som dagens dejtingappar. Men de var mer anonyma, vilket var nödvändigt i en tid när samkönat sex var olagligt. Anteckningarna från museimannen Bengt Claudelin  hamnade så småningom på Hallwylska museet i Stockholm med strängt direktiv att inte spridas eller publiceras någonstans under hela 1900-talet. Men nu är det nytt århundrade och Hallwylska museet har digitaliserat böckerna. Museipedagogen Michaela Carberg har fördjupat sig i materialet och berättar att klottret var minst sagt rakt på sak med illustrativa teckningar, inbjudningar till trekanter, och ett mycket grovt språk. Programledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Kan hundar känna lukten av smärta? (R)

Jul 31, 2019 00:19:30

Description:

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt.

I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar,  om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i. Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)

Jul 30, 2019 00:19:30

Description:

Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går?   I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)

Jul 29, 2019 00:19:30

Description:

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal.

I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotter anna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet (R)

Jul 28, 2019 00:19:29

Description:

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet.

Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programmet är en repris från maj 2019. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hoppet ökar för solbränsle

Jul 25, 2019 00:19:30

Description:

I framtiden kanske fossila drivmedel kommer att ersättas med miljövänligt bränsle gjort på bara sol, vatten och luft. De som ska hjälpa oss med det är cyanobakterierna.

Solbränsle tillverkas med hjälp av solens energi och luftens koldioxid. För att få fram det behöver man använda en grön organism som har fotosyntes. I det här fallet är det cyanobakterier som också är kända för att orsaka algblomningar på sommaren. Vid Uppsala universitet arbetar Peter Lindblad som är professor i mikrobiell kemi tillsammans med sina kollegor för att på molekylär väg designa om cyanobakterierna så att de ska tillverka bränsle i form av butanol. De har nu gjort framsteg i forskningen gör att hoppet ökar om att på sikt kunna ersätta fossila drivmedel med solbränsle. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Klardrömma – en förmåga hos många med narkolepsi (R)

Jul 24, 2019 00:19:30

Description:

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra.

När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programmet är en repris från mars 2019. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Periodiska systemet – Grundämnena som nyckel till makt (R)

Jul 23, 2019 00:19:30

Description:

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen?

Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Programmet är en repris från februari 2019.  Programledare: Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna (R)

Jul 22, 2019 00:19:30

Description:

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela?

Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Programmet är en repris från februari i år. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Periodiska systemet – kemisternas mentala karta (R)

Jul 21, 2019 00:19:30

Description:

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen.

Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. I programmet hörs Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Gunnar Svensson, professor i strukturkemi Stockholms universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala musikklasser. Programmet är en repris från februari 2019. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nödläge när ebola når storstad

Jul 19, 2019 00:19:30

Description:

Det dödliga viruset har nått staden Goma med två miljoner invånare i östra Kongo-Kinshasa. Vad innebär det att Världshälsoorganisationen nu har utlyst ett internationellt nödläge?

Smittspridningen riskerar att öka kraftigt  sedan en pastor tagit smittan till Goma. Viruset riskerar också att spridas till grannlandet Rwanda som ligger på gränsen till staden. De som har varit i kontakt med smittade personer kan erbjudas det experimentella vaccin som numera finns. Utbrottet i Kongo-Kinshasa är första gången det har kunnat användas. Men de beväpnade grupperna och det instabila politiska läget i landet försvårar arbetet. Helena Nordenstedt är läkare och forskare i global hälsa på Karolinska institutet och med erfarenheter både från Kongo-Kinshasa och tidigare ebolautbrott i Västafrika. Hon berättar vad nödläget innebär och vilken forskning som bedrivs kring ebola idag. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Månen – vägen till Mars

Jul 17, 2019 00:19:30

Description:

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka?

Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden? NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023. I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation. Programmet är en repris från 20 juni 2019. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen

Jul 16, 2019 00:19:30

Description:

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programmet är en repris från 13 juni 2019. Programledare Olof Peterson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Månen – människorna som tog oss dit

Jul 15, 2019 00:19:30

Description:

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Programmet är en repris från 10 juni 2019. Reporter: Olof Peterson Producent och programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Jul 14, 2019 00:19:30

Description:

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på.

Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial. I programmet hörs: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Programmet är en repris från 8 februari 2019. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Fötterna är livet för Ulla

Jul 11, 2019 00:19:30

Description:

Om du bryr dig om dina fötter så lyssna på ortopedingenjör Ulla Hellstrand Tangs råd. Särskilt om du har diabetes eller känner någon som har det.

Hon har cyklat från Göteborg till Kiruna för att missionera om fötter. På fritiden dansar hon gärna lindy hop med specialskor. Skorna gör att det fungerar även för en person som har fyllt 60. Ulla Hellstrand Tang brinner också för att föra ut de nya internationella riktlinjerna kring diabetsfotvård. Dessutom har hon praktiska tips om vad du ska tänka på när du köper nya skor. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Kvantpricken – ett fängelse i noll dimensioner (R)

Jul 10, 2019 00:19:30

Description:

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill.

På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund, har använder forskarna kvantprickar på nanotrådar, för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Programmet är en repris från 11 oktober 2018. Programledare Olof Peterson Producent Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Massutdöendena – Vad kan de lära oss? (R)

Jul 9, 2019 00:19:30

Description:

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter har försvunnit. Med hjälp av ny teknik, kan vi återskapa vad som hände.

Hos Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna.   I programmet hörs: Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programmet är en repris från 24 januari 2019. Programledare Olof Peterson Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

Jul 8, 2019 00:19:30

Description:

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Men Kents cancer tog en märklig vändning, något som lett fram till Nobelpriset i medicin.

Sommaren 2013 erbjuds Kent att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med den nya metoden immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv för alltid.    I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare på onkologen vid Sahlgrenska sjukhuset, Annette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från 20 november 2018. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nobelupptäckterna – Att möta sin livräddare (R)

Jul 7, 2019 00:19:30

Description:

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna.

Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte.   I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. Programmet är en repris från 19 november 2018. Programledare Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hon tar oss med till de kalla djupen, bland borstmaskar och korall

Jul 4, 2019 00:19:30

Description:

Sjögurkor, små slemmiga maskar och ögonkorall är Kerstin Johannessons närmsta arbetskollegor. Följ med när hon tar oss ut till Kosterhavets nationalpark, där djurlivet frodas.

I Kosterfjorden är havet djupt och kallt, och här finns arter som egentligen inte borde finnas så kustnära. Kerstin Johannesson flyttade hit som 15-åring, och visste redan då vad hon skulle bli - marinbiolog. Idag är hon professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium som ligger vid Sveriges enda marina nationalpark, Kosterhavets nationalpark. Här visar hon oss fiskar och djur som vi inte visste fanns. Programledare Lena Nordlund och Björn Gunér lena.nordlund@sverigesradio.se, bjorn.guner@sverigesradio.se Producent  Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se

Bebisarnas hemliga språk (R)

Jul 3, 2019 00:19:31

Description:

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Programmet är en repris från den 29 oktober 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse (R)

Jul 2, 2019 00:19:33

Description:

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering (R)

Jul 1, 2019 00:19:01

Description:

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas.

På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Programmet är en repris från den 7 november 2018. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)

Jun 30, 2019 00:19:29

Description:

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Programmet är en repris från 2018. Olof Peterson vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så förbereder vi oss för extrem värme

Jun 27, 2019 00:19:30

Description:

Värmeböljan i Europa kulminerar nu med påverkan på människors hälsa. Hur ska man agera i extrem hetta? Och vilka förberedelser behöver göras, från individen till samhället i stort?

När vi nordbor reser till varma platser svettas vi mer salter än vad den inhemska befolkningen gör. Därför är det viktigt att få i sig vätska och vatten och se till att hålla sig i skugga och svalka sig så gott man kan. Frankrike har lärt sig mycket sedan värmeböljan 2003, som dödade uppemot 20000 människor. Med varningssystem och nya sätt att bygga in grönska och vattensamlingar i stadsplaneringen, har man försökt förbereda samhället för kommande extremväder. Klimatforskare är eniga om att uppvärmningen av planeten leder till mer extremväder som värmeböljor. Frågan är hur pass väl rustade vi i Sverige är för det och vilka åtgärder vi behöver vidta? I programmet hörs Elisabet Lindgren, läkare och forskare inom hållbarhetsvetenskap, med inriktning på hälsa och förändringar i klimat. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Framtidens båtar kör sig själva (R)

Jun 26, 2019 00:19:30

Description:

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Programmet är en repris från 2018. Programledare: Peter Johansson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

"En underbar hund i rätta händer" (R)

Jun 25, 2019 00:19:30

Description:

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna.

Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier. Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också. Programmet är en repris från 2018. Cecilia Ohlén vet@sverigesradio.se

Här är floden med egna rättigheter (R)

Jun 24, 2019 00:19:30

Description:

En nyzeeländsk flod, Whanganui, fick 2017 som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ng Tngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin. Programmet är en repris från maj 2018. Jenny Berndtsson Djurvall vet@sverigesradio.se

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Jun 23, 2019 00:19:30

Description:

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte DNA-molekylen. I Dublin firad man 2018 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Programmet är en repris från 2018. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kärnkraft, vulkaner och skelett - semestertips för vetenskapligt nyfikna

Jun 20, 2019 00:19:30

Description:

Semestertiderna är här och för dig som vill ha en naturvetenskaplig touch på din sommar, har vi de bästa tipsen. Vi vet vilka skelett man inte ska missa, och var man kan se ett pågående vulkanutbrott.

Lena Nordlund tipsar om skelettmuséet du inte får missa. Åsa Malmberg vet vart man ska åka för att tillfredsställa sin vulkanologiska nyfikenhet - till Stromboli. Hon tipsar också om att man i Les Eyzies i Frankrike kan söka sig i spåren av förmänniskor och Cro Magnon-människor, och om grottorna Rouffignac och Pech Merle. Camilla Widebeck konstaterar att partikelfysiklaboratoriet Cern tar emot besökare, och Björn Gunér vet vad en turist kan uppleva i Tjernobyl. Men man behöver inte åka utomlands för att bli klokare under semestern. Här hemma kan du se insidan av ett kärnkraftverk och lära dig hur det fungerar eller stifta närmare bekantskap med havets arter i olika akvarier i öst och väst. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Månen – Vägen till Mars

Jun 19, 2019 00:19:30

Description:

Flera länder åker nu till månen. USA vill landa en man och en kvinna på månen 2024. Tanken är att lära sig leva på en främmande värld för att sedan åka till Mars. Hur ska det gå till? Och varför åka?

Rymdkapplöpningen är igång igen och retoriken och tonen i propagandan är som ett eko av kapplöpningen som skedde på 60-talet. Kanske är ett projekt med det långsiktiga målet att landa en människa på Mars både tydligare och lättare att förstå än färdvägen för att till exempel stävja uppvärmningen av planeten Jorden? NASA:s chef Jim Bridenstine vill samarbeta med och leda flera av de aktörer som nu kapplöper mot månen. Länder som Indien och Kina, och privata aktörer som Elon Musks SpaceX-program, som för ett halvår sen gick ut med att de skulle skicka en betalande japansk miljardär till månen och tillbaka, år 2023. I programmet hörs Christopher Stock, Eagle-entusiast, och Tommaso Ghiddini, chef för strukturmekanik och materialavdelningen på ESA Europas rymdorganisation. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Rasism som får kroppen att åldras snabbare

Jun 18, 2019 00:19:30

Description:

Rasism och hälsa hänger ihop. Du både åldras snabbare och blir mer mottaglig för sjukdomar om du utsätts för rasism, visar forskning från USA.

Mödradödligheten i USA är ett tydligt exempel där svarta kvinnor löper tre till fyra gånger större risk att dö än vita kvinnor, på grund av rasismen de utsatts för under livet.  Rasism kan leda till ett snabbare biologiskt åldrande av kroppen. När du utsätts för långvarig rasism, vardagsrasism eller strukturell rasism, så skapas en stressreaktion i kroppen som i sin tur påverkar din kropp fysiskt och gör dig mer mottaglig för sjukdomar. Fenomenet kallas "weathering" och beskriver hur hälsa och rasism hänger ihop i USA.    I programmet hörs: Charles Johnson, änkling till Kira Johnson, Arline Geronimus, professor Health Behavior and Health Education vid Michigan University, Carol Houge, professor i mödrar och barns hälsa och chef över kvinnor- och barncentret på Emory Universitetet i Atlanta. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Kan man betala bort sin flygskam?

Jun 18, 2019 00:19:29

Description:

Många reseföretag erbjuder klimatkompensation. Vad innebär det? Har det någon effekt eller är det bara ett sätt att rättfärdiga onödig och miljöskadlig konsumtion?

Kritiker säger att klimatkompensation aldrig kan ta bort skadliga koldioxidutsläpp som en gång är gjorda. Men projekt för att kompensera utsläppen kan trots det skapa nyttiga insatser för ett bättre klimat, säger andra. Så hur ska man göra? Bäst är kanske att inte flyga, men om man ska kompensera gäller det att veta vad pengarna går till, att de gör nytta och att projekten inte skadar lokala ekosystem. Maria Johansson är skogsekolog vid Stockholms Universitet och hon ifrågasätter meningen med att vi ska kompensera våra utsläpp i Afrika och inte här hemma. Julien Morel är klimatanalytiker på Naturvårdsverket och Paul Glantz miljösamordnare på Stockholms Universitet. De pekar på vikten av att ta reda på vad kompensationsprojekten verkligen innebär. Johanna Grant som är klimatanalytiker på företaget Zeromission anser att de som använder sig av klimatkompensation också är de som blir mest medvetna om klimatfrågan och är bäst på att göra något positivt för klimatet. Medverkar gör också Johanna Sandahl, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare:Tomas Lindblad Producent:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur miljövänligt är semestertåget – egentligen?

Jun 17, 2019 00:19:30

Description:

Tåg är bra för miljön får vi ofta höra, men är det så överallt? I vissa länder är det diesel som gäller. På andra ställen är det koleldad el. Det gör att tåg inte alltid är bästa miljöalternativet.

Vi reder ut skillnaderna mellan olika färdsätt för den klimatsmarta semesterfiraren. Följ med från Stockholm till Paris, samtidigt som vi rådfrågar experterna om var det är bäst för klimatet och miljön att välja tåg, buss eller bil. Jörgen Larsson är konsumtionsforskare på Chalmers i Göteborg och han har skapat en kalkylator för klimatsmart semester. Oskar Fröidh forskar om järnvägstrafik på KTH i Stockholm precis som Jonas Åkerman. Medverkar gör också Susanne Elfors, tågentusiast och skapare av facebookgruppen Tågsemester, samt resenären och reportern Sara Sällström. Uppgifterna om koldioxidutsläpp kommer från klimatsmartsemester.se som är ett projekt från bland annat Chalmers och Göteborgs Universitet. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Han är chef för barnhälsan i världen

Jun 13, 2019 00:19:29

Description:

Professor Stefan Swartling Peterson är medicinsk chef för Unicef. Förr räddade han småbarn från feber, nu vill han stoppa tonåringar från självmord, våld, olyckor och ofrivilliga graviditeter.

Sveriges radios globala hälskorrespondent Johan Bergendorff möter honom på konferensen EAT Stockholm Food forum. Stefan Swartling Peterson började toppjobbet på Unicef 2016 och är tjänstledig från jobbet som professor i global hälsa vid Uppsala universitet. Tidigare har han även forskat vid Karolinska institutet och Makerere University i Uganda samt varit med och startat svenska grenen av Läkare utan gränser. Han har Pippi som idol och i våras provade han att bära runt på en docka ett dygn på magen för att förstå bättre hur jobbigt det är med så kallad känguruvård för föräldrar till förtidigt födda barn. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Månen – Så ändrade månlandningen vetenskapen

Jun 12, 2019 00:19:30

Description:

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll.

På månens yta gjorde man banbrytande forskning som för alltid skulle förändra hur vi ser på månen, på jorden och resten av solsystemet.   I programmet hörs: Fiona Thiessen, forskare på Naturhistoriska museet, Renaud Merle, forskare på Naturhistoriska museet, Jeremy Bellucci, forskare på Naturhistoriska museet, Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet. Programledare Olof Peterson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Jun 11, 2019 00:19:30

Description:

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Polarpriset – hiphopens teknikutvecklare och folkbildare

Jun 10, 2019 00:19:30

Description:

En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning.

Hiphop idag är en mångmiljardindustri spridd över hela världen. Ofta kallas den fortfarande för en ungdomskultur, men pionjärerna är i övre medelåldern eller äldre Grandmaster Flash är 61 och det var över 40 år sedan musikstilen och hela kulturen omkring föddes i Bronx, New York. Men i år var första gången Polarpriset gick till någon som ägnat sig åt hiphop. Hiphop är numera också ett akademiskt ämne särskilt i USA är det många universitet som har Hip hop studies på schemat. Under den rubriken finns det forskning om musik, konst, dans, sociologi, kulturhistoria med mera. Också i Sverige har det skrivits några avhandlingar om hiphop. Två av forskarna som skrivit sådana ska vi träffa i det här programmet: Kjetil Falkenberg Hansen, forskare i ljud- och musikbehandling på KTH, och Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet. Dessutom träffar vi tävlings-dj och flerfaldige SM-mästaren i scratching: Alexander Danielsson, känd som 12-10 Jazz. Programledare Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Månen – Människorna som tog oss dit

Jun 9, 2019 00:19:30

Description:

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen.

Wernher von Braun, Kathrine Johnson och John Houbolt är tre nyckelfigurer i den 400 000 personer stora arbetsstyrkan som ingick i Apolloprojektet. År 1960 rekryterade NASA världens främsta raketforskare, Wernher von Braun, som utvecklat missiler åt Nazi-Tyskland. John Hubolt, en lågrankad ingenjör, får igenom sin idé om hur man landar en människa på månen. Och det matematiska snillet Kathrine Johnson räknar ut raketbanan och det exakta tidsfönstret för när landare och modul ska docka med varandra. Varför lyckades de och inte det sovjetiska rymdprogrammet? I programmet hörs: Sven Grahn, ingenjör inom raketteknik. Reporter Olof Peterson Producent och programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

På historielektionen är alla elever samma "vi" (R)

Jun 5, 2019 00:19:29

Description:

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg. Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film. Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion. Programmet är en repris från den 30 oktober 2018. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Återplanterad regnskog öppnar för ny forskning

Jun 4, 2019 00:19:30

Description:

I Vetandets värld besöker vi regnskogen på Borneo, som för 20 år sedan var ett skövlat område men som återbeskogats genom ett forskningsprojekt. Möt forskare och studenter som tar kunskapen vidare.

På mark som för 20 år sedan var skövlad har forskarna i projektet Så ett frö fått inhemsk regnskog att växa upp. Nu börjar de utvärdera de försökt som gjorts under projektets gång. Ska plantor helst sås i ljusluckor, eller i långa rader? Vilka träd fungerar bäst när det gäller att lagra kol och när det gäller att kunna brukas så att de ger lokalbefolkningen en inkomst? Projektet har attraherat internationella forskare och används i undervisningen på det lokala universitetet i Kota Kinabalu, University Malaysia Sabah, och ger jobb åt människor i en by som en gång byggdes upp av skogsindustrin. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programledare: Ingrid Engstedt Edfast ingrid.engstedt-edfast@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage

Jun 4, 2019 00:19:30

Description:

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal.

I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programledare: Anna Torgnysdotter anna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Pojke utan skadestånd efter att ha fått narkolepsi

Jun 3, 2019 00:19:30

Description:

Isak, som vi har valt att kalla honom, är idag tolv år och har sömnsjukdomen narkolepsi. Han fick pandemrixsprutan på sin 3-årsdag, men har inte fått skadestånd. Vetenskapsradion granskar varför.

Pandemrix var den spruta som alla svenskar uppmanades att ta under svininfluensa-pandemin 2009-2010. Narkolepsi har alltid drabbat ett fåtal, men efter svininfluensan ökade den markant hos de som hade vaccinerat sig. När Vetenskapsradion granskar den vetenskapliga rapport som ligger till grund för vilka som får skadestånd visar det sig att Läkemedelsförsäkringen tolkar den som att man måste ha fått symptom inom två år från att sprutan togs. Men det är ett resultat på gruppnivå, och behöver inte gälla för alla. Det blir tydligt när den på Läkemedelsverket som skrivit rapporten intervjuas i Vetandets Värld. I programmet hörs: Isak, 12-åring med narkolepsi, som säger att han slipper effekterna av sin åkomma när han simmar under vatten. Pernilla, Isaks mamma, Anders, Isaks pappa, Nils Feltelius, docent på Läkemedelsverket, och Anders Hultman, skadechef på Läkemedelsförsäkringen hörs också. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Peter Normark Producent peter.normark@sverigesradio.se

Digitala verktyg blir obligatoriskt i förskolan

Jun 2, 2019 00:19:30

Description:

Från i sommar står det i förskolans läroplan att förskolor ska använda digitala verktyg, som surfplattor, med barnen. Förskoleforskarna är entusiastiska. Men det saknas forskning om små barn och digital teknik.

Från och med första juli är det obligatoriskt att använda digitala verktyg i förskolan. När digital teknik är vardag för barnen måste förskolan hjälpa dem att använda den på ett vettigt sätt, menar en del forskare. Men andra menar att reformen strider mot principen att skolan ska vila på vetenskaplig grund. För det finns inte forskning som visar hur små barn påverkas av och handskas med digital teknik. I programmet medverkar: Malin Nilsen, lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, Umeå universitet, Susanne Kjällander, doktor i didaktik, Stockholm universitet, Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete, Göteborgs universitet, Nina Mononen, förskollärare, Kantarellens förskola Åkersberga. Här hittar du forskningen inom Kids online och Malin Nilsens avhandling. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Antropologerna som stoppar ebola

May 30, 2019 00:19:30

Description:

I Kongo-Kinshasa pågår ett ebolautbrott som dödat 1300 personer hittills. Nu sätts hoppet till att antropologer kan vinna folkets förtroende och stoppa attackerna mot läkare och sköterskor.

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt östra Demokratiska republiken Kongo där världens näst största ebolaepidemi just nu härjar och som vissa ansvarig säger är utom kontroll på grund av befolkningens misstänksamhet mot insatsen och ständiga gerillaanfall. Vi bekämpar ett av världens farligaste virus på en av världens farligaste platser, konstaterade Världshälsoorganisationens generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus häromveckan i Geneve. Souleymane Diallo som koordinerar UNICEFs ebolainsats i Kongo anser att det finns ett budskap bakom de här angreppen. FN-organisationer och hälsoministeriet har anställt 31 lokala och internationella antropologer och sociologer för att få veta hur man ska anpassa insatsen och vinna mot viruset. Julienne Anoko är socialantropolog på WHOs afrikanska regionkontor och leder forskarteamet. Det finns fortfarande folk i min hemby som inte tror på ebola, säger 25-åriga Esperance Mesina i Beni som tillfrisknat från sin ebola. Mina grannar började kasta sten på begravningsteamet när de ville desinficera den döda kvinnans hem, bränna hennes kläder och ta prover på kroppen för att fastställa att det var ebola, berättar högskoleläraren Eric Mbalu Musokia i Beni. Epidemiologen Aruna Abedi anser att det finns tydliga tecken på att det är politiska krafter som strider om makten i östra Kongo som ligger bakom attackerna. Forskaren Johan von Schreeb som leder kunskapscentrum för katastrofmedicin vid Karolinska institutet anser att ebolainsatsen i Kongo borde inriktas mycket mer på att behandla alla andra sjukdomar som folk dör av, malaria och lunginflammation och diarré till exempel. Socialantropologen Syna Ouattara vid institutionen för Globala studier på Göteborgs universitet har också jobbat i Kongo nu för att förhindra fler attacker. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Alexandre Antonelli – ny chef där Darwin forskade (R)

May 29, 2019 00:19:29

Description:

Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. I år blev han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna med världskänd forskning.

Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden. Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen. Programmet är en repris från den 29 januari 2019. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Stjärnskådning vid solförmörkelse gav Einstein rätt

May 28, 2019 00:19:30

Description:

Den 29 november 1919 inträffade en total solförmörkelse. Den gjorde det möjligt för två forskarteam att testa Einsteins allmänna relativitetsteori. Den höll - och Einstein blev en stjärna.

Arthur Eddington reste till ön Principe utanför Afrikas kust och Frank Watson Dyson till ön Sobral utanför Brasilien. Båda passade de på när solen var förmörkad, att undersöka om stjärnor som de skymtade nära solens kant verkade ligga på fel ställe. Det gjorde de - eftersom solens gravitation böjde ljusets väg. Det här blev det första riktiga belägget för Einsteins teori om gravitationen, den allmänna relativitetsteorin. Den passade bra in i en tid då allt ställdes på ända också inom konst och politik konstaterar Kalle Grandin, professor i vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademin. 1919 års belägg för den allmänna relativitetsteorin är en av de viktigaste händelserna i fysikens och hela naturvetenskapens historia, enligt Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kameran vet vem du är – och hur du känner dig

May 27, 2019 00:19:30

Description:

Kameror som känner igen ansikten blir allt vanligare. De används redan av polisen och kommer snart till butikerna för att känna igen kunder. Vill vi ha dem där?

I Kina används ansiktsigenkänning för att övervaka medborgarna i realtid. Det får man inte i Sverige. Men polisen utvecklar system för att identifiera misstänkta brottslingar enbart med hjälp av en bild och en smart kamera. Och i ett av Stockholms modernaste köpcentrum kommer snart kameror som analyserar kunderna. Var går gränsen för när det blir för många kameror som vet för mycket om oss? En av dem som varnar för tekniken är Fredrik Blix, expert på cybersäkerhet. Vi möter också Elisabet Leitet som leder utvecklingen av polisens ansiktsigenkänningsprogram och Linus Kaasik på företaget Nordic Tech House är med och drar igång de första butikskamerorna i Sverige. Medverkar gör också Atsuto Maki från KTH i Stockholm, en man som arbetat med den här tekniken länge. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kroppen överlistar bantaren

May 26, 2019 00:19:30

Description:

Sluta banta, det är ingen idé! Det är budskapet från överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Hemmingsson menar att större delen av de faktorer som påverkar vår vikt är bortom vår kontroll.

Erik Hemmingsson kom i slutet av 2018 med boken Slutbantat. Där delar han efter tjugo års forskning med sig av insikter och åsikter om övervikt och fetma. Ungefär hälften av Sveriges vuxna befolkning är överviktig idag. Överviktiga lever under stor press, både av samhällets dömande attityder och av sina egna känslor av skuld och skam, menar Erik Hemmingsson. Men dina gener, din födelsevikt och tillväxtkurvan under den första delen av livet, tillsammans med villkoren under uppväxten, spelar stor roll för din vikt som vuxen. Var och en har förstås sitt individuella ansvar för livsstil och matval, konstaterar Erik Hemmingsson men samtidigt anser han att både politiker och skräpmatsproducenter måste ta mycket större ansvar för att stoppa de stigande viktkurvorna.  Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Oro för forskningens frihet i Ungern

May 22, 2019 00:19:30

Description:

Staten vill ha större kontroll över utbildning och forskning i Ungern. Universitet tvingas stänga och Vetenskapsakademin är på väg att fråntas sitt inflytande. Vad är det som händer under Orbáns regering?

Utvecklingen i Ungern oroar den svenska Vetenskapsakademin. Regeringen i Budapest vill motarbeta genusforskning och liberal kritisk teori på universiteten. Vetenskapsakademin ska inte längre styra över forskningsanslag och kritiska akademiker hängs ut i tidningar som "agenter" för filantropen George Soros, enligt forskare vi talat med. Även i Polen vill det styrande partiet påverka lärosätena och deras inriktning, framför allt mot en mer positiv bild av Polens historia. Vi hör Peter Pagin från den svenska Vetenskapsakademin, Greg Bognar, lektor i filosofi i Stockholm, Peter Johnsson, författare Warszawa, Elzbieta Korolczuk, sociolog Södertörns Högskola, Zsolt Enyedi, prorektor Centraleuropeiska Universitetet i Budapest CEU, Ester Farkas, doktorand CEU och Josef Palinkas, f d rektor Ungerska Vetenskapsakademin. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Urfolken – en stark röst för att skydda naturen

May 21, 2019 00:19:30

Description:

Den kunskap som världens urfolk har om naturen kan hjälpa till i arbetet med att rädda den hotade biologiska mångfalden. Det är också viktigt för urfolken att var en del av det arbetet.

Prasert Trakansuphakon från Karenfolket i Thailand och Edna Kaptoyo från Pokotfolket i Kenya jobbar båda med frågor som rör urfolkens traditionella kunskap och det omgivande samhället. Bland annat var de i Paris när IPBES, den mellanstatliga panelen för biologisk mångfald, presenterade sin första globala rapport. Rapporten målar upp en minst sagt mörk bild av framtiden. Så för att hejda förlusten av växter och djur försöker forskare nu att ta vara även på urfolkens kunskaper om naturen. Samtidigt uppstår komplicerade kulturkrockar mellan vetenskapen och den traditionella kunskapen. Det har Erik Löfmark vid Örebro universitet sett i sin forskning. Programledare: Sara Sällström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Den långa vägen dit

May 20, 2019 00:19:30

Description:

Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång.

Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra? Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018. Programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Långt kvar till halva makten för världens kvinnor

May 19, 2019 00:19:29

Description:

I maj 2019 firar vi hundra år av kvinnlig rösträtt i Sverige. Men det finns fortfarande länder som inte ger kvinnor samma rösträtt som män, och i världens parlament är bara knappt en fjärdedel kvinnor.

Omkring hälften av världens befolkning bor i verkliga demokratier som respekterar mänskliga rättigheter som åsiktsfrihet och pressfrihet. Och rätten att rösta är en fundamental mänsklig rättighet, även om vissa regimer manipulerar valresultaten, säger forskaren Anna Lührmann på V-Dem Institute i Göteborg. Men för rösträttskämpar idag är världen farligare än när kvinnor kämpade för rösträtt i Sverige för hundra år sedan, säger Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Och inget land i världen har ännu uppnått total jämställdhet där kvinnor och män deltar i politiska beslut på lika villkor, konstaterar Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kvinnors rösträtt i Sverige 100 år: Mytomspunnet tal från 1913 återfunnet

May 19, 2019 00:19:29

Description:

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet.

Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

På upptäcksfärd med Planeterna

May 16, 2019 00:19:30

Description:

Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna?

Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen. Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Det gyllene riset ska rädda barn från blindhet

May 15, 2019 00:19:30

Description:

Med hjälp av ett genmodifierat gyllenfärgat ris vill Bangladesh regering ge landets fattiga en mer näringsrik kost. Barn som idag blir blinda på grund av A-vitaminbrist ska räddas till ett seende liv.

20% av befolkningen i Bangladesh lider av vitamin-A-brist. Det rör sig främst om fattiga människor på landsbygden som drabbas eftersom de äter en ensidig vitaminfattig diet av vitt ris. Bangladesh regering anser att detta skulle kunna lösas om främst fattiga människor får tillgång till det Gyllene Riset, som växtförädlare på Bangladesh risforskningsinstitut BRRI nu har tagit fram. Inom kort väntas besked om det ska bli tillåtet att odla det gyllene riset i Bangladesh. I programmet hörs Abdul Kader, forskningsledare på Bangladesh risforskningsinstitut, Russell Reinke, på Internationella risforskningsinstitutet i Filipinerna, Donald McKenzie, på USA-baserade Danforth plant science center, Mostafiizur Rahman, jordbrukare, Anisur Rahman, jordbrukare, Abul Kalam, jordbrukare, Ansar Ali, chef för Bangladesh risforskningsinstitut. Programledare Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Språkapp i vården – Ett ja kan bli livsavgörande

May 14, 2019 00:19:30

Description:

Svenska läkarstudenter har skapat en språkapp för vården som nu lanseras internationellt. Korrekta frågor ställs till patienter som får svara ja eller nej på sitt hemspråk i akuta vårdsituationer.

Eftersom det råder brist på sjukvårdstolkar upplevde läkarstudenterna behovet av stöd. De skapade därför en översättarapp med 500 fraser på hittills 20 språk. I Vetandets Värld testas appen av en distriktsläkare och en hälsoreporter. Än så länge har den sina begränsningar eftersom patienterna inte kan ställa frågor tillbaka till läkaren via appen. I programmet hörs: Linus Kullänger, VD Care to translate och läkarstudent, Martin Schalling, professor i medicins genetik KI, Annie Backman, COO chef för produktsäkring på Care to translate, Agnes Ambrosiani, projektledare för översättningar i Care to translate, Krystyna Kochanowicz, distriktsläkare, och Netsanet Semachew, hälsoreporter. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Kan Japan lära oss få tågen att hålla tiden?

May 13, 2019 00:19:30

Description:

Svenska tågresenärer är luttrade efter många timmars väntande på perronger eller ombord på försenade tåg. Kan vi lära av Japans välfungerande tågtrafik för att få våra tåg att rulla enligt tidtabell?

Enligt Trafikverkets bedömning är de svenska tågen hyfsat punktliga. Men resenärer är missnöjda, och när forskare ser siffrorna i jämförelse med till exempel Japans blir utfallet inte gott. Vetandets Värld går till botten med tågförseningarna och ser vad som finns att göra. Vi möter doktoranden som Trafikverket skickade till Japan för lära av ett av världens punktligaste tågländer. I programmet hörs: Louise Bergqvist, lokförare MTR, Hans Dahlberg, nationell utredningsledare vid Trafikverket, Carl-William Palmqvist, doktorand Lunds Tekniska Högskola, Oskar Fröidh, järnvägsforskare vid KTH. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

I Japan går tågen på sekunden

May 12, 2019 00:19:30

Description:

I Japan går tågen på sekunden. Men tågen är ofta gammalmodiga och förarna får tidtabellerna på papperslappar. Japanerna fokuserar på enkla, smarta lösningar och ett ständigt jagande efter sekunder.

Japan har ett av världens bästa tågsystem. Trots att trafiken är tät går tågen oftast på sekunden. Det beror inte på att tågen är modernare än i Sverige utan på att japanerna gör saker annorlunda och kanske lite smartare. Trafikverket skickade tågforskaren Carl-William Palmqvist till Tokyo för att studera det japanska tågundret. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Solgun Dreviks nydanande kombo 

May 9, 2019 00:19:30

Description:

Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram.

Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

På spaning efter den alfågel som finns kvar

May 8, 2019 00:19:30

Description:

Alfågeln tillbringar våren i svenska vatten innan den drar upp till Arktis för att häcka. På senare tid har den gått ner kraftigt. Vi drar till havs med forskaren som söker svar på frågan: Varför?

I vattnen utanför Fårö fyr följer vi med Kustbevakningens båt ut mot Sandö bank och Salvo rev för att försöka få syn på de flockar av alfågel som håller till där om vårarna. Kjell Larsson från Linnéuniversitetet har länge följt fåglarna, och med ombord finns också Rozemarijn Keuning från Länstyrelsen Gotlands län. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

När kollapsar ett ekosystem? (R)

May 7, 2019 00:19:30

Description:

Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa?

Med anledning av IPBES-rapporten om biologisk mångfald repriserar vi det här programmet från mars i år. När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende. Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet. I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden

May 7, 2019 00:19:29

Description:

Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad.

En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder. Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det. Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta. Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs. I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald.   Reporter: Sara Sällström sara.sällstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)

May 5, 2019 00:19:30

Description:

Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går?   I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden

May 2, 2019 00:19:30

Description:

Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen.

1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg.  Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Omar Yaghis kemi kan skörda vatten ur luften

May 1, 2019 00:19:30

Description:

Mobila vattenkällor som kan ställas ut i öknen och som levererar litervis med vatten. Det finns redan tack vare så kallad nätverkskemi. Att omvandla koldioxid till bränsle är ett annat mål för nätverkskemin.

Det handlar om relativt nya material, metallorganiska nätverk (MOF:ar), som är en blandning av organiska och metalliska byggstenar. På molekylär nivå är dessa starka och porösa och i håligheterna kan specifika molekyler fångas in. Nätverken kan också designas efter vilken specifik molekyl man vill fånga. Forskning pågår runt om i världen på nätverkskemins möjliga användningsområden. Effektiv vätgaslagring och möjligheterna att bota cancer är två vägar som provas. I USA har man kommit långt vad gäller att skörda vatten ur luften och enligt forskare finns snart maskiner som kan ge flera tusen liter rent vatten per dygn. I programmet medverkar Omar M Yaghi, som tillsammans med Michael O'Keefe har grundat nätverkskemin. Yaghi är professor i kemi vid University of California Berkeley. Medverkar gör också Ola Wendt, professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och Karolina Mothander, forskarstudent vid Lunds universitet. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Motion på burk – om träning som kemi (R)

Apr 30, 2019 00:19:30

Description:

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller.

När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel. Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar. Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evans och hans grupp vid Salk Institute. Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning. Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar nästan alla kroppens organ? I programmet möter du också John Hawley, professor i idrottsvetenskap vid John Moores University i Liverpool och motionärerna Matti Ollila och Elin Eriksson från Göteborg. Programmet är en repris från september 2017. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Därför brinner Sveriges skogar

Apr 29, 2019 00:19:30

Description:

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker?

Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige. Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Andres Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så påverkas Kaliforniens bränder av uppvärmningen

Apr 28, 2019 00:19:30

Description:

På kvällen den 8 november har elden precis börjat ta fart. Michelle O'Wings är hemma med familjen i Malibu och vet ännu inte att de kommande timmarna kommer att bli livsavgörande.

Det var en förödande brandsäsong i Kalifornien 2018. Kaliforniens guvernör har lovat att ta bort mängder av tät, torr och lättantändlig skog och att satsa mer på tekniska lösningar. Men oavsett de olika strategierna kommer vi se fler kraftiga bränder i västra USA, enligt forskare. Klimatförändringen har gett oss ökade temperaturer och lägre luftfuktighet och därmed de perfekta förutsättningarna för brand, menar de.    I programmet hörs: Michelle O'Wings, branddrabbad boende Malibu, Park Williams, forskare miljövetenskap Columbia University, och Keith Gilles, professor Berkley University. Programledare Isabell Höjman Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Apr 24, 2019 00:19:30

Description:

Mycket av läkemedlen vi tar rinner igenom våra kroppar och ut i avloppet. Hittills har reningsverken haft svårt att fånga upp substanserna, men nu ska det bli ändring på det.

Läkemedel som vi stoppar i oss rinner också ut i toaletterna. Reningsverken klarar inte av att ta bort de ofta svårnedbrytbara substanserna. I stället åker de ut i våra vattenmiljöer där fiskar och andra djur får i sig läkemedlen. Studier har visat att abborrar blir övermodiga av ångestdämpande mediciner, och hormonläkemedel kan påverka fiskars fertilitet. Stor oro finns också för läckage av antibiotika, som på sikt kan leda till att bakterier blir resistenta mot medicinerna. Det har tagit tid att få fram åtgärder, men nu är det på gång. Nya reningstekniker installeras på reningsverk i Sverige och Europa. Nykvarnsverket i Linköping är pionjär med sin ozonbehandling.   I programmet hörs: Robert Sehlén, processingenjör Tekniska Verken, Berndt Björlenius, konsult och tidigare forskare KTH, Helene Ek Henning, Länsstyrelsen i Östergötland och EU-projektet CW Pharma, Ulf Miehe, Berlins kompetenscenter för vatten och Pernilla Bratt, VA-chef Lidköping.   Programledare Marie Granmar Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Kirurgi som räddar liv i krigets skugga

Apr 24, 2019 00:19:30

Description:

Han har opererat patienter i krigsområden, och nu senast varit den som anställer personal till Röda korsets Fältsjukhus. Vi möter professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis.

Efter två år i Genève har kirurgen och professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis återvänt till Sverige och Linköpings universitet. Krigets lag att inte attackera patienter och sjukvårdspersonal möts av allt mindre respekt men hjälporganisationernas närvaro fortsätter att vara livsnödvändig när de krigsdrabbade ländernas egen vårdpersonal har flytt och befolkningen står utan såväl primärvård som akutvård. Andreas Wladis har tre olika perspektiv på sjukvård i krig: han har själv arbetat som kirurg på fältsjukhus i Malawi, Uganda, Haiti, Demokratiska republiken Kongo, Mali och Centralafrikanska republiken. Som chefskirurg för Internationella Rödakorskommittén har han under två år varit ansvarig för kvalitén på Röda Korsets fältsjukhus. Och som forskare letar han efter metoder som gör mer sjukvård tillgänglig för fler. Den senaste studien från Sierra Leone visar att inte bara kirurger kan operera ljumskbråck en god nyhet för många afrikanska länder med enorm brist på specialistläkare. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Beror din trötthet på lågt testosteronvärde?

Apr 22, 2019 00:19:30

Description:

Testosteron beskrivs som en mirakelmedicin för medelålders män som tappat stinget. Men det stämmer oftast inte. Det finns inget manligt klimakterium, säger läkarna som vet.

Det manliga könshormonet är omgivet av myter. Till exempel att halterna i kroppen minskar med åldern och att äldre män ofta behöver lite extra tillskott för att fungera normalt. Symtom som trötthet och minskad sexuell lust beror oftast på helt andra saker. Verklig testosteronbrist är en relativt ovanlig sjukdom, men trots det så ökar antalet recept på testosteron snabbt. Det är en övermedicinering som kan jämföras med ett slags vardagsdoping, säger en av Sveriges ledande hormonläkare. I programmet hörs: Stefan Arver, androlog på Karolinska sjukhuset, Mikael Lehtihet, endokrinolog på Capio St Görans sjukhus, Anne Wang, doktorand vid Karolinska instutet och Annica Börjesson sjuksköterska vid dopingjouren Huddinge sjukhus.   Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar (R)

Apr 21, 2019 00:19:30

Description:

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi.

För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Programmet är en repris från den 21 februari 2019. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén

Apr 19, 2019 00:19:30

Description:

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan.

Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nattfjärilen med ett sjätte sinne – magnetsinnet (R)

Apr 18, 2019 00:19:29

Description:

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade.

Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Programmet är en repris från den 19 februari 2019. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Forskare: Tjädern klarar det moderna skogsbruket

Apr 17, 2019 00:19:28

Description:

Hotas tjädern av det moderna skogsbrukets kalhuggningar? Ja, enligt de ideella tjäderobservatörerna. Men det finns forskning som ger en annan bild.

Om kalhuggningen av våra skogar är ett hot mot tjäderns hade den redan slagits ut, säger hönsfågelforskaren Maria Hörnell-Willebrand. Att gamla spelplatserna i månghundraårig skog avverkas är inget problem för tjädern menar hon. De spelar lika bra i 40-årig tallskog. Tjäderkommitten, som är en ideell grupp med tjäderobservatörer, hävdar motsatsen. De säger att tjädern sedan årmiljoner är anpassad till ett helt annat landskap än vad skogsbruket kan erbjuda. På spelplatser i gammal skog har antalet tuppar stadigt minskat. Det är ett varningstecken, anser Tjäderkommitten. Programledare: Tomas Lindberg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Svenska lösningar för hållbart vattenbruk

Apr 16, 2019 00:19:30

Description:

Vattenbruk kan vara så mycket mer än laxodling i havet. Det finns en stor potential i Sverige att odla fisk, skaldjur och alger på ett miljövänligt sätt. Och rysk kaviar går bra att odla på land.

Sverige är "tankeledare" när det gäller vattenbruk, enligt fiskodlingsprofessorn Barry Costa-Pierce. Men då handlar det inte om intensiv och miljöstörande odling, utan om lösningar som är bättre för miljön till exempel odling i tankar på land. Det kan bli dyrt, men det ger oss inflytande över miljökonsekvenserna, konstaterar vattenbruksforskaren Max Troell. I Vetandets värld besöker vi också Sveriges första odling av fisken stör där man får fram rysk kaviar. Programledare: Björn Gunér Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Koncentrerad solkraft – hur fungerar det?

Apr 15, 2019 00:19:30

Description:

Kraftverk som levererar solel dygnet runt kan bli nästa stora grej inom förnybar energi. Genom att låta solens strålar värma salt till flera hundra grader kan stora mängder solenergi sparas över tid.

Solenergi är en fantastisk energikälla så länge solen lyser, menar kritikerna. Men det finns metoder att lagra stora mängder termisk energi från solstrålning för användning under dygnets mörka timmar. Hittills har tekniken varit för dyr för att kunna konkurrera på allvar med fossila bränslen, men stora satsningar i Kina tros leda till att priset går ner de kommande åren. Vi besöker Marockos forskningsanläggning för termisk solenergi där El Ghali Bennouna visar runt. Johan Lilliestam, professor i energipolitik vid universitetet i Potsdam, förklarar varför de kinesiska satsningarna är så avgörande för den här tekniken och Jonas Eklind som är VD på företaget Azelio berättar om ett svenskutvecklat termiskt solkraftverk med en motor som drivs av värme. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så skapas det marockanska solenergi-undret

Apr 14, 2019 00:19:30

Description:

I Marocko pågår en energirevolution. En rekordsnabb utbyggnad av förnybar energi gör att landet som ett av få i världen har en god chans att nå FN:s klimatmål om maximalt 1,5 graders uppvärmning.

I Ouarzazade lyser solen mer än 320 dagar om året. Här finns världens största solkraftsanläggning. Satsningen på förnybar energi gör den marockanska ekonomin mer motståndskraftig eftersom beroendet av importerad olja minskar. Det finns planer på att förvandla Marocko till en energileverantör både för afrikanska grannländer, men också för Europa. I programmet hörs: Mustapha Sellam, platschef solkraftanläggningen Noor i Marocko, Obaid Amrane, styrelseledamot i företaget Masen i Marocko, Badr Ikken, generaldirektör för forskningscentret Iresen i Marocko, Johan Lilliestam, professor i energipolitik på universitetet i Potsdam.  Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hur bygger man trivsel och trygghet?

Apr 12, 2019 00:19:28

Description:

Uppsala kommun satsar i Gottsundaområdet för att öka tryggheten och förbättra villkoren. Hur går man tillväga för att satsningarna ska få den förväntade effekten?

Planen innehåller nya spårvägsstationer, vägar och bostadsbyggen, dessutom idéer för grönområdena och för Gottsunda centrum. Vad vill man ha kvar? Vad behöver göras nytt? Och vilka idéer ska få styra? Vi pratar om hur det som man kommer fram till på pappret påverkar verkligheten för de som bor i området. Programmet sänds direkt från Gottsunda med Huseyin Tas, restaurangägare i Gottsunda centrum, Lisa Hellberg, huvudprojektledare stadsutveckling Gottsunda, Ann Legeby, forskare vid KTH Arkitekthögskolan. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Här fanns Homo luzonensis – en nyfunnen människosläkting

Apr 10, 2019 00:19:30

Description:

På en ö i Filippinerna har forskare funnit vad de hävdar är lämningar av en tidigare okänd förmänniska - Homo luzonensis. Där ska den ha levat för drygt 60 000 år sedan.

På ön Luzon fann forskare tänder och ben efter den tidiga människan. Analyserna visar att den kombinerar olika drag på ett sätt som få andra människotyper gör. De drar slutsatsen att de funnit en ny sorts förmänniska, och kallar den Homo luzonensis efter ön den hittats på. De senaste årens forskning har visat att moderna människor levt sida vid sida med en rad andra människotyper, som neandertalare och denisovamänniskor. Det här kan alltså vara ännu en gren i släktträdet. Men hur passar den nyfunna människan in och var kommer den ifrån? Vi träffar paleontologen Lars Werdelin och genetikforskaren Mattias Jakobsson, som har lite olika syn på den saken. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Litteratur genom örat – allt fler lyssnar på ljudböcker

Apr 9, 2019 00:19:30

Description:

Ljudboksmarknaden växer kraftigt. Varför väljer allt fler att läsa med öronen istället för med ögonen?

Första halvåret 2018 ökade digitala abonnemangstjänster för ljudböcker med nästan 37% jämfört med första halvåret 2017 medan bokförsäljningen sammantaget ökade med drygt 6%. Att kunna lyssna på boken i mobilen medan man pendlar, jobbar eller joggar det är en förklaring till ljudbokens snabba etablering bland litteraturkonsumenterna, menar Julia Pennlert, litteraturvetare vid Bibliotekshögskolan i Borås som har gjort studien Litteratur genom örat. En viktig aspekt av om vi vill lyssna eller inte är rösten som läser för oss, konstaterar Cecilia Björkén-Nyberg, docent i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Högskolan i Halmstad. Författaren Kristina Appelqvist ser ljudboksboomen som en spännande utveckling. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Invasiva ostron – kan problemet bli en resurs?

Apr 8, 2019 00:19:33

Description:

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar.

Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Från lådkamera till selfie på 180 år

Apr 7, 2019 00:19:27

Description:

För 180 år sedan fick fotografin sitt genombrott. Idag tar alla bilder på allt och alla hela tiden. Fotohistorien utmärks av tekniksprång som efter hand gjort det allt enklare att fotografera.

Vi möter fotohistorikern Björn Axel Johansson som skrivit flera böcker i fotohistoriska ämnen. Han är som rådgivare knuten till Tekniska museet i Stockholm som även är ett slags nationalmuseum för fotografi, då där finns samlingar av såväl kameror, annan fototeknisk utrustning och även bilder från en rad olika epoker. I programmet, inspelat i museets fotografica-magasin, berättar Johansson bland annat om märkesåret 1839, när fransmannen Louis Daguerre lanserade det första praktiskt användbara systemet för att ta fotografiska bilder. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hästen som kan tala med människan (R)

Apr 4, 2019 00:18:32

Description:

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har.

En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Programmet är en repris från februari 2017. Katarina Sundberg Katarina.sundberg@sverigesradio.se

Sena aborter – ett etiskt dilemma?

Apr 3, 2019 00:19:30

Description:

Vården kan ibland rädda extremt för tidigt födda barn, efter 22 veckor. Tidpunkten sammanfaller med den yttersta gränsen för sena aborter. Det har inträffat att ett aborterat foster visat livstecken.

Frågan kan uppstå om fostret som visat livstecken också rent av är livsdugligt. Är detta då ett aborterat foster, eller en född individ med mänskliga rättigheter?   Statens medicinsk-etiska råd föreslog i sin rapport Livstecken vid sen abort att livsduglighetsbegreppet i abortlagen utreds, liksom möjligheten att använda feticid, en dödlig injektion till fostret, vid sena aborter. Programmet ger olika perspektiv på rapportens förslag via Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, Kavot Zillén, doktor i medicinsk rätt vid Stockholms universitet, Gerald Wallstersson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Den analytiska intelligensen – fördel och risk med att se mönster i allt

Apr 3, 2019 00:19:29

Description:

Människan är expert på att uppfatta mönster och använder sig av det för att skapa förklaringar och modeller. Samtidigt förenklar mönstren verkligheten. Kanske hindrar de oss från verklig förståelse?

Vad betyder mönster-seendet om vi talar om Artificiell Intelligens? Kommer AI att utveckla en verklighetsuppfattning som är sannare än människans? Eller kommer AI att bli lika fördomsfull som vi? Vetandets värld sänder direkt från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, tillsammans med Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet, och Rebecka Jörnsten, professor i biostatistik och tillämpad statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

Skonsam huggning kan rädda regnskogen

Apr 1, 2019 00:19:33

Description:

Regnskogen klarar skonsamt skogsbruk. Det säger svenska forskare som i 30 år studerat skonsamma sätt att bruka regnskogen.

Att hugga ned jätteträd i regnskogen kan vara ett bra sätt att rädda den undan skövling, enligt svenska forskare. Människor får inkomster, och svensk forskning att djungeln återhämtar sig efter ett antal år. Vetandets värd har rest till Kamerun i Afrika för att studera uthålligt skogsbruk i praktiken.  Vi får höra dr Olle Forshed från WWF och docent Jan Falck från SLU. Dessutom medverkar Belmont Tchoumba och Julia Young från WWF, Kameruns skogsminister Jules Doret Ndongo samt Dindo Daniel och Isobel Etomella från bakabyn Assoumindele. Programledare: Torbjörn Esping Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så lagrar du din solenergi i vätgas

Mar 31, 2019 00:19:30

Description:

Helt självförsörjande på el och värme, utan pellets eller ved? Framtidens off-grid-hus lagrar solenergi i vätgas. Nu byggs flera sådana hus i Västsverige.

Risken för strömavbrott gör att många vill minska sitt beroende av elnätet, och även bli självförsörjande på värme. Solceller är populärt, men ger inte tillräckligt mycket el året runt i svenska bostäder. Det krävs lagring av solenergin, och batterier kan bara lagra elen ett dygn i taget. På senare tid har därför fler börjat lagra solel i vätgas. Enskilda initiativ har gett ringar på vattnet och nu görs installationer i sex miljonprogramshus i Vårgårda. I Mariestad tankar kommunen sina bränslecellsbilar i en soldriven tankstation, och i satsningen Electrivillage ska en förskola få el och värme från sol och vätgas. I programmet medverkar Hans-Olof Nilsson, elingenjör och boende i off-grid-hus i Göteborg, Jan Thorsson, vd Vårgårdabostäder, Anna Alexandersson, verksamhetsledare vätgasteknologi forskningsinstitutet Rise i Borås, Jonas Johansson, utvecklingschef Mariestads kommun och Johan Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande Mariestad. Programledare Marie Granmar Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Interplay på Berwaldhallen – Att sjunga sig ny

Mar 28, 2019 00:19:30

Description:

Få instrument är så flexibla som sångrösten. Hur har sången utvecklats? Varför är sången ett sådant oöverträffat instrument?

Frågan är om det finns något ljud som har en sådan genväg till vårt känsloliv som sången har. Vetandets värld sänder från Berwaldhallen i Stockholm inför kvällens konsert med sopranen Malin Byström som sjunger Richard Strauss Fyra sista sånger. Samtalet kretsar kring sångens kraft att påverka oss och förnya oss, både som åhörare och när vi själva sjunger. I programmet hörs: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, Anna Einarsson, sångerska kompositör och forskare. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Syrehalter minskar i världens hav

Mar 28, 2019 00:19:28

Description:

Syrefria bottnar har vi länge hört talas om som ett problem i Östersjön. Liknande problem finns i andra kustnära områden världen över. Nu rapporteras om sjunkande syrehalter även ute i oceanernas fria havsmassor.

När syret försvinner från bottenvattnet kan de flesta arter inte leva där. Som orsak till syrebristen brukar näringstillförsel från land nämnas den leder till stor tillväxt av organismer i havet, och när de sedan faller till botten och bryts ner gör den processen slut på syret. Men i den syreminskning vi ser nu spelar också det allt varmare klimatet en roll. Forskarna kallar det champagne-effekten havets syre bubblar upp till ytan som bubblorna i ett champagneglas. Vart kommer det all leda för havets ekosystem? Susanna Baltscheffsky susanna.baltscheffsky@sverigesradio.se Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nya hybrider tar över när de gamla almarna dör

Mar 26, 2019 00:19:29

Description:

Almsjukan sveper bort almbestånd i både Sverige, Europa och Nordamerika. När almen försvinner tar den med sig ett hundratal arter som är beroende av den. Men i de gamla trädens ställe kommer hybridalmar.

Almsjukan fortsätter att sprida sig. Det är en svamp som sprids med skalbaggar, och som dödar träden. Då slår den också ut det hundratal arter som är beroende av almen. Men nu sprids nya hybridalmar, korsningar mellan olika sorters almar, som tar över när de gamla inhemska träden faller. Kan de ge en fristad åt de hotade arterna? Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

När kollapsar ett ekosystem?

Mar 25, 2019 00:19:30

Description:

Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa?

När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende. Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet. I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Var går gränsen för arternas försvinnande?

Mar 24, 2019 00:19:30

Description:

Många växter och djur hotas idag av utrotning och deras livsmiljöer förstörs. Men hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss?

Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går?   I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hur ska IS brott mot mänskligheten hanteras?

Mar 21, 2019 00:19:30

Description:

IS i Syrien och Irak har begått folkmord, det har FN slagit fast. Finns det domstolar som kan döma dem? Eller ska de misstänkta dömas i sina olika hemländer av vanliga domstolar?

Den internationella enigheten som ledde till krigsförbrytarrättegångarna i Nürnberg och senare efter Jugoslavienkriget och folkmordet i Rwanda, den finns inte längre. Frågan är om det är bäst att inrätta en tillfällig domstol i Syrien eller Irak, eller att låta alla länder ta hand om sina egna IS-krigare. Samtidigt som diskussionen pågår fylls lägren i det kurdiska territoriet av före detta IS-medlemmar. Fråga diskuteras av terrorismforskaren Magnus Ranstorp från försvarshögskolan, folkrättsexperten Ove Bring och folkrättsjuristen Jessica Appelgren på FOI. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Stamcellsforskaren som spårar psykiatrisk sjukdom

Mar 20, 2019 00:19:30

Description:

Kan utvecklingsstörningar, schizofreni och autism förklaras genom att följa hjärncellers utveckling? En vision är att ta fram behandlingar med transplantation av en viss sorts hjärnceller.

I Anna Falks labb på Karolinska Institutet används den nobelprisbelönade tekniken att backa hudceller till inducerade pluripotenta stamceller - så kallade IPS-celler. Dessa kan sedan utvecklas till alla sorters celler. Genom att jämföra utvecklingsvägen av IPS-celler från friska donatorer och från till exempel schizofrenipatienter hittar forskarna intressanta skillnader.  I programmet hörs: Anna Falk, docent och forskningsledare Falk Lab KI, Malin Parmar, professor cellulär neurovetenskap Lunds universitet. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Framtidens batterier lite svagare – men kanske ätbara

Mar 19, 2019 00:19:29

Description:

Vårt moderna batteridrivna liv måste bli mer miljövänligt. De nya batterierna blir inte nödvändigtvis lika kraftfulla som dagens bästa, utan ger istället mer el för pengarna och sparar på resurserna.

Det forskas intensivt på att skapa bättre, effektivare och miljövänliga batterier, inte minst till bilindustrin. Fortfarande dominerar litium-jonbatterierna, men nya typer är på gång. Till exempel billiga natriumbatterier. Andra idéer som kan dyka upp i framtiden är de strukturella batterierna, där en bildörr eller skalet till en dator kan vara själva batteriet. Professorerna Kristina Edström och Daniel Brandell forskar på nya batterier vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala universitet där Ronnie Mogensen är doktorand. Professor Dan Zenkert och doktoranden Kevin Peuvot tar fram strukturella batterier vid KTH i Stockholm. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur mycket batterier tål planeten?

Mar 18, 2019 00:19:30

Description:

Framtiden är batteridriven, men har vi metaller så det räcker? När alla bilar ska bli elektriska växer efterfrågan på råvaror snabbt. Kommer de att räcka?

Det är en självklarhet att vi måste återvinna och skapa kretslopp. Det säger Emma Nehrenheim, miljöchef på batteriföretaget Northvolt. Men även med en bra återvinning kan det bli svårt att få resurserna att räcka till. Vi vet inte hur stor efterfrågan ska bli. På Chalmers arbetar professor Christian Ekberg med att skapa återvinningsteknik för metaller som litium, kobolt och nickel. Han tror att vi behöver vi hitta nya typer av batterier med andra metaller, för att kunna skapa en helt fossilfri biltrafik. I programmet hörs även batteriforskaren professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Mikael Höök som forskar om globala energisystem vid Uppsala universitet och Martina Petranikova, assisterande professor vid Chalmers i Göteborg. Programledare: Tomas Lindblad Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kan hundar känna lukten av smärta?

Mar 17, 2019 00:19:30

Description:

Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt.

I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar,  om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i. Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programledare: Ulla de Verdier ulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Civil olydnad i kampen mot klimatförändringen (R)

Mar 14, 2019 00:19:30

Description:

Idag skolstrejkar ungdomar i Sverige och runt om i världen för klimatet. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda?

I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. Programmet är en repris från 5:e november förra året. Programledare Marcus Hansson vet@sverigesradio.se  Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Klardrömma – en förmåga hos många med narkolepsi

Mar 13, 2019 00:19:30

Description:

Klardrömmar tycks leda till ökad kreativitet. Det är dessutom något som personer som har sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha mer av än andra.

När du klardrömmer kan du mer eller mindre styra dina drömmar. Det är en förmåga som personer med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi verkar ha i högre utsträckning än andra. Det har forskare vid Sorbonne i Frankrike upptäckt. De visar dessutom att de här personerna tycks vara mer kreativa än andra. I Sverige drabbades över 400 personer av narkolepsi som biverkan efter pandemrixsprutan 2009/2010. I Vetandet värld får du veta mer om klardrömmar hos personer med narkolepsi, hur du kan öva dig på att drömma klardrömmar och om hur man kan mäta kreativitet. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att berätta om forskning i en tid av falska nyheter

Mar 12, 2019 00:19:30

Description:

Misstron mot vetenskap tycks öka, samtidigt som antalet vetenskapsjournalister minskar. Hur ska gedigen forskning nå ut till allmänheten?

Sveriges Radio arrangerade den 7 mars ett seminarium om forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik, som vi sänder i kortad version i Vetandets värld.  Här kan du höra hela seminariet. Medverkande: Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Anders Mildner, föreläsare och debattör med bakgrund som journalist. Robert Östling, docent i nationalekonomi, forskare vid Handelshögskolan. Susanna Baltscheffsky, producent och reporter på Vetenskapsradion Klotet. Moderator är journalisten Erik Blix. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fortfarande ställs narkolepsidiagnoser efter svininfluensasprutan

Mar 11, 2019 00:19:29

Description:

Narkolepsi efter svininfluensasprutan upptäcks fortfarande men snart går preskriptionstiden ut. Efter pandemrixsprutan hösten 2009 jobbar forskare hårt för att kunna behandla sjukdomen bättre.

Många svenskar tog pandemrixsprutan för snart tio år sen. Drygt 400 av dem som biverkan den neurologiska sjukdomen narkolepsi. Den skapar plötsliga sömnattacker och muskelsvaghet som gör att kroppen faller ihop. Hur prognosen ser ut för dem och vad forskarna hoppas inför framtiden kan du höra i dagens Vetandets Värld. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Bombsäkra personer är sämre granskare

Mar 10, 2019 00:19:30

Description:

Det kan vara svårt att orientera sig i mediaflödet. Inte minst på nätet. Men att vara ödmjuk och nyfiken lönar sig.

En studie bland gymnasieelever i Sverige visar att många inte ser skillnad på hårt vinklade texter och nyhetsartiklar. Men du behöver inte ha A i matte för att vara en vass nyhetsgranskare. Det handlar mer om inställning. Nyfikna personer som är ödmjuka inför hur lite eller mycket de vet, lyckas bäst med att hitta avsändare och budskap i artiklar. Vi hör forskarna Thomas Nygren och Mona Guath vid Uppsala universitet. Mona är psykolog och Thomas är gymnasielärare och docent i historia. Vi träffar också Amaryllis Kargioti, Mikaela Garroz och Magnus Björck som går naturprogrammet på Lundellska skolan i Uppsala. Samt Moa Bergman och Nathalie Fleur som går samhällsprogrammet på Fyrisskolan i Uppsala och som har varit med i projektet Nyhetsvärderaren. Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sverigesradio.se

Kvinnodagen – Hon landade oss på månen (R)

Mar 7, 2019 00:19:30

Description:

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor har alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna, eftersom de länge var stängda för kvinnor. Många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 15 november 2017. Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Nu kommer elbåtarna

Mar 7, 2019 00:19:30

Description:

Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Vi har letat elbåtar på mässan Allt för sjön.

Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Den självständiga uppfinnarens kamp

Mar 5, 2019 00:19:30

Description:

Sten Engwall har en rad uppfinningar bakom sig. Han är 95 år och fortfarande aktiv som uppfinnare. Vad krävs för att bli en framgångsrik uppfinnare idag?

Idag är det oftast de stora teknikföretagen som söker patent i jämförelse med den självständiga uppfinnarna. Sten Engwall är ett lysande undantag med 25 patent bakom sig och fortfarande i arbetsför ålder trots sina 95 år. Vad krävs av uppfinnaren idag för att lyckas? Kan samhället göra det enklare för den ensamma uppfinnaren att nå sina mål? Hör en uppfinnareförening i Göteborg och Patent- och registreringsverket som har några tankar om problemet. Programledare: Anders Diamant anders.diamant@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Ger mobilerna oss "popcornhjärna"?

Mar 4, 2019 00:19:30

Description:

Vissa forskare varnar för att de smarta mobilerna triggar samma belöningssystem som narkotika och talar om risken att de skapar en förlorad generation. Men larmet ifrågasätts från flera håll.

Barns och ungas mobilsurfande gör dem håglösa, deprimerade och kan vara lika beroendeframkallande som narkotika, menar den amerikanska forskaren Jean Twenge.  Samtidigt säger svenska forskare att de smarta telefoner tvärtom kan förhöja livskvaliteten hos såväl unga och gamla.   Är det dags att sätta en gräns för timmar per dag när det gäller mobilsurfande? Och var i så fall ska gränsen dras?  I programmet hörs: Hassan Jaghoory, psykiater Huddinge Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, Torkel Klingberg, professor kognitiv neurovetenskap Karolinska Institutet, Sven Bremberg, docent socialmedicin. Jon Thunqvist vet@sverigesradio.se

De satsar på kärnkraft för klimatets skull

Mar 3, 2019 00:19:30

Description:

Svensk kärnkraft är under avveckling och att utbilda sig till kärnkraftsingenjör står inte högt i kurs. Vi träffar studenterna som trots allt satsar på att bli framtidens kärnkraftsingenjörer.  

Trots avveckling i Sverige och till exempel Tyskland byggs kärnkraften ut på andra håll i världen. Och även här på hemmaplan kommer kompetens att behövas i många år än.  Emma Ekberg Berry, Joakim Nyman och Egil Schultz har valt att inrikta sin ingenjörsutbildning mot kärnkraft. Hör hur de resonerar om kärnkraftens faror och avfall, om behovet av klimatneutral energi och om den nya kärnkraftsteknik de kan komma att arbeta med i framtiden. Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Mjölksyran sållar elitskidåkarna från motionärerna (R)

Feb 28, 2019 00:19:30

Description:

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun.

Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Periodiska systemet – Grundämnena som nyckel till makt

Feb 27, 2019 00:19:30

Description:

De mest eftersökta grundämnena är ofta sällsynta och dyrbara. I vilken mån kan de ersättas? Och varför jagar forskare nya grundämnen?

Vissa grundämnen är i vår högteknologiska värld allt mer efterfrågade, men många av dessa är sällsynta och även koncentrerade till vissa områden på jorden. Hur kan det periodiska systemet hjälpa till att ersätta dyrbara och svåråtkomliga grundämnen med andra lösningar? Inte sedan 1939 har ett naturligt förekommande grundämne upptäckts utan alla element som presenterats sen dess har varit syntetiska, instabila och i regel radioaktiva. Forskningen fortsätter kring de "supertunga" grundämnena och i Lund finns en forskargrupp som hoppas bli först med att hitta grundämne 119 eller 120, vilket de vill kalla Lundium. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganiska kemi Lunds universitet, Ira Löfman, NO-lärare Uppsala Musikklasser, Anton Såmark-Roth, doktorand kärnfysik Lunds universitet, Luis Sarmiento, forskare kärnfysik Lunds universitet. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Periodiska systemet – De svenska grundämnesjägarna

Feb 26, 2019 00:19:30

Description:

Jacob Berzelius slog fast atomvikterna som Mendelejevs system bygger på. Och svenskar hittade flera nya grundämnen. Hur kunde lilla Sverige ha en så viktig roll att spela?

Redan 50 år innan Dimitrij Mendelejev publicerade sitt periodiska system försökte den svenske kemisten Jacob Berzelius ordna de då kända grundämnena. Berzelius, grundaren av den moderna svenska kemin, slog fast atomvikterna men hans egen systematisering baserade sig inte på atomvikten utan på grundämnets elektrokemiska egenskaper. Svenska forskare var också tidiga och flitiga grundämnesupptäckare, i mineral från gruvor i Bergslagen, Falun och Hälsingland, samt inte minst från Ytterby fältspatgruva i Stockholms skärgård. Totalt har i Sverige upptäckts ett 20-tal av de 92 naturligt förekommande grundämnena. I programmet hörs: Sven Lidin, professor i oorganisk kemi Lunds universitet, Robert Fors, projektledare Loos koboltgruva, Jan Trofast, ordförande Berzeliussällskapet. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Periodiska systemet – kemisternas mentala karta

Feb 25, 2019 00:19:30

Description:

För 150 år kom Dimitrij Mendelejev med sin revolutionerande uppställning av grundämnena. Och periodiska systemet fortsätter vara centralt i forskningen.

Det var 1869 som professor Dimitrij Mendelejev i S:t Petersburg presenterade sitt periodiska system, där grundämnena var ordnade enligt atomvikt respektive egenskaper. Vid den tiden hade 63 stycken upptäckts men Mendelejev förutsåg i sitt system att det fanns grundämnen av vissa atomvikter men som ännu inte upptäckts. När forskare senare fann Mendelejevs saknade grundämnen fick det periodiska systemet stort genomslag och än i dag är systemet centralt i undervisning och forskning, framför allt i kemi. Idag finns 118 grundämnen, varav 92 är vad man kallar naturligt förekommande. Det senaste av dessa upptäcktes 1939. Det senaste grundämnet, Nummer 118, Oganesson, upptäcktes 2006 och är ett så kallat supertungt grundämne som endast existerat under några millisekunder i ett experiment. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Cigarettstopp för en tobaksfri generation

Feb 24, 2019 00:19:30

Description:

Cigaretter dödar 7 miljoner personer per år. Nu testas att unga födda efter ett visst år aldrig ska få köpa cigaretter när de blivit vuxna. De ska bli den första tobaksfria generationen.

Idén kommer från professor Jon Berrick i Singapore, men har testats för 100 år sedan när det gäller opium. Staden Balanga på Filippinerna var först ut 2016 att förbjuda alla unga födda år 2000 eller senare att köpa cigaretter. I Tasmaniens överhus höll lagen också på att röstas igenom, men sedan blev det val och majoriteten föll. Tobaksaktivisten dr. Kathryn Barnsley i Hobart hoppas att den ska få en ny chans snart. Men folkhälsoprofessor Simon Chapman i Sydney är skeptisk till idén. Han anser att fortsatt höjd skatt, informationskampanjer och vidriga skraplukter på paketen vore effektivare. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Så påverkas ditt hjärta av träning (R)

Feb 21, 2019 00:19:30

Description:

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning?

Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare. Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Programmet är en repris från 12 december 2018. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar

Feb 20, 2019 00:19:30

Description:

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi.

För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Tekniken som ger röst åt dina tankar

Feb 19, 2019 00:19:30

Description:

Kan en dator se dina tankar och läsa upp dem via en robotröst? Inte riktigt, men nästan. En amerikansk forskargrupp har i alla fall kommit ett steg på vägen mot att lyckas.

Forskarna har fått fram något som liknar tal ganska bra. En robotröst läser upp en sifferserie efter att ett datorprogram hade mätt hjärnaktiviteten hos försökspersoner som fått lyssna på en uppläsning av siffrorna. Det här kan vara ett steg på vägen mot att utveckla ett nytt talhjälpmedel för de som förlorat talförmågan på grund av skada eller sjukdom. I programmet hörs: Olov Engwall, professor i talkommunikation vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, Per Alm, universitetslektor på Institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Nattfjärilen med ett sjätte sinne – magnetsinnet

Feb 18, 2019 00:19:29

Description:

Den lilla bogongfjärilen kan ge svaret på något som forskare velat veta i decennier hur de djur som orienterar med hjälp av jordens magnetfält egentligen gör. US Air Force är också intresserade.

Eric Warrant, professor vid Lunds universitet, leder forskningen och har fått mer pengar för det här än för något annat. Nyligen lyckades forskarna visa att bogongfjärilen, en liten nattfjäril, orienterar med hjälp av jordens magnetfält, och nu vill de förstå hur det går till. Magnetsinnet är det enda sinne vi nästan inte vet något om var det sitter och hur det fungerar. Även US Air Force är intresserade av den här forskningen. De hoppas hitta ett mindre sårbart alternativ till GPS, och jordens magnetfält kan ingen slå ut. Bogongfjärilarna är Australiens mest kända insekter, kända för sina enormt långa flygningar två gånger om året de flyger över 1000 kilometer per gång, två gånger under sitt korta liv. En gång på våren, för att ta sig till några svala grottor i de australiska alperna där de samlas i miljarder och går in i sommarvila. Och så en gång på hösten, tillbaka igen till platsen de föddes. Där parar de sig, lägger ägg och dör. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Så ska den tysta cancern besegras

Feb 17, 2019 00:19:30

Description:

Äggstockscancer är den allvarligaste gynekologiska cancerformen. Nya behandlingar utvecklas men hur är det för den som är sjuk nu och som behöver hjälp som går utöver de traditionella metoderna? 

För att bättra på chansen med lyckad behandling ska cancer upptäckas tidigt. Men äggstockscancer har diffusa symtom som gör att patienter ofta kommer till vården sent. Annette Heijne har gått igenom flera cellgiftsbehandlingar och blivit resistent. Nu ser hon sig om efter experimentella behandlingar. Immunterapi har visat sig fungera bara på vissa cancertyper hittills, men försök görs nu för att ta fram en fungerande immunterapi mot äggstockscancer. I programmet hörs: Annette Heijne, som har äggstockscancer, Jenny Jönsson, forskare och specialistläkare i onkologi, Jonas Mattsson, överläkare och professor i cellterapi.  Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nya grepp mot halkan

Feb 14, 2019 00:19:29

Description:

Det har varit glashalt de senaste veckorna på många håll i Sverige. Halkan innebär en samhällskostnad på uppåt ofattbara 25 miljarder kronor per år. Något forskningen nu vill råda bot på.

På forskningsinstitutet RISE undersöker man vintergreppet hos olika skosulor och provar fram den bästa saltblandningen för att smälta is på våra vägar. Dessutom utvecklar man självkörande fordon som kan hålla vägbanor halkfria. I programmet hörs Viveca Wallqvist, Annika Dahlman och Elizabeth Collier, samtliga forskare på RISE i Stockholm. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Medborgarlön – vägen fram när jobben sinar?

Feb 13, 2019 00:19:30

Description:

Är basinkomst, eller medborgarlön, modellen när allt fler jobb försvinner i automatiseringens spår? Försöket med basinkomst i Finland har precis avslutats.

Finland, Canada, Italien och Kenya är några av de länder i världen som planerar eller har genomfört försök med medborgarlön. Idén föddes redan på 1700-talet men ännu återstår att designa en optimal och ekonomiskt hållbar reform av de sociala trygghetssystemen, där arbetslöshet inte betyder ekonomisk och social otrygghet. I programmet hörs Juha Järvinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Sini Marttinen, deltagare basinkomstförsöket i Finland, Anna Savonius, reporter YLE, Nils-Erik Sahlin, professor medicinsk etik Lunds universitet, Christiane Woopen, professor i etik Kölns universitet och ordförande i EU:s etiska grupp, Ray Kurzweil, Googles utvecklingschef. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Svensk expedition först med att borra sig ner i djuphavens bottnar (R)

Feb 12, 2019 00:19:30

Description:

För 70 år sedan gick fartyget Albatross jorden runt med målet att skriva planetens klimathistoria. Med ombord fanns Gustaf Arrhenius och Curt Landén, som hörs i programmet och som båda gick bort nyligen.

Albatrossexpeditionen 1947-48 har ett lätt romantiskt skimmer över sig sig, men var i själva verket en forskningsresa kantad av personliga konflikter och med många långa månader av hårt arbete under ekvatorns stekheta sol. Det mest revolutionerande under resan var användandet av det nya kolvlodet, en uppfinning som möjliggjorde att man kunde ta upp 20 meter långa bottenproppar på flera tusen meters djup proppar vars skiktningar avslöjar planetens klimathistoria under miljoner år. Med: Curt Landén, pensionerad sjökapten och elev ombord på expeditionsfartyget Albatross 1947-48, Gustaf Arrhenius, professor Scripps Institute of Oceanography Kalifornien, Peder Roberts, vetenskapshistoriker KTH Stockholm. Programmet är en repris från den 19 juni 2018. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Nödrop från förlossningsfabriken

Feb 12, 2019 00:19:30

Description:

Att jobba som barnmorska kan vara fantastiskt. Men det saknas barnmorskor i förlossningsvården och det är svårt att rekrytera. Ansvar, stress och spring mellan födande mammor kan bli för mycket.

Många barnmorskor lämnar förlossningsvården för att få ett mer hållbart jobb. Ny forskning visar också att barnmorskor och läkare kan drabbas av posttraumatisk stress efter svåra händelser med mammor och barn. I programmet möter vi förstföderskan Admira Vrabac, och barnmorskan Margareta Aveskog som fortsätter jobba som pensionär då det saknas barnmorskor i förlossningsvården. Vi träffar också Hannah Lundkvist och Jenny Grälls som slutat på förlossningen och valt andra jobb. Ann Båth som är avdelningschef på förlossningen i Uppsala. Forskaren och läkaren Åsa Wahlberg som skrivit avhandlingen Second Victims in Swedish obstetrics, och Mia Ahlberg som är ordförande i barnmorskeförbundet. Cecilia Ohlén Cecilia.Ohlen@sverigesradio.se

Varför lära in utantill när det bara är att googla?

Feb 10, 2019 00:19:29

Description:

Det borde bli viktigare att lära sig utantill i skolan, menar forskare. Och genom att utgå från hur hjärnan fungerar kan det gå betydligt lättare.

Att kunna saker utantill är avgörande för att kunskap ska kunna fördjupas och för att förstå matematik. Det visar bland annat studien Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices från Mälardalens högskola. Skolan borde betona utantillkunskaper mer, anser forskare som medverkar i programmet. I forskningsprojektet Den lärande hjärnan från Umeå universitet undersöks hur inlärning kan bli mer effektiv. Medverkar i programmet gör Ola Helenius vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs Universitet, Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, och Bert Jonsson, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare: Lotta Nylander Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Astronaut fann jordens äldsta sten – på månen

Feb 7, 2019 00:19:30

Description:

Jordens äldsta sten är 4,1 miljarder år gammal, enligt ny forskning. Men det märkvärdigaste med den här stenen är kanske inte den höga åldern, utan platsen den hittades på.

Stenen blev upplockad från månens yta av en Apollo 14-astronaut, och delen som kommer från jorden väger inte mer än 2 gram. På jorden finns en begränsad mängd med stenar att studera som hämtats från månen. Men i och med att allt fler länder nu satsar på att skicka farkoster till månen, ökar också chansen att få mer forskningsmaterial.  MED: Jeremy Bellucci, planetforskare på Naturhistoriska riksmuseet, Martin Whitehouse, professor och föreståndare på jonmikrosond-laboratoriet Nordsim på Naturhistoriska riksmuseet, Kristine Dannenberg, ansvarig för forskningsfrågor på Rymdstyrelsen. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Grönlandsvatten kan bromsa Golfströmmen

Feb 7, 2019 00:19:29

Description:

Den havsström som för värme upp till våra breddgrader kan bromsas betydligt de närmaste decennierna av smältvatten från Grönlands isar, enligt ny forskning. Vi träffar glaciologen Per Holmlund för ett samtal om världens isar.

Per Holmlund har arbetat med glaciologi sedan 1980-talet och är nu professor i ämnet vid Stockholms universitet. Han har gjort forskningsresor till bland annat Antarktis och Patagonien, och forskar även vid Tarfala forskningsstation i Abiskofjällen. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Studien som refereras till i programmet: Nicholas R. Golledge et al, 2018. Global environmental consequences of twenty-first-century ice-sheet melt. Nature. Doi: 10.1038/s41586-019-0889-9

Präster gör sig redo för smarta robotar

Feb 5, 2019 00:19:29

Description:

Hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens? Hur kommer smarta robotar att påverka oss som människor? Frågor som dessa togs upp till diskussion på prästdagarna i Lund.

Biskop Johan Tyrberg har själv en smart högtalare hemma, som han tycker att han bör tala trevligt till trots att det bara är en maskin. Tyrberg är den som står bakom prästdagarna i Lund, som ägnades helt åt frågor om artificiell intelligens. Självkörande bilar, smarta robotar och AI i vården är frågor som blir allt mer aktuella. Prästerna behöver vara beredda på diskussionerna ute i sina församlingar, menar biskopen. Och i kärnan av funderingarna finns den urgamla teologiska frågan: Vad innebär det att vara människa? I programmet medverkar: Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift. Prästerna Josefina Solberg, Martin Skåring, Mikael Göth, Minna Maksimov och Kristina Sjöström. Malcolm Brown, präst och samordnare för etikfrågor i Church of England. Sara Wrige, teknologie doktor och präst. Kalle Åström, matematikprofessor vid Lunds universitet som startat ett nätverk för AI-forskare i Lund.  Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

Feb 4, 2019 00:19:30

Description:

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar.

Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Feb 3, 2019 00:19:30

Description:

Kvinnor och män över 70 blir allt mer lika varandra både medicinskt och psykiskt. Det är en av de slutsatser man kan dra av H70 studien som nu pågått i snart 50 år.

Som ett tack för hjälpen bjöd forskare i den så kallade H70-studien in alla de göteborgare födda 1944 som bidragit med data till denna unika undersökning. Och deltagarna kom, i massor, för att få veta mer om all den forskning som datainsamlingen bidrar till, hur långt den kommit och vad forskarna inom sina olika fack hoppades kunna åstadkomma. I programmet medverkar Ingmar Skoog, forskningsledare och föreståndare för AgeCap, Hanna Falk Erhag, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet, Erik Westman, forskare i klinisk geriatrik KI, Johan Skoog, doktorand psykologiska institutionen Göteborgs Universitet, Gösta Olin, försöksdeltagare samt Lena Jacobsson och Margareta Göransson, försöksdeltagare. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

När naturens krafter segrar (R)

Jan 31, 2019 00:19:30

Description:

Människor är duktiga på att betvinga naturen, men det har inte alltid gått och kommer inte alltid gå att göra det. I Danmark har man lyckats tygla sandflykten, men stranderosion är ett större problem.

I Vetandets värld besöks fyren Rubjerg Knude på Jyllands västkust. År 1900 byggdes fyren och den släcktes 1968, eftersom en vandrande sanddyn lagt sig i vägen för fyrens ljus. Nu har sanden vandrat iväg och om fyren vore tänd skulle de sjöfarande kunna se ljuset igen. Men i stället finns ett annat problem, havet som när fyren byggdes låg 200 meter bort, har kommit närmare och fyrtornet står nu bara några få meter från en avgrund. Om inte fyren rivs eller flyttas kommer den inom ett par år att rasa ner, 30 meter på stranden. I programmet hörs: Jakob Kofoed, naturguide Vendsyssel Historiske Museum, Lars Clemmensen, professor Köpenhamns universitet, Villy Hansen, naturguide Skagen. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hundmat god nog för människor?

Jan 30, 2019 00:19:30

Description:

Hundmaten får allt bättre kvalitet. Är den till och med så pass bra att människor skulle kunna äta den?

Analyser visar att dagens hundmat har nära på samma näringsinnehåll som är rekommenderat till människor. Samtidigt går trenden mot att ge hundar allt mer kött, eller rent av bara kött, och detta är foderforskare kritiska till. Dels har hundarnas köttätande indirekt en negativ inverkan på klimatet, dels är hundar inte vargar - deras ämnesomsättning har förändrats av tusentals års samliv med människor och kan därför till exempel tillgodogöra sig stärkelse. På senare år har man också börjat uppmärksamma allergier hos hundar - mot bland annat proteiner som finns i olika typer av kött.   I programmet hörs: Hanna Palmqvist, doktorand på SLU forskar på hundfoder, och Rolf Spörndly, foderforskare på SLU. Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se

Utbildning för många viktigt för nya forskningsministern (R)

Jan 29, 2019 00:19:30

Description:

Matilda Ernkrans (S) är ny forskningsminister. Vem är hon, och vad vill hon med svensk forskning? Vetandets värld möter en färsk minister som brinner för att fler ska få högre utbildning.

Det första den nya ministern nämnde om sitt uppdrag handlar om att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet och att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Vad tänker hon om spetsforskning, om anslag till nyfikenhetsstyrd forskning, och om att Sverige halkar efter som innovationsland? Vetandets värld möter Matilda Ernkrans i en lång intervju innan första ämbetsveckan är slut. Programmet är en repris från i fredags, som sänds igen med anledning av att dagens sändning kl 12.09 utgår. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Alexandre blir ny chef där Darwin forskade

Jan 28, 2019 00:19:29

Description:

Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. Från den 1 februari är han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna som bedriver världskänd forskning.

Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden. Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Unikt ebolavaccin kan skapa nya vägar för framtida vaccin

Jan 27, 2019 00:19:30

Description:

Vaccinet mot den dödliga blödarsjukdomen ebola är hundraprocentigt effektivt. Det ger nu forskare hopp om att hitta nya sätt att snabbare testa vaccin mot okända globala hälsohot.

Ebolaepidemin i Västafrika skapade panik i hela världen hösten 2014. Just innan utbrottet ebbade ut våren därpå hann forskare testa ett vaccin. Till forskarnas förvåning gav vaccinet fullständigt skydd mot den dödliga sjukdomen. Det unika vaccinet öppnar nu möjligheter att kunna testa hur effektiva nya vaccin kan bli. En kunskap som kan vara viktigt inför de tusentals okända smittor som kan föras över från djur till människa. Medverkande: Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlabbet, avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Institution Biomedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg, Sravya Nakka, Ogonna Obudulu, Gopinath Kasetti, alla forskare vid vaccinlabbet vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, och Joseph Kasongo, provinssekreterare för kongolesiska Röda Korset i Nord Kivu i Kongo-Kinshasa. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Nämnd mot forskningsfusk första uppdraget för nya forskningsministern

Jan 25, 2019 00:19:30

Description:

Matilda Ernkrans (S) är ny forskningsminister. Hennes första uppgift kommer att handla om att föra i hamn en ny lag om en nämnd mot forskningsfusk. Vem är hon, och vad vill hon med svensk forskning?

Det första den nya ministern nämnde om sitt uppdrag handlar om att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet och att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Vad tänker hon om spetsforskning, om anslag till nyfikenhetsstyrd forskning, och om att Sverige halkar efter som innovationsland? Vetandets värld möter Matilda Ernkrans i en lång intervju innan första ämbetsveckan är slut. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Spåren av jordens värsta massutdöenden - vad kan de lära oss?

Jan 23, 2019 00:19:30

Description:

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter försvunnit. Nu kan vi återskapa vad som hände. Men vad kan vi lära av katastroferna?

I Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna. Medverkande är forskarna Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur kan vi fortsätta resa långt?

Jan 23, 2019 00:19:29

Description:

Flygresor har stor klimatpåverkan. Så hur ska vi kunna fortsätta resa långt i framtiden, utan att förstöra klimatet? Forskare i Stockholm har undersökt fem vägar framåt.

Mycket biobränsle i flygtanken, eller kanske flygplan som går på vätgas? Jonas Åkerman vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har i en ny studie undersökt fem olika scenarier för hur vårt resande ska kunna fortsätta på villkor som planeten klarar av. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Klimatsmart mat åt ditt sällskapsdjur

Jan 21, 2019 00:19:30

Description:

Hundar och katter har en klimatpåverkan genom det köttbaserade foder de äter. Men nu kommer en rad alternativ. Eller vad sägs om insekter, svampar och labbodlade muskelproteiner i matskålen?

Hundmat baserat på insektsmjöl? För hundarna spelar det mindre roll att de äter insekter istället för ko eller gris. Och fördelarna för klimatet är stora, eftersom uppfödningen av insekter är resurssnål. Forskningen ser stor potential i insekter som proteinkälla för sällskapsdjur. Vad gäller strikt vegansk kost åt våra hundar och katter behövs ytterligare långsiktiga studier. Med: Veronique Glorieux, veterinär och grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Gema Aparicio, grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Martina, hundägare som sedan flera år ger sin hund enbart vegansk kost, Markus Langeland, forskare vid SLU på institutionen för husdjurens utveckling och vård, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Förmänskligad djurmat – bra för sällskapsdjuren?

Jan 20, 2019 00:19:30

Description:

Det pågår en stark trend mot förmänskligande av maten vi ger våra sällskapsdjur. Mattrender som stenåldersdiet, glutenfritt och vegant blir allt vanligare i djurmatshyllan. Men är det bra för djuren?

För 160 år sedan lanserades den allra första industriellt tillverkade hundmaten. Sedan dess har branschen växt explosionsartad och omsätter idag mångmiljardbelopp. Den starkaste trenden de senaste åren är mat med högre kötthalt och med högre kvalitet på köttet. Det har fått forskare att oroa sig över att djurmaten alltmer konkurrerar med det som vi människor äter. I slutändan betyder det att klimatavtrycket blir större. Samtidigt pekar forskningen på att en strikt köttdiet inte ger några fördelar för hundar. Med: Markus Langeland, forskare vid SLU på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kinga Rybinska, hundägare journalist och författare, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Så ska insatserna mot psykisk ohälsa förbättras

Jan 17, 2019 00:19:30

Description:

Med skarp kritik av de senaste tio årens insatser mot psykisk ohälsa, vill utredaren Kerstin Evelius se en enhetlig satsning med tydliga mål: Få ner den självupplevda psykiska ohälsan och suicidtalen.

Varje regering har velat sätta sitt avtryck vad gäller insatserna mot psykisk ohälsa, vilket har skapat ett system med flera instanser där människor i behov av hjälp går vilse. Med lång erfarenhet och personlig övertygelse har Kerstin Evelius, den avgående samordnaren på området psykisk hälsa, granskat insatserna. Nästa regering bör göra en långsiktig satsning som sammanför alla instanser som jobbar med de här frågorna och få dem att ledas av samma vision, menar hon. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Line Gordon: "Vi har stora möjligheter till mer hållbara livsmedel"

Jan 17, 2019 00:19:30

Description:

Vi måste ändra vad vi äter och hur vi odlar för att planeten ska kunna hysa allt fler människor. Det blir svårt, men med kreativitet går det, säger nya chefen för Stockholm Resilience Center Line Gordon.

Vår diet och sättet vi producerar vår mat på måste radikalt förändras för att förbättra hälsan och för att undvika potentiellt katastrofal skada på planeten, enligt en ny studie från Stockholm Resilience Center. Den handlar om hur alla ska kunna äta både bra och tillräckligt år 2050 när vi förväntas vara 10 miljarder människor på jorden. Ingen tror väl att det blir lätt. Samtidigt konstaterar Line Gordon, som nyligen efterträtt Johan Rockström som chef för centret, att det finns gott om outnyttjande möjligheter. Vi möter henne i en intervju om svåra utmaningar och stora möjligheter Programledare: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Livskunskap på schemat? (R)

Jan 15, 2019 00:19:29

Description:

Sveriges skolor har åter ringt in till upprop. Det finns en stark efterfrågan hos frivilligorganisationer, debattörer och elever på att få in livskunskap i skolan igen.

Många anser att elever på skoltid behöver rustas för livet genom att prata om sådant som ångest, svårt att sova, mobbning, sexualitet och droger. Försök med ämnet livskunskap i skolan har gett en del mindre lyckade resultat. Behövs livskunskap? Och kan det göras bättre än förr? Medverkande: Johanna Wester, strategisk kommunikatör på MIND, Anette Wickström, docent TEMA barn Linköpings universitet, Sofia Kvist Lindholm, lektor i pedagogik TEMA barn Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 24 augusti 2018. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Kalla krigets radioaktivitetsmätare ger ny DNA-forskning

Jan 14, 2019 00:19:30

Description:

Luftfilter som i 50 år använts för att mäta radioaktivitet, har också samlat på sig DNA från i stort sett alla organismer i svensk miljö. En guldgruva till databank som legat arkiverad. Till nu.

15 000 luftfilter vars syfte varit att fånga radioaktiva partiklar visar sig ha fångat bra mycket mer än så. I Umeå forskar Per Stenberg på de här filtren och hoppas att de ska kunna spåra skadliga organismer och se hur klimatförändringarna påverkar organismer och ekosystem. I programmet hörs: Per Stenberg, forskare Umeå universitet och FOI Umeå, Catharina Söderström, förste forskare FOI Kista. Simon Magnusson vet@sverigesradio.se

När naturens krafter segrar

Jan 13, 2019 00:19:30

Description:

Människor är duktiga på att betvinga naturen, men det har inte alltid gått och kommer inte alltid gå att göra det. I Danmark har man lyckats tygla sandflykten, men stranderosion är ett större problem.

I Vetandets värld besöks fyren Rubjerg Knude på Jyllands västkust. År 1900 byggdes fyren och den släcktes 1968, eftersom en vandrande sanddyn lagt sig i vägen för fyrens ljus. Nu har sanden vandrat iväg och om fyren vore tänd skulle de sjöfarande kunna se ljuset igen. Men i stället finns ett annat problem, havet som när fyren byggdes låg 200 meter bort, har kommit närmare och fyrtornet står nu bara några få meter från en avgrund. Om inte fyren rivs eller flyttas kommer den inom ett par år att rasa ner, 30 meter på stranden. I programmet hörs: Jakob Kofoed, naturguide Vendsyssel Historiske Museum, Lars Clemmensen, professor Köpenhamns universitet, Villy Hansen, naturguide Skagen. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Genförändrade barn kan ha fötts – kritiserat försök med osäker teknik (R)

Jan 10, 2019 00:19:36

Description:

2018 föddes för första gången enligt uppgift genförändrade barn. Nu börjar bilden klarna om vad som gjorts. Vi återutsänder ett program från 2018 om etiska aspekter på att genförändra människor.

En kinesisk forskare har hävdat att han skapat världens första genförändrade bebisar. Kritiken har varit stark. Tekniken som använts, CRISPR/Cas 9, är inte alls mogen för steget, enligt forskare. Forskaren He Jiankui har varit tjänstledig från det universitet där han arbetar, och universitet genomför nu en utredning av vad som hänt eftersom genförändringar av den här typen är olagliga i Kina. Tanken med experimentet är att skapa individer som har motståndskraft mot HIV, genom att en mutation på genen CCR5 ger ett visst skydd mot viruset. I programmet hörs: Magnus Lundgren, cell- och molekylärbiolog med bakgrund i CRISPR-forskning vid Uppsala universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Camilla Widebeck, programledare camilla.widebeck@sverigesradio.se Peter Normark, producent peter.normark@sverigesradio.se

Spaning mot vetenskapsåret 2019

Jan 10, 2019 00:19:48

Description:

Vad är att vänta inom vetenskapen 2019 och vad kommer vetenskapsradions specialreportrar särskilt att hålla ögonen på? I Vetandets värld spanar vi framåt, mot det nya året.

Hör vad medicinreporter Annika Östman ser komma när det gäller genkniven CRIPSR Cas-9 och vad globala hälsokorrespondenten Johan Bergendorff skönjer i utvecklingen av världens hälsoläge. Miljöprogrammet Klotets Susanna Baltscheffsky berättar om hur hon ser på klimatfrågans kommande år och vi får höra vad biologireportern Sara Sällström tror äntligen kan komma ordentligt på tapeten nu. Rymdintresserade producenten för Vetenskapsradions Veckomagasin Björn Gunér har koll på kosmiska planer för 2019. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Dna-testet förändrade hennes liv

Jan 8, 2019 00:19:23

Description:

Maria skickade in ett dna-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan dna-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska.

I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation. I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Isbrytaren Oden – på väg att bli polarhistoria

Jan 7, 2019 00:19:30

Description:

Sveriges polarforskningsfartyg, statsisbrytaren Oden, fyller 30. Fartyget har tagit forskare till platser både i Arktis och Antarktis som knappast någon annan båt kan ta sig till.

Oden, byggd 1988 på Arendalsvarvet i Göteborg och tagen i drift 1989, används på vintrarna till isbrytning i Bottenviken och på sommaren till expeditioner i Arktis. Hela nio gånger har Oden varit vid Nordpolen. Forskare från en rad discipliner och en rad olika länder har under årens lopp deltagit i Odenexpeditioner, under vilka det gjorts många betydelsefulla upptäckter. I programmet hör vi både forskare och skeppare från dagens Oden samt Anders Backman som var projektledare när Oden byggdes och även isbrytarens förste befälhavare. Programledare: Mats Carlsson Lénart Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så räknar man ut mänsklighetens framtid

Jan 6, 2019 00:19:30

Description:

Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske.

I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Elflyget revolutionerar flygresan (R)

Jan 3, 2019 00:19:22

Description:

Flygresor är mångas dåliga miljösamvete. Men det pågår ett intensivt arbete för att utveckla el- och hybridflyg, med målet att omvandla flyget till ett enkelt, billigt och klimatsmart sätt att resa.

Senast 2030 bedöms allmänheten kunna ta ett el- eller hybridflyg för resor inom länder eller inom Europa. Ett scenario är att många små elplan tar med passagerare direkt från hemorten till resans slutmål, istället för som idag via stora flygplatser. Elflygets utveckling kan komma att innebära en renässans för många små flygplatser som är nedläggningshotade idag. I programmet hörs: Tine Tomazic, vd elflygplatstillverkaren Pipistrel, Olaf Otto, affärsutvecklingschef Siemens eAircraft, Sebastiano Fumero, chef för EU:s forskningsavdelning för flygutveckling, Kenneth Arlén, flygresenär, Eivor Örenmark, flygresenär, Anette Cederberg, flygresenär. Programmet är en repris från 29 augusti 2018. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Del 5: Nobelupptäckterna – Donna Strickland från lego till laserkniv (R)

Jan 2, 2019 00:19:18

Description:

Donna Strickland får Nobelpris för extremt korta och intensiva laserpulser som nu används flitigt världen över. Hon trivs allra bäst i laserlabbet, där vi träffat henne bland speglar och linser.

Vi besöker också den universitetsstad i Sverige som har flest CPA-lasrar: Lund, där det finns ett tiotal sådana maskiner som används för flera olika typer av forskning. Anne L'Huillier använder CPA-laser för att med ytterligare teknik ta fram ännu kortare pulser, som hon studerar elektroners rörelse med. I programmet hörs: Donna Strickland, Nobelpristagare i fysik 2018, Anne L'Huillier, professor i atomfysik Lunds universitet. Programmet är en repris från 28 november 2018. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Tusenåriga boplatser inverkar på norrländsk rättstvist (R)

Jan 1, 2019 00:19:03

Description:

Ödemarken har befolkats i tusentals år. Nya forskningsfynd kan komma att spela stor roll för rättsprocesser som Girjasmålet, som ska prövas i Högsta Domstolen nästa höst.

Om samer kan bevisa urminnes hävd kan statens inflytande över marker i norr förändras. Forskning visar att människor levt och verkat i Norra Norrlands fjäll och fjällnära skogar sedan inlandsisen smälte bort. Den som har kunskap om jägare och samlares liv ser spår både i marker och träd. Detta kan få konsekvenser för frågor om vem som har makt över markerna i Norra Norrland. I programmet hörs: Ingela Bergman, forskare och docent i arkeologi, Malin Brännström, doktor i juridik och forskare INSARC, Greger Hörnberg, jägmästare och docent i ekologi, Anna Rimpi, arkeolog vid Laponiatjuottjudus Laponiaförvaltningen. Programmet är en repris från 9 oktober 2018. Pia Sjögren vet@sverigesradio.se

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse (R)

Dec 31, 2018 00:19:42

Description:

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 4: Nobelupptäckterna – Hon lockar fram evolutionens dolda potential (R)

Dec 30, 2018 00:19:37

Description:

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi.

Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. I programmet hörs: Frances Arnold, professor vid California Institute of Technology och Nobelpristagare i kemi 2018, Nat Goldberg, doktorand i Frances Arnolds forskargrupp. Programmet är en repris från 26 november 2018. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Del 3: Nobelupptäckterna – Äldsta Nobelpristagaren vill lösa framtidens problem (R)

Dec 27, 2018 00:19:33

Description:

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år med ett projekt i källaren som han hoppas ska lösa världens energiproblem.

Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York, som berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. I programmet hörs: Arthur Ashkin, 2018 års Nobelpristagare i fysik, och Caroline Adiels, fysiker vid Göteborgs Universitet. Programmet är en repris från 22 november i år. Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

Bebisarnas hemliga språk (R)

Dec 26, 2018 00:19:35

Description:

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor på universitetssjukhuset i Würzburg vid avdelningen för odontologi, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Millie, bebis, Soly Erlandsson, professor vid högskolan väst. Programmet är en repris från 29 oktober i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

I vargens spår – rovdjurens återkomst (R)

Dec 25, 2018 00:19:37

Description:

I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare.

Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott. Programmet är en repris från den 12 september 2018. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se

Del 2: Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn (R)

Dec 24, 2018 00:19:42

Description:

Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv.

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programmet är en repris från november 2018. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1: Nobelupptäckterna – Hon mötte sin livräddare (R)

Dec 23, 2018 00:19:32

Description:

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna.

Behandlingen som Sharon Belvin får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. Programmet är en repris från 19 november i år. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Vetandets världs julmix – godbitar från 2018

Dec 20, 2018 00:19:06

Description:

Vargmärkning, jakten på mörk materia och framgångsrik cancerbehandling. Det är något av det Vetandets värld berättat om under året. Idag bjuder redaktionen på lite av det vi gärna minns från programmen 2018.

Peter Normark och Camilla Widebeck blandar och ger ur några av årets ungefär 200 Vetandets värld-program och undrar samtidigt: Vad vill du som lyssnar höra nästa år? Skriv till oss på vet@sverigesradio.se och berätta! Skriv gärna i rubriken på mailet att det ska till Vetandets värld. Peter Normark & Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se

Nätläkare - snabb vård eller snabba pengar? (R)

Dec 19, 2018 00:19:17

Description:

Vårdappar och nätläkare har på kort tid etablerat sig som ett alternativ till vanlig primärvård. Går det att ställa diagnos utan ett fysiskt möte? Kan nätläkartjänsterna utarma den offentliga vården?

Besök direkt i mobilen är ett lockande alternativ till att köa till en vårdcentral. Och nu förs diskussionen om nätläkare är svaret på hur samhället kan kapa primärvårdsköer, eller en utarmning av den offentliga vården för privata vinstintressen. Den vanliga primärvården fungerar inte så bra längre, säger nätläkaren Eva Thorell, och menar att det är viktigt att via nya arbetsmetoder göra vården mer tillgänglig. Men hemsjukvårdsläkaren Eric Bertholds menar att nätläkare sätter principen om att störst behov i vården ska gå först ur spel. Vi möter också nationalekonomen Mårten Blix och docenten och överläkaren Louise Olsson, som vid utvärderingsenheten CAMTÖ i Örebro kartlagt vetenskaplig litteratur i jakt på studier som kan berätta om diagnosticering via nätet fungerar. Sedan programmet sändes första gången den 25 april 2018 har socialstyrelsen tagit fram fyra principer för digitala vårdtjänster.  Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Släktforskningen som löser mord

Dec 18, 2018 00:19:25

Description:

Under 2018 har sjutton grova våldsbrott i USA kunnat lösas tack vare att analyserat brottsplats-DNA laddats upp till en släktforskningssajt. Är dessa sajter framtiden för brottsutredningar i Sverige?

Just nu pågår en utredning inom polisen om huruvida svenskt rättsväsende ska kunna använda släktforskningssajter för att komma vidare i utredningar som annars kommit till vägs ände samtidigt som högarna av kalla fall växer runtom i Sverige. En del av dem skulle sannolikt kunna lösas med hjälp av DNA-spåren från brottsplatsen om man hittade en matchning. I programmet hörs: Bo Lundqvist, kriminalkommissarie och chef Kalla fall Polisen Region Syd, Curtis Rogers, en av skaparna av GEDmatch.com, Anna Granlund, gruppchef Nationellt forensiskt center Linköping. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Konsten att göra en koldioxidavgift populär

Dec 18, 2018 00:19:33

Description:

De kraftiga protesterna i Frankrike de senaste veckorna utlöstes av regeringens planer på höjda bensin- och dieselskatter. Varför mötte det så starkt motstånd? Hade den franska regeringen kunnat införa skatten på annat sätt?

Vi hör om en ny modell för koldioxidavgift som införs i Kanada vid årsskiftet: avgift och utdelning, där alla de pengar som kommer in genom systemet delas ut till medborgarna igen. Vi träffar medborgarrörelsen Citizens' Climate Lobby som länge kämpat för att få just ett sådant här system på plats, för att hejda koldioxidutsläppen och samtidigt omfördela välstånd. Hade systemet med avgift och utdelning varit något för Frankrike? Skulle ett sådant system fungera i Sverige? I programmet hör vi bland andra Sverker Jagers, statsvetare vid Göteborgs universitet som forskat om den kanadensiska avgiften. Vi möter också Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet och rådgivare åt den franska regeringen. Programledare: Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

När demokratin skapades i Sverige

Dec 16, 2018 00:19:07

Description:

Idag den 17 december inleder Riksdagen firandet av demokratins genombrott i Sverige. Varför just idag? Och vilka var kvinnorna bakom demokratins genombrott i vårt land?

För precis hundra år sen fattade en extrainkallad riksdag ett principbeslut om att införa lika och allmän rösträtt - även för kvinnor - i svenska kommunalval. Men för de som ledde kampen för den kvinnliga rösträtten är det nog snarare den 24 maj 1919 som är den stora demokratidagen. I programmet hörs: Josefin Rönnbäck, historiker vid Luleås Tekniska universitet. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I Voyagersondernas spår på väg ut ur solsystemet

Dec 13, 2018 00:19:39

Description:

Rymdsonden Voyager 2 har nu nått solsystemets gräns och trätt ut i den interstellära rymden. Med sig har den liksom Voyager 1 meddelanden till eventuella utomjordingar.

Systersonden Voyager 1 nådde den interstellära rymden redan 2013. Vi följer i sondernas spår genom radions rapportering sedan 1980. Programledare:Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Är majoritetsval lösningen för att få en regering?

Dec 13, 2018 00:19:37

Description:

Tre månader och ingen regering. Borde vi införa majoritetsval för att inte hamna i dessa svårigheter igen? Finns andra lösningar? Vi luftar statsvetenskapens svar på Sveriges regeringsbekymmer.

Vi diskuterar med Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap vid Uppsala Universitet och Carsten Anckar, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi. I programmet hörs också Leif Lewin, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så påverkas ditt hjärta av träning

Dec 11, 2018 00:19:10

Description:

Varje år avlider flera personer av hjärtstopp när de tränar eller springer motionslopp. Betyder det att det är farligt för hjärtat med intensiv träning?

Hjärtat är konstruerat för hårt arbete, men ibland tar det stopp. Idrottsläkaren Mats Börjesson berättar varför Göteborgsvarvet orsakar ett dödsfall varje år. Vi låter hjärtat jobba hårt i ett så kallat maxtest hos fysiologen Katarina Steding Ehrenborg vid Lunds universitet, och läkaren Sofia Sunnerud vid Linköpings universitet förklarar hur man letar efter medfödda hjärtfel hos unga idrottare.   Medverkande: Katarina Steding Ehrenborg, docent klinisk fysiologi Lund, Lena Frendler, deltagare Hässelbyloppet Stockholm, Mats Börjesson, professor idrottsfysiologi Göteborg, Sofia Sunnerud, doktorand läkare Linköping. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Så ska vikingaskeppets hemligheter avslöjas

Dec 10, 2018 00:19:00

Description:

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last?

Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Agnes Faxén vet@sverigesradio.se

Fredspriset – Är krigets sexuella våld strategiskt?

Dec 9, 2018 00:19:11

Description:

Brutala och förnedrande våldtäkter på civila är en av de värsta sidorna med krig. Svenska forskare arbetar med att förstå våldets orsaker, i förhoppningen om att kunna minska problemets omfattning.

I Kongo Kinshasa har stora delar av landet varit i inbördeskrig i decennier, en konflikt där sexuellt våld förekommit i stor utsträckning. Genom att intervjua soldater, alltså de som våldtar, ville två svenska forskare förstå rötterna till våldet. Deras resultat rimmar ofta inte med den bild som de flesta internationella aktörer brukar föra fram, att sexuellt våld är ett medvetet strategiskt vapen i krig, att fienden ska krossas genom förnedrande och brutalt våld mot civila. Sanningen är mer komplicerad än så, menar de svenska forskarna. I programmet hörs: Maria Eriksson-Baaz, professor statsvetenskap UU, och Maria Stern, professor freds- och utvecklingsforskning GU. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Del 3: Det kritiserade ekonomipriset – Tekniken är hoppet

Dec 6, 2018 00:19:37

Description:

Årets ekonomipristagare Paul Romer belönas för hur han sett att kunskap och teknisk utveckling driver den ekonomiska tillväxten. Men är teknikoptimismen naiv när det kommer till att lösa klimatfrågan?

För närvarande ökar världens klimatutsläpp. Ska vi klara Parisavtalets målsättning på en uppvärmning av planeten med 1.5 grader måste utsläppskurvorna vända neråt de närmaste åren. Utsläppen behöver sedan i stort sett halveras varje årtionde, för att slutligen vara nere på noll 2050. Går det att åstadkomma med teknikens hjälp? I programmet hörs: Paul Romer, 2018 års ekonomipristagare i Alfred Nobels minne, Max Jerneck, sociolog vid Mistra Center for Sustainable Markets, Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling på KTH, Darja Isaksson, generaldirektör på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Center, Rebecka Carlsson, entreprenör inom hållbarhetsbranschen. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Stulna celler gjorde Henrietta Lacks odödlig (R)

Dec 5, 2018 00:19:16

Description:

När amerikanska Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, visste hon inte vilken enorm betydelse hennes tumörceller skulle få för den medicinska forskningen. Hör hennes historia.

Amerikanskan Henrietta Lacks dog i livmoderhalscancer 1951, endast 31 år gammal. Innan hon dog sparade läkarna, utan att tala om det, en liten vävnadsbit från hennes cancertumör. Provet märktes HeLa för Henrietta Lacks och från vävnadsbiten kunde man för första gången få mänskliga celler att överleva i labb. Cellerna kom att rädda många människors liv, ge nya förutsättningar för den medicinska forskningen och resultera i ett Nobelpris för upptäckten av humant papillomvirus, HPV. Men var det rätt att ta cellerna utan att be Henrietta om lov? Reportaget sändes första gången 2013. Reporter: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Källor: Skloot, Rebecka. Den odödliga Henrietta Lacks (The immortal life of Henrietta Lacks).Leopard förlag. ISBN10 9173433667 Kommentarer från familjen och forskaren George Gey är hämtade från BBC´s dokumentär "The way of all flesh"

Del 1: Det kritiserade ekonomipriset – Nordhaus byggde ihop ekonomi och klimat

Dec 4, 2018 00:19:47

Description:

William Nordhaus är ekonomen som byggde in klimatfrågorna i sin ekonomiska modell. Det får han ekonomipriset för. Men en del av de slutsatser han drar ur sin modell är kontroversiella.

Inte bara ekonomi utan även sådant som klimatgaser och befolkningsutveckling stoppar William Nordhaus in i sin ekonomiska modell. Ur den kan han sedan dra slutsatser om vilken temperaturökning vi bör sikta på att begränsa klimatuppvärmningen till, och vilken nivå en klimatskatt bör ligga på. Men en del av slutsatserna är svåra att få ihop med vad FN:s klimatpanel kommer fram till. Vi besöker William Nordhaus på Yale-universitetet i New Haven för att höra hur han byggt upp sin modell och vad han drar för slutsatser av den. Kritikerna mot honom möter vi i Vetandets värld imorgon. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 2: Det kritiserade ekonomipriset – "En skamfläck för Nobel"

Dec 3, 2018 00:19:40

Description:

Ena hälften av Ekonomipriset 2018 i Nobels minne går till William Nordhaus som tagit in klimatförändringarna i sina ekonomiska modeller. Samtidigt höjs kritiska röster om Nordhaus forskning.

"Katastrof för klimatet", säger en forskare. "Ekonomipriset är en skamfläck för Nobel", säger en annan. Kritikerna menar att Nordhaus i själva verket försenat hela klimatarbetet på ett farligt sätt och att han därför är fel person att lyfta fram. I programmet hörs: William Nordhaus, ekonomipristagare 2018 i Nobels minne, Max Jerneck, sociolog vid Mistra Center for Sustainable Markets, Klas Eklund, ekonom hos Mannheimer Swartling, Jonathan Metzger, doktor i ekonomisk historia och docent på institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH, Anders Wijkman, ordförande för Climate Kick.

Rockström – ”Rekord i extrema väderhändelser”

Dec 2, 2018 00:19:02

Description:

Johan Rockström har flyttat till Tyskland för att leda ett av världens mest kända klimatforskningsinstitut. Målet är att skapa en enhetlig supermodell för alla system som styr livet på jorden.

Att börja på nya jobbet på Potsdam Institute for Climate Impact research är som att växla upp till att spela i Champions League. Så beskriver klimatforskaren Johan Rockström utmaningen att ta över rodret för det 300 man starka arbetsplatsen. Han pratar om utmaningarna inför klimatmötet i Katowice i Polen, bland annat om årets rekord av extrema väderhändelser. Han ger också sin syn på svensk köttkonsumtion. Med: Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor (R)

Nov 29, 2018 00:19:31

Description:

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte dna-molekylen. Nyligen firades i Dublin 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Klarar de utmaningen? Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Reporter: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Genförändrade barn kan ha fötts – kritiserat försök med osäker teknik

Nov 29, 2018 00:19:46

Description:

En kinesisk forskare har hävdat att han skapat världens första genförändrade bebisar. Kritiken har varit stark. Tekniken som använts, CRISPR/Cas 9, är inte alls mogen för steget, enligt forskare.

De första genförändrade människorna, ett par tvillingflickor, har troligen skapats i Kina med hjälp av genkniven CRISPR/Cas 9. Detta enligt ännu obekräftade uppgifter. Forskaren He Jiankui har varit tjänstledig från det universitet där han arbetar, och universitet genomför nu en utredning av vad som hänt eftersom genförändringar av den här typen är olagliga i Kina. Tanken med experimentet är att skapa individer som har motståndskraft mot HIV, genom att en mutation på genen CCR5 ger ett visst skydd mot viruset. I programmet hörs: Magnus Lundgren, cell- och molekylärbiolog med bakgrund i CRISPR-forskning vid Uppsala universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet. Camilla Widebeck, programledare camilla.widebeck@sverigesradio.se Peter Normark, producent peter.normark@sverigesradio.se

Del 5: Nobelupptäckterna – Donna Strickland gick från lego till laserkniv

Nov 27, 2018 00:19:18

Description:

Donna Strickland får Nobelpris för extremt korta och intensiva laserpulser som nu används flitigt världen över. Hon trivs allra bäst i laserlabbet, där vi träffat henne bland speglar och linser.

  Vi besöker också den universitetsstad i Sverige som har flest CPA-lasrar: Lund, där det finns ett tiotal sådana maskiner som används för flera olika typer av forskning. Anne L'Huillier använder CPA-laser för att med ytterligare teknik ta fram ännu kortare pulser, som hon studerar elektroners rörelse med. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Så får man män att sluta slå sina fruar – i Rwanda

Nov 26, 2018 00:19:32

Description:

I Rwanda testas att låta män som slår sina fruar eller använder sexuellt och psykiskt våld mot dem, att gå på kurs för att sluta. En forskningsstudie visar lyckade resultat. Något för Sverige?

Kursen heter Mencare+ och riktar sig till män i Rwanda som ska bli fäder. På ett år har fysiskt och sexuellt våld mot männens fruar minskat till nära hälften, från 60% till 35%. Nivåerna för våld mot kvinnor och barn i Rwanda är trots det fortsatt höga, men de positiva resultaten av insatserna ses som en god början. I programmet hörs: Rachael Nyiramutima, fru till Theoneste Nibatuze i Rwanda som gått Mencare+, David Museruka, Rwamrec manscentrum, Abigail Booth, Rwandachef för hjälporganisationen Kvinna till Kvinna, Ninette Umurerwa, chef Haguruka Rwanda, Domitila Kanzayire, misshandlad kvinna i Rwanda som fått hjälp av Haguruka, Kazungu Nyibanyendera, misshandlande make som gått kurs hos Haguruka, Diane Gashumba, hälsominister Rwanda, Niklas Långström, forskare Rättsmedicinalverket. Johan Bergendorff, global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sverigesradio,se

Del 4: Nobelupptäckterna – Hon lockar fram evolutionens dolda potential

Nov 25, 2018 00:19:37

Description:

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi.

Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

"Hej allihop, jag är transsexuell!"(R)

Nov 22, 2018 00:19:28

Description:

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Det kallas könsdysfori. Man brukar beskriva det som att vantrivas i sin kropp, att födas som flicka men att identifiera sig som pojke, eller tvärtom. För vissa börjar det i unga år, andra tar steget som vuxna - steget att ansöka om att få medicinsk behandling för att gå över könsgränsen och bli transsexuell. Men vad handlar det om, och varför blir det allt vanligare? I programmet medverkar bland andra Cecilia Dhejne som tar emot vuxna personer med könsdysfori på Karolinska sjukhuset och Noel Savelius från Göteborg, en ung transexuell man. Medverkar gör också Louise Frisén, överläkare Bup Karolinska sjukhuset, Attila Fazekas, överläkare Skånes universitetssjukhus samt Vierge Hård, sakkunnig på RFSL Ungdom.  Programmet sändes första gången den 16 januari 2018. Reporter: Tomas Lindblad Producent: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Del 3: Nobelupptäckterna – Äldste Nobelpristagaren någonsin vill lösa framtidens problem

Nov 21, 2018 00:19:33

Description:

Arthur Ashkin som får Nobelpris i fysik för den optiska pincetten har forskat om laser sedan lasern uppfanns. Nu är han 96 år och i källaren har han ett projekt han hoppas ska lösa världens energiproblem.

Den optiska pincetten är ett verktyg av ljus. Med den kan man flytta på och hålla fast mycket små partiklar, även levande celler. Vi besöker Caroline Adiels vid Göteborgs Universiteten som har glädje av verktyget i sitt arbete som handlar om att studera kommunikation inom och mellan enskilda celler. Vi träffar också Arthur Ashkin själv, hemma i villan utanför New York. Den äldste Nobelpristagaren någonsin berättar om hur han tänkte i de olika stegen när pincetten utvecklades. Men projektet i källaren vill han inte att vi fotograferar. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se ÖVR: Bildtext 1006:

Bada i radon – för hälsans skull?

Nov 20, 2018 00:19:25

Description:

I Sverige anstränger vi oss för att få ner radonhalten i bostäder, eftersom det orsakar lungcancer. I Tyskland och Österrike åker folk på hälsoresor för att andas in radongas.

I Sverige betyder radon förhöjd risk att få lungcancer. I en rad spa-anläggningar i Tyskland och Österrike talar man istället om den eviga ungdomens källa och organiserar tågresor in i berget där strålningen är som högst. Nu har ett stort tyskt forskningsprojekt dragits igång för att en gång för alla reda ut om radon i små doser har dom positiva effekterna som spa-anläggningarna påstår. I programmet hörs: Claudia Fournier, radonforskare vid GSI Helmholtzzentrum für Schwerionenforschung, Martin Offenbächer, chefsläkare vid Gasteiner Heilstollen i Österrike, Lars Barregård, seniorprofessor och miljömedicinexpert på Göteborgs universitet, Christof Erharter, hotellier Hotel Excelsior i Bad Gastein, Gerhard Röck, äger och driver Radon-Thermal-Dunstbad i Bad Gastein. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 2: Nobelupptäckterna – Behandlingen ändrade Kents livssyn

Nov 19, 2018 00:19:42

Description:

Cancersjuke Kent Persson erbjuds att vara med i en studie där han kanske ska få behandlas med immunterapi. Slumpen ska avgöra vad Kent får för behandling något som kommer att förändra hans liv.

För fem år sen var det inte säkert att Kent Persson skulle få träffa barnbarnet Alice. Det var då som Kents fru upptäckte en knöl på hans rygg. Det här är historien om den märkliga vändningen med Kents cancer, något som lett fram till årets Nobelpris i medicin. I programmet hörs: Kent Persson, cancerpatient, Alice, barnbarn till Kent, Lars Ny, överläkare vid onkologen på Sahlgrenska sjukhuset, Anette Eriksson, forskningssjuksköterska Sahlgrenska sjukhuset. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Del 1: Nobelupptäckterna – Att möta sin livräddare

Nov 18, 2018 00:19:32

Description:

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna.

Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin och 2018 års Nobelpristagare i medicin James Allison. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden? (R)

Nov 15, 2018 00:19:06

Description:

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Rätt kunskaper minskar smärta och oro i livets slutskede

Nov 14, 2018 00:19:26

Description:

Allt fler åldras hemma idag och flyttar till ett särskilt boende först sista tiden i livet. Trots det saknas kunskap om palliativ vård på boendena något som ny forskning vill förändra.

Att se en nära anhörig försvinna framför ögonen på en i livets slutskede är något många behövt genomleva. Både för den döende och för de anhöriga behövs kunskap, förståelse och samtal för att göra den situationen mindre smärtsam och ångestfylld. Nu pågår ett forskningsprojekt som ska förbättra vården i livets slutskede på äldreboenden i Sverige. I programmet hörs: Eva Persson, anhörig, Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet, Carl-Johan Furst, professor i palliativ medicin vid Lunds universitet, Jan Nilsson, sjuksköterska i Lunds kommun. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Pengar direkt i handen ska hindra undernäring

Nov 13, 2018 00:19:22

Description:

Var fjärde barn på jorden är så pass undernärt att de får lägre IQ. Kan biståndspengar i handen till fattiga familjer lösa detta, eller är det ett orealistiskt mirakelpiller?

Jacqueline Mukamwezi i byn Karambo i östra Rwanda levde på 7 kr per dag. Ofta svalt de fem barnen, liksom hon själv. Hon fick 5000 kr av hjälporganisationen GiveDirectly tillsammans med amerikanska biståndsorganet Usaid. Det jämfördes i ett forskningsprojekt med familjer som fick 1000 kr, eller ett mer traditionellt bistånds- och utbildningsprojekt. Det visade sig att det bara var med den stora summan som barnen ökade i vikt och längd och dödligheten gick ned. Johan Sandberg som är forskare vid Lunds Universitet och Princeton University har tittat på effekter av kontantbistånd i Latinamerika. Han säger att det absolut minskar fattiga människors utsatthet, men lyfter dem inte ur armod och att det ibland ses av biståndsgivare som ett mirakelpiller. I programmet hörs: Jacqueline Mukamwezi, boende i byn Karambo i östra Rwanda, Craig McIntosh, professor UCSD, Andrew Zeitlin, docent Georgetown University, Francois Ruhumuriza, boende i byn Karambo i östra Rwanda, Therese Mukakalisa, boende i byn Karambo i östra Rwanda, Johan Sandberg, forskare kontantbistånd vid Lunds Universitet och Princeston universit, Elisabet Montgomery, seniorhandläggare för bistånd på Sveriges ambassad i Rwanda, Diane Gashumba, hälsominister Rwanda. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Sommartorkan upphov till nya lösningar mot foderbrist

Nov 12, 2018 00:19:00

Description:

Torkan i somras ledde till att många bönder försökte ta fram alternativa foderväxter för kor och hästar. SLU-forskare arbetar nu med att ta reda på hur bra grödorna fungerar som mat till djuren.

Mellangrödor som till exempel åkerböna, oljerättika eller stubbrova sås efter att spannmålet skördats för att sedan brukas ner innan det är dags för nästa spannmål. De odlas främst för att förbättra markens bördighet. Men under den svåra sommartorkan skördade bönder sina mellangrödor för att använda dem som foder. I programmet hörs: Rolf Spörndly, foderforskare på SLU, Anna Aurell, växtodlingsrådgivare på Växa Sverige, Anders Carlsson, lantbrukare i halländska Getinge. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Så tas invandrade akademikers kompetens till vara

Nov 11, 2018 00:19:15

Description:

Idag är över 50 000 högutbildade invandrare överkvalificerade för sina jobb. Andra går arbetslösa. Hur ska man göra så att de får ett arbete som motsvarar deras kompetens?

Ett nytt språk, en annorlunda kultur och brist på kontakter är tre stora hinder för en nykomling till Sverige som söker ett kvalificerat jobb. För många av dem tar det flera år att hitta ett jobb som passar den utbildning man har. Men det pågår ett antal projekt som ska underlätta för högutbildade invandrare att få det arbete de söker. I programmet hörs: Manisha Joshi, socionom Korta vägen Stockholms Universitet, Jenna Svanberg, karriärvägledare Stockholms Universitet, Jawad Abudaia, läkare Snabbspåret Inclusive Internationalization Göteborgs Universitet, Ishana Modaffar, ingenjör Snabbspåret Inclusive Internationalization Göteborgs Universitet, Karolina Catoni, internationell handläggare Göteborgs Universitet, Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Del 3: Framtidens sjöfart – Självstyrande båtar (R)

Nov 8, 2018 00:19:44

Description:

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. I programmet hörs: Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH, Niklas Rollenberg, student på KTH, Robert Rylander, forskare hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall, stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Peter Johansson vet@sverigesradio.se

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse

Nov 8, 2018 00:19:46

Description:

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 2: Framtidens sjöfart – Segelteknikens förnyelse

Nov 8, 2018 00:19:42

Description:

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning.

Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 1: Framtidens sjöfart – Säkrare navigering

Nov 6, 2018 00:19:01

Description:

Digitaliseringen kan komma att drastiskt minska riskerna för miljöskador i sjöfarten. Men kanske är det först när fartygen körs från land som olyckor helt kan undvikas.

På sikt är det möjligt att många fartyg kommer att vara både självstyrande och obemannade, alternativt fjärrköras från land. I väntan på det försöker sjöfarten göra som flyget genom att ta del av fartygens färdplaner ser man till att möten i besvärliga passager undviks och väntetider utanför hamn minimeras. I programmet hörs: Patrik Lindén, bitr stationschef Kustbevakningen Malmö, Per Setterberg, projektledare Sjöfartsverket Norrköping, Magnus Sundström, forskningschef Sjöfartsverket Norrköping, Johan Winell, bygg och teknikchef Sjöfartsverket Norrköping, Henrik Grönvik, befälhavare MS Viking Grace. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

En underbar hund i rätta händer

Nov 5, 2018 00:19:31

Description:

En liten terrier dödas av grannens kamphund. Finns det hundraser som är farligare än andra eller är hundägaren problemet? Vissa länder förbjuder kamphundar, men i Sverige riktar vi in oss på ägarna.

Studier av rättsfall visar att kamphundsraser är överrepresenterade när det gäller att angripa andra hundar. I Danmark och Norge är hundraser som pitbullterrier och american staffordshireterrier förbjudna. I Sverige har aggressiva hundar mer setts som ett ägarproblem. Är kamphundar farligare än andra hundar? I Vetandets värld träffar vi Rebecca som köpte en american staffordshireterrier som blev galen av ilska när hon såg en annan hund. Ett förväntat beteende hos en hundras som avlats fram för hundslagsmål, menar forskare. Vi möter också Lars Jägemar som valt att ha en mer krävande hund, och som trivs med sin Ulla, som är en korsning mellan american staffordshireterrier och staffordshire bullterrier. Sirkku Sarenbo vid Linnéuniversitetet i Kalmar har forskat om hundangrepp och etologen Per Jensen vid Linköpings universitet beskriver hundarnas psyke. Patrik Cederlöf, hunduppfödare, medverkar också. Cecilia Ohlén vet@sverigesradio.se

Civil olydnad i kampen mot klimatförändringen

Nov 4, 2018 00:19:28

Description:

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i protester kopplade till klimatfrågan. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda?

I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. I programmet hörs: Stellan Vinthagen, aktivist och professor i icke-vålds aktion vid University of Massachusetts Amherst, Dieter Rucht, professor i sociologi vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung WZB, Selma Richter, presstalesperson Ende Gelände, Martin, tvåbarnsfar och anti-kol-aktivist. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Här är floden med egna rättigheter (R)

Nov 1, 2018 00:19:41

Description:

Förra året fick en nyzeeländsk flod, Whanganui, som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har alltså lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. I programmet hörs Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui, Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ng Tngata Tiaki o Whanganui, Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui, Jacinta Ruru, professor i juridik på Univerity of Otago i Dunedin. Jenny Berndtsson Djurvall vet@sverigesradio.se

Så kan brott mot naturen förhindras

Nov 1, 2018 00:19:22

Description:

Brasiliens nya president, Jair Bolsonaro, hotar med att dra landet ur Parisavtalet och öka exploateringen i Amazonas. Vad kan göras för att förhindra det?

Många av förslagen Bolsonaro kommit med under valrörelsen strider mot folkrättsliga och miljömässiga juridiska regler. Ska FN träda in, eller måste medborgarna själva ställa sina regeringar inför rätta för att klimatarbetet ska bli gjort?  Programmet direktsänds med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, och Mathias Fridahl, forskare på internationella klimatförhandlingar. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se

I rädslans laboratorium

Oct 30, 2018 00:19:48

Description:

Rädsla är en djupt rotad funktion som kan rädda våra liv, på ett ögonblick blir vi beredda att fly eller slåss. Vad säger vetenskapen om rädslornas natur?

Att förstå vad som händer i hjärnan när någon blir rädd kan inte bara hjälpa oss att förstå hur vår biologi fungerar, utan också hjälpa de människor vars liv påverkas av stark rädsla, som fobier, panikångest eller posttraumatisk stress. Medverkande i programmet är: Andreas Olsson, docent i psykologi, Tove Hensler, forskningsassistent på Karolinska institutet, Andreas Frick, docent i psykologi, Allison Ericson, forskningsassistent på Uppsala universitet, Fredrik Åhs, docent i psykologi vid Uppsala universitet, Elias Hansson, försöksperson. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

På historielektionen är alla elever samma "vi"

Oct 29, 2018 00:19:23

Description:

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på.

Skolämnet historia innebär en möjlighet både att tona ner och att underbygga konflikter mellan och inom samhällen. Det menar nyblivna doktorn i didaktik vid Mälardalens högskola Karin Sandberg. Berättelser som berör behövs för att engagera eleverna, säger Anna-Karin Johansson, speciallärare på Käpplundaskolan i Skövde, och därför används också mycket populärkultur inom historieundervisningen, till exempel film. Det gillar femteklassarna Hampus Lööf, Engla Khalaf och Ibrahim Monari på Käpplundaskolan i Skövde. Samtidigt blir det en utmaning för lärarna att hjälpa eleverna att källkritiskt hålla isär fakta och fiktion. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Bebisarnas hemliga språk

Oct 28, 2018 00:19:35

Description:

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa.

Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål.  I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Interplay: Vad gör oss unikt mänskliga?

Oct 25, 2018 00:19:33

Description:

Sjönymfen Rusalka i Dvoáks opera vill bli människa, men har inte förmågan att uttrycka mänskliga känslor. Vad är då unikt mänskligt? Och hur skiljer vi oss från de andra djuren?

Människan verkar ha en unik förmåga att ordna sina upplevelser, planera för framtiden, och skapa sig föreställningar om hur saker och ting ska bli. I programmet som spelas in på Berwaldhallen i Stockholm hörs Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, och Johan Lind, docent i etologi, läran om djurs beteende. Interplay är ett samarbete mellan Berwaldhallen och SR Vetenskap som förenar musik och forskning. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Forskarpanel: Så kan vi styra mot en ljusare framtid

Oct 24, 2018 00:19:28

Description:

Världen har blivit mycket bättre de senaste seklen och människans möjligheter har aldrig varit större. Samtidigt riskerar vi att förlora hela vår existens. Det skriver forskarna som vill hjälpa världen på rätt väg.

International Panel on Social Progress, IPSP har jobbat i tre år för att enas om lösningar för en bättre värld. Det handlar om allt från demokrati och rättsstat till hur alla ska få en god hälsa och hur ekonomin kan stöpas om för att gynna en god utveckling. Panelen samlar 260 forskare som har arbetat i samma anda som den internationella klimatpanelen. Den utgörs av statsvetare, ekonomer och sociologer men också forskare från andra ämnesområden. De kommer från alla kontinenter. Kan det här hjälpa världen på rätt väg? Vetandets värld diskuterar det med två av forskarna bakom rapporten: Gustaf Arrhenius, filosof, vd för Institutet för framtidsstudier och Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, och med Robert Watt vid Stockholm Environment Institute som inte varit delaktig i arbetet. Här hittar du panelens hela rapport och manifest. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Guldschakalen sprids i Europa (R)

Oct 23, 2018 00:19:21

Description:

Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.

Det vilda hunddjuret schakal håller på att sprida sig i Europa. I Estland finns det en etablerad schakalpopulation och i Danmark finns det schakaler som hävdar revir. Om några decennier kan djuret finnas i Sverige, tror Jens Frank på Grimsö viltskadecenter. Förr fanns schakalen naturligt i medelhavsområdet. Men vid mitten av 1900-talet var det bara ett litet antal djur kvar på Balkan. Från dessa sprids nu schakalen gynnad av klimatförändringen och att det finns få stora rovdjur i Europa. I programmet medverkar studenten Maria Spasic, vägvisaren Branko Durcic och forskaren Aleksandra Penezic, alla från Serbien. Medverkar från Sverige gör Jens Frank på Grimsö viltskadecenter. Henrik Dammberg vet@sr.se

Kan en oansenlig oljeväxt stoppa den globala uppvärmningen?

Oct 22, 2018 00:19:27

Description:

Om vi vill sätta stopp för den globala uppvärmningen, då kanske räddningen finns hos oljerättikan, en vanlig mellangröda.

Jordbruket kan spela en stor roll för att binda koldioxiden i jorden. Så kallade mellangrödor, som oljerättikan, kan både binda koldioxid och skapa en näringskraftig odlingsjord. I programmet hörs: Jon Orvendal, lantbrukare Heby, Göran Bergkvist, docent i växtodlingslära, och Thomas Kätterer, professor i ekologi SLU. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Moderna fossil förlöser gömda minnen på Kuba

Oct 21, 2018 00:19:39

Description:

Det var på ett hår att Kubakrisen 1962 hade övergått i ett kärnvapenkrig. De flesta i världen minns det med lättnad. Men på Kuba glömdes krisen bort. Tills svenska arkeologer kom dit och började gräva.

Fidel Castro kände sig överkörd när Sovjet gick med på USA:s krav att montera ner sina raketbaser på Kuba, utan att ens konsultera honom. Därför bestämde han att krisen inte skulle ingå i skolornas historieundervisning. Men när svenska samtidsarkeologer, tillsammans med kubanska kollegor, började gräva efter spår av sovjetsoldaterna på de platser där baserna funnits, öppnades också dörren till människors minnen. Och ur det mötet växer en ny historia; världskrisen sedd underifrån av dem som levde mitt i händelsernas centrum. I programmet medverkar Håkan Karlsson, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och Mats Burström, professor i arkeologi vid Stockolms universitet. Lars Palmgren vet@sverigesradio.se

Den felaktiga forskningen om mässlingvaccinet (R)

Oct 18, 2018 00:19:29

Description:

I år har över 50 000 européer fått mässlingen och 70 dött. Många har avstått från vaccinering, på grund av rädsla att vaccinet kan ge svåra biverkningar. Men de uppgifterna bygger på felaktig forskning.

Eftersom mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar är spridning lätt om inte en väldigt hög andel av befolkningen är vaccinerad. Men trots det finns det rykten om att det kombinerade vaccinet som ges mot mässling, påssjuka och röda hund skulle vara farligt och kunna orsaka autism hos barn. Ett av de vanligaste ryktena kommer från ett allvarligt fall av felaktig forskning i slutet av 1990-talet. I London berättar journalisten Brian Deer om hur det gick till när han avslöjade alla felaktigheter kring den här forskningsstudien. I samma stad säger också barnsjuksköterskan Jo Townson att det fortfarande är vanligt med frågor om det här från oroliga föräldrar. I programmet medverkar Brian Deer, journalist i London, Jo Townson, förälder och barnsjuksköterska, Mike Catchpole, forskningschef på det europeiska smittskyddsinstitutet ECDC. Reportaget är en repris från 2015. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Läs mer om bakgrundsfakta till programmet

Få överlevde dödslägret Treblinka

Oct 17, 2018 00:19:22

Description:

Redan innan Auschwitz blev det stora förintelselägret hade miljoner människor mördats i andra, mindre omtalade läger. Vetandets värld möter Leon Rytz, en av få som kom levande från Treblinka.

Treblinka, Sobibor och Belzec. Det var tre förintelseläger som ingick i den så kallade Operation Reinhard, som hade som mål att utrota den stora judiska befolkningen i det ockuperade östra Polen. När vi besöker Treblinka nu, finns bara minnesmärken att se, eftersom lägret jämnades med marken efter kriget. Hit söker sig inte heller sådana strömmar av besökare som till Auschwitz. Men för Leon Rytz, 91, finns minnena kvar. Han kom till Treblinka 1942 som 15-åring och skulle bli en av mycket få som kom därifrån levande. I Vetandets värld berättar han om minnena som fortfarande tynger honom. Vi hör också författaren Artur Szulc, som beskrivit Reinhardoperationen i boken I skuggan av Auschwitz och idéhistorikern och förintelsekännaren Stephane Bruchfeld. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Kan trängsel på en flotte bidra till fred?

Oct 16, 2018 00:19:25

Description:

Filmen Flotten beskriver ett ovanligt experiment på 1970-talet, där försökspersonerna isolerades på en flotte i havet. Syftet var att undersöka varför konflikter uppstår. Var det bra vetenskap?

I det antropologiska experiment som filmen Flotten beskriver reste sex kvinnor, fem män och forskaren Santiago Genovés på en flotte över Atlanten under 101 dagar.   Kan man med ett experiment hitta svaren till varför konflikter uppstår mellan människor? Finns det annat sätt att göra forskning som kan stoppa krig? Vi diskuterar det med en freds och konfliktforskare, en psykolog och en socialantropolog. Vi hör freds och konfliktforskaren Ronald Stade från Malmö universitet, socialantropologen Tova Höjdestrand från Lunds universitet och psykologen Jonas Mosskin. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Jakten på universums mörka materia

Oct 15, 2018 00:19:40

Description:

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp?

Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps weakly interacting massive particles. Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut? Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Tidsmaskinen Abisko berättar om klimatförändringen

Oct 14, 2018 00:19:19

Description:

På två år har Abisko varit med om värmerekord och vädervariation som normalt ses över hundra års tid. Uppe på berget Nuolja är förändringen tydlig i landskapets växtlighet.

Med hjälp av en studie som påbörjades 1917 ser man nu hur den arktiska miljön har förändrats av klimatet över hundra år. I programmet hörs Keith Larson, evolutionär ekolog vid Umeå Universitet, och Hannah Rosenzweig, forskarstudent. Simon Magnusson vet@sverigesradio.se

Kalle ger bort sin njure – om levande organdonation i Sverige (R)

Oct 11, 2018 00:19:28

Description:

Varje år sker omkring 400 livsavgörande njurtransplantioner i Sverige. 150 av dem kommer från levande donatorer. En av dem 2016 var Kalle Ville Pellinen, som vi möter i ett reportage från 2017.

Kalle Ville Pellinen ska donera sin ena njure till barndomsvännen Henrik Posse, som drabbades av sepsis 2015 och fick svåra komplikationer.  Följ med under njurtransplantationen och hör mer om levande organdonation, och vad som kan göras för att fler ska vilja donera och fler ska få friska organ i Sverige. I programmet medverkar också Annika Tibell, kirurg och professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet med inriktning mot donation och transplantation, Birgitta Hjelte, chef på enheten för individuella vårdärenden vid Stockholms läns landsting. Programmet är en repris från den 20 mars 2017. P1 DOKUMENTÄR:   I vetenskapsdokumentären Hempas kamp - Den nya njuren följer Vetenskapsradions Niklas Zachrisson vännerna Kalle och Henrik och deras familjer före, under och efter operationen. Det är en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Organshopping- en serie om handel med kroppsdelar Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Kvantpricken - ett fängelse i noll dimensioner

Oct 10, 2018 00:19:30

Description:

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill.

På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund använder forskarna kvantprickar på nanotrådar för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Mätstationer ska kontrollera vad vi verkligen släpper ut

Oct 9, 2018 00:19:20

Description:

Nätverket ICOS, med över hundra master runt om i Europa, ska mäta växthusgaserna direkt i atmosfären. För att vi ska kontrollera hur mycket vi släpper ut och hur ekosystemen andas.

FN:s klimatpanel konstaterar att vi måste agera nu, om vi ska lyckas hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader. Men för att hitta rätt väg till utsläppsminskningar med vetenskaplig grund, behöver vi förstå hur ekosystem som skogar, mossar, fält och hav samverkar med atmosfären i uppvärmningens tid. I dagens Vetandets värld följer vi hur en ny europeisk infrastruktur byggs upp för att direkt mäta och förstå hur växthusgaserna rör sig i naturen och i slutändan kontrollera att vi verkligen går rätt väg. Medverkande i programme: Michal Heliasz, Tobias Biermann forskningsingenjörer på ICOS. Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för Geovetenskaper och ekosystemanalys på Lunds universitet. Maj-Lena Lindersson, direktör på ICOS Sweden. Alex Vermeulen och Harry Lankreijer, från Kolportalen. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Tusenåriga boplatser inverkar på norrländsk rättstvist

Oct 8, 2018 00:19:03

Description:

Ödemarken har befolkats i tusentals år. Nya forskningsfynd kan komma att spela stor roll för rättsprocesser som Girjasmålet, som ska prövas i Högsta Domstolen nästa höst.

Om samer kan bevisa urminnes hävd kan statens inflytande över marker i norr förändras. Forskning visar att människor levt och verkat i Norra Norrlands fjäll och fjällnära skogar sedan inlandsisen smälte bort. Den som har kunskap om jägare och samlares liv ser spår både i marker och träd. Detta kan få konsekvenser för frågor om vem som har makt över markerna i Norra Norrland. I programmet hörs: Ingela Bergman, forskare och docent i arkeologi, Malin Brännström, doktor i juridik och forskare INSARC, Greger Hörnberg, jägmästare och docent i ekologi, Anna Rimpi, arkeolog vid Laponiatjuottjudus Laponiaförvaltningen. Pia Sjögren vet@sverigesradio.se

Ekonomipris för forskning om klimat och teknikutveckling

Oct 8, 2018 00:19:48

Description:

De har tagit in klimatet och teknikutvecklingen i den ekonomiska vetenskapen. Därför får de årets ekonomipris: William Nordhaus och Paul Romer.

Vetandets värld sände direkt när beskedet om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne kom. Vi reder ut priset tillsammans med Ingrid Werner, forskare vid Ohio State University och ledamot i ekonomipriskommittén och ekonomihistorikern Gabriel Söderberg från Uppsala Universitet. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström kristian.astrom@sverigesradio.se

Boken Factfulness – ögonöppnare eller vilseledande?

Oct 5, 2018 00:19:53

Description:

Boken Factfulness av Hans & Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund visar på en positiv utveckling under decennier som många missat. Men boken möter nu forskarkritik för att vara ensidig.

Professor emeritus Christian Berggren vid Linköpings universitet är kritisk mot vissa av slutsatserna i Factfulness tio knep som hjälper dig att förstå världen. Han anser att de är ensidiga och bygger på felaktiga fakta. I ett samtal i Vetandets Värld möter han författaren Ola Rosling under ledning av Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff för att reda ut fakta och olika perspektiv på världens framtida utveckling. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Kemister och neurovetare inspireras av Proust

Oct 3, 2018 00:19:30

Description:

Tid, spår och minne är exempel på centrala begrepp i Marcels Prousts verk På spaning efter den tid som flytt. Forskare från flera discipliner läser den och skapar nu en ordbok utifrån begreppen.

En geokemist, en språkvetare och en neurovetare finns bland forskarna som fokuserar på Proust. De vill få med sig Prousts intuitiva, analytiska och precisa sätt att skönlitterärt beskriva minnen, tankar och sinnesförnimmelser in i vetenskapligt tänkande och ska tillsammans bygga upp en Proust-ordbok. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Nobelpriset i kemi 2018 – direkt från tillkännagivandet

Oct 3, 2018 00:19:45

Description:

Vetenskapsradion är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm för att berätta om den upptäckt i kemi som uppmärksammas med Nobelpriset 2018.

I programmet hörs: Lena Nordlund, programledare Vetenskapsradion, och Ulrika Björkstén, chef SR Vetenskapsradion. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

Nobelpriset i fysik 2018 – direkt från tillkännagivandet

Oct 2, 2018 00:20:00

Description:

Vetenskapsradion är på plats på Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm för att berätta om den upptäckt i fysik som uppmärksammas med Nobelpriset 2018.

I programmet hörs: Camilla Widebeck, producent för Vetandets värld, och Ulrika Björkstén, chef för SR Vetenskapsradion. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

Nobelpriset i medicin 2018 – direkt från tillkännagivandet

Oct 1, 2018 00:19:23

Description:

Vetenskapsradion är på plats på Karolinska institutet i Stockholm för att berätta om den upptäckt i fysiologi eller medicin som uppmärksammas med Nobelpriset 2018.

I programmet hörs: Annika Östman, medicinreporter och Katarina Sundberg, vetenskapsreporter. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

Vetenskapsradion spanar på Nobelprisen 2018

Sep 28, 2018 00:19:31

Description:

Vilka upptäckter kan tänkas ta hem 2018 års Nobelpris? Vetenskapsradion djupdyker i solpaneler, kvantprickar och genknivar, men hur ska man gissa rätt när det finns så många spännande upptäckter?

Vetenskapsradion sänder idag direkt från Nobelmuséet i Stockholm för att spana på personliga forskningsfavoriter och segertippade upptäckter. I programmet hörs: Annika Östman, medicinreporter, Camilla Widebeck, producent Vetandets värld, och Katarina Sundberg, vetenskapsreporter. Programledare är Gustaf Klarin. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

Del 3: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Vad gör vi nu?

Sep 27, 2018 00:19:25

Description:

Hur kommer det sig att kvinnliga toppforskare fortfarande är underrepresenterade bland Nobelpristagarna? Och vad görs åt det?

Vetenskapsradion har tittat på samtliga Nobelpris i fysik, kemi, medicin och ekonomi som gått till forskning som genomförts efter 1980. Vi jämförde andelen kvinnliga pristagare med andelen kvinnor bland de mest citerade forskarna i varje fält och under samma tidsperiod. Kvinnorna i forskningens toppskikt var underrepresenterade i fysik, kemi och ekonomiprisen. Vilka konsekvenser får det? Och hur tänker man i Nobelpriskommittéerna? I programmet hörs: Marika Hedin, vetenskapshistoriker och chef för Museum Gustavianum i Uppsala, John Hassler, professor vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ledamot i ekonomipriskommittén, Göran K Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin som delar ut både fysik-, kemi- och ekonomipriset. Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se

Vad händer i uttorkade bäckar när höstregnen kommer?

Sep 25, 2018 00:19:31

Description:

Efter sommartorkan: höstregnen trycker ut syror, humusämnen och metaller i bäckarna. Hur klarar laxfiskarna uppvärmda sommarvatten och hur går det för alla vattendjur när bäckarna sinar?

Vid Krycklans försöksstation i Västerbotten vill skogsforskarna veta hur sommartorkan och efterföljande höstregn påverkar bäckarna. I uttorkade bäckstränder oxideras svavel, metaller och humusämnen. Höstregnen trycker ut allt i bäckarna. Redan stressade vattenkryp och fiskar utsätts för syrachock, brunifiering och höga metallhalter. Thomas Öberg träffar en forskare som mäter det mesta i skogsbäckarna. I programmet hör vi professor Hjalmar Laudon vid SLU men också limnologen Andreas Broman vid Länsstyrelsen i Norrbotten, entomologen Per-Ola Hoffsten och älgjägaren Lars-Göran Karlsson. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Del 2: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Lise Meitner

Sep 23, 2018 00:19:32

Description:

Kärnfysikern Lise Meitner förklarade hur atomer klyvs när uran bestrålas med neutroner. Men när upptäckten Nobelprisbelönades på hösten 1945 blev Meitner utan pris. Hur kunde det bli så?

Lise Meitner startade i mitten på 1930-talet ett forskningsprojekt i Berlin som gick ut på att bestråla uran med neutroner. Ett par år senare tvingades Meitner i exil i Sverige, men kvar i Berlin fortsatte hennes kollega, Otto Hahn, forskningen. Lise Meitner fick då ett brev från Otto Hahn där han berättade att barium, ett grundämne lättare än uran, oväntat skapats när han bestrålat uran med neutroner. Lise Meitner räknade ut att det handlade om att atomen klyvts, något som ingen forskare dittills trodde var möjligt. 1945 belönades upptäckten med Nobelpriset i kemi. Men priset gick till Otto Hahn ensam. I programmet hörs: Ruth Lewin Sime, professor och författare i Sacramento USA, Anders Barany, nobelprishistorisk expert, Kalle Grandin, föreståndare för Centrum för Vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademien. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Del 1: Kvinnorna som blåstes på Nobelpriset - Marietta Blau

Sep 23, 2018 00:19:34

Description:

Marietta Blau var experimentalfysikern som 1937 gjorde en jätteupptäckt som öppnade helt nya möjligheter att studera kärnreaktioner. Men något Nobelpris blev det aldrig.

Marietta Blau utvecklade en metod som med hjälp av särskilda fotoplåtar fångade spåren efter kärnreaktioner. Metoden som fortfarande används idag har varit mycket viktig i arbetet med att kartlägga atomkärnans uppbyggnad. Tre gånger nominerades Marietta Blau till Nobelpriset i fysik, men 1950 fick istället en brittisk manlig fysiker priset för att ha vidareutvecklat metoden som hon skapade.   I programmet hörs: Eberhard Widmann, direktör för Stefan-Meyer-institutet i Wien, Johann Marton, pensionerad fysiker vid Stefan-Meyer-institutet, Herbert Pietschmann, prof. emeritus Uni Wien, Ilse Korotin, Dokumentationsstelle Frauenforschung am Institut für Wissenschaft und Kunst i Wien, Brigitte Strohmeier, professor emerita vid institutet för isotopforskning och fysik vid Wiens universitet, Brigitte Bischof, har skrivit magisterarbete om kvinnorna vid Radiuminstitutet. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Fysikern Schrödinger väckte biologins ödesfrågor

Sep 20, 2018 00:19:31

Description:

Vad är liv? Det undrade fysikern Erwin Schrödinger 1943 och hans tal inspirerade till den moderna biologin. 75 år senare möts framstående forskare för att på nytt lyfta vetenskapens ödesfrågor.

  Erwin Schrödingers föreläsning Vad är liv? Från Trinity College i Dublin gavs ut som bok och inspirerade bland annat Watson och Crick som senare upptäckte dna-molekylen. Nyligen firades i Dublin 75-års jubileet av händelsen genom att bjuda in flera framstående forskare för att försöka upprepa bedriften, ge nya perspektiv, skapa samarbeten över disciplinerna och formulera de viktiga frågorna. Klarar de utmaningen? Medverkande är: Svante Pääbo, Max Planck-institutet i Leipzig. Luke O'Neil, Trinity College Dublin. Emma Teeling, University College Dublin. James Watson, upptäckare av DNA-molekylen. Leroy Hood, Institute for Systems Biology i Washington. Danielle Bassett, University of Pennsylvania. Bernard Feringa Nobelpristagare och professor vid Universitetet i Groningen. Christof Koch vid Allen Institute for Brain Science. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Framtidens båtar kör sig själva

Sep 19, 2018 00:19:44

Description:

Intresset för självkörande båtar växer. Om du är bra på att spela dataspel kan sjömansyrket bli något för dig.

Det pågår en utveckling åt det autonoma hållet på sjön. Precis som bilarna på land ska båtarna i framtiden kunna köra själva. Frågan är om sjömannen kommer att behövas alls? En viss dataspelserfarenhet kan nog vara till nytta för den som ska jobba med framtidens sjöfart. Men lagstiftningen måste anpassas. Idag bygger mycket av lagstiftningen till sjöss på att det finns en befälhavare ombord. Vi går till sjöss med Jakob Kuttenkeuler, professor på KTH, Ulysse Dhomé, doktorand på KTH och Niklas Rollenberg, student på KTH. Vi hör också Robert Rylander som är forskare inom hållbara transporter till sjöss på forskningsinstitutet Rise, Christer Lindvall vid Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen. Peter Johansson vet@sr.se

Byggbranschen kliver in i den virtuella världen

Sep 17, 2018 00:19:39

Description:

Teknikutvecklingen inom VR och AR, alltså virtual reality och augmented reality, har exploderat. Hjärnan luras att tro att den befinner sig i en mer eller mindre digital värld.

Astronomer, arkeologer, läkare och inte minst ingenjörer använder redan idag virtual reality och augmented reality. Inom byggbranschen är intresset stort för de nya teknikerna, eftersom de ger byggföretag och fastighetsbolag bättre koll på hur kommande byggnader ska se ut och hur de bäst ska byggas.   I programmet hörs Gustav Olsson, vdc-utvecklare på NCC, Per Öberg, nordenchef för digitalisering på NCC Infrastructure. Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se

Del 3/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar

Sep 13, 2018 00:19:38

Description:

Orättvist, stressande och obegripligt kritiken mot det betygssystem vi har nu har varit förödande. Men så var det aldrig tänkt att bli.

Varken forskare, de som utredde 2011 års betygssystem eller ansvariga på Skolverket hade räknat med att systemet skulle ge de negativa effekter som det nu anklagas för. Men det fanns de som höjde varnande röster redan från början. I programmet möter vi Leif Davidsson, statlig utredare, Ulrika Lundkvist på Skolverket, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Anders Jönsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan Kristianstad, Kristian Ramstedt, statlig utredare och Kajsa Borg, f.d docent i pedagogiskt arbete. Hör också del 1 och del 2. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Del 2/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar

Sep 13, 2018 00:19:39

Description:

Vi söker bakgrunden till dagens kritiserade betygssystem. På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om.

Ett målrelaterat betygssystem får vi 1994. Då omfattar skalan betygen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd och på gymnasiet också även icke godkänd. Samtidigt införs det fria skolvalet och skolan öppnas för fler aktörer.  I programmet hör vi Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik, Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet, Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Helena Holmlund, docent i nationalekonomi IFAU, Ulf P Lundgren, senior professor pedagogik Uppsala universitet och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 1 och 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Del 1/3: Vägen till ett betygssystem ingen gillar

Sep 13, 2018 00:18:50

Description:

Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det?

I tre program undersöker Vetandets värld bakgrunden till dagens betygssystem. I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan. Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 2 och del 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Konstbevattning tacklar den torra sommaren

Sep 13, 2018 00:19:40

Description:

Den heta sommaren slog hårt mot lantbrukare som inte har konstbevattning. Bönder med konstbevattning har fått mer än dubbelt så höga spannmålsskördar som grannar som inte vattnat.

Istället för att leda bort överskottsvatten från ett fält i öppna diken kan man gräva ner rör som leder bort vattnet. Det blir lättare att köra traktorn och skördetröskan när man slipper att vända vid vartenda dike. Större odlingsyta, mindre krångel. De här rören är perforerade så att vatten kan sippra in. Men de används inte bara för att föra bort vatten utan också för att föra in vatten till fälten från en damm. Programmet spelas in på en gård strax söder om Kalmar. Vi hör Bertil Aspernäs, lantbrukare och Ingrid Wesström, forskare SLU. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

I vargens spår - rovdjurens återkomst

Sep 11, 2018 00:19:37

Description:

I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare.

Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se

Varför exploderade plötsligt djurlivet på jorden?

Sep 10, 2018 00:19:06

Description:

För att förklara djurlivets explosion för 500 miljoner år sedan inleder geobiologen Emma Hammarlund ett okonventionellt samarbete med cancerforskare. Resultatet blir en kontroversiell ny teori.

För 500 miljoner år sedan tog livet på jorden ett språng och de flercelliga djuren utvecklades till fler arter, fler miljöer, fler beteenden. Alla djurgrupper som lever idag, har sina rötter här, i den så kallade kambriska explosionen. Teorin har länge varit att ökade syrenivåer gav bränsle till den växande organismvärlden. Men efter åratal av forskning för att hitta bevis byter geobiologen Emma Hammarlund perspektiv. Kanske var det istället en biologisk anpassning som var gnistan? I programmet hörs: Emma Hammarlund, geobiolog vid Lunds universitet, Sven Påhlman, professor i molekylär medicin Lunds universitet, Mats Eriksson, professor i paleontologi Lunds universitet, Johan Pettersson, geologistudent Lunds Universitet, Sofie Mohlin, cancerforskare Lunds universitet, Randall Johnson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi Karolinska institutet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Bland botar och troll i valets eftersvall

Sep 10, 2018 00:19:32

Description:

Inför valet 2018 fanns farhågor om digitala påverkansoperationer. Aktiviteten hos politiska botar på Twitter visade sig också fördubblas veckorna innan själva valdagen. Hur avslöjar man botarna?

Veckorna före valdagen blev det fart på de politiska botarna på Twitter, alltså konton som automatiserat spottar ut sig politiskt innehåll. I Sverige har vi också delat så kallade skräpnyheter i mycket större utsträckning än andra västeuropeiska demokratier, enligt forskning från Oxforduniversitetet. Hur påverkad har valprocessen blivit? Och vilka risker finns för den politiska utvecklingen efter valresultatet? Vi summerar påverkansoperationer och andra digitala angrepp med tre gäster: Lisa Kaati, forskare vid FOI, Svante Werger, kommunikationsdirektör vid MSB och Patrik Oksanen, politisk redaktör vid centerpartistiska Hudiksvalls tidning med inriktning på säkerhetspolitiska frågor. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Vår demokrati står stark - trots allt

Sep 7, 2018 00:19:31

Description:

Sveriges demokrati räknas bland världens stabilaste. Ändå finns skäl till vaksamhet. Demokrati kan aldrig tas för given. Idag är demokratin på tillbakagång i stora och mäktiga länder som USA och Indien.

Valdeltagandet ökar, förtroendet för politikerna ökar och tre av fyra svenskar uppger sig vara ganska eller mycket nöjda med hur demokratin fungerar. Vi ska vara jättestolta över det, menar statsvetaren Maria Solevid vid Göteborgs universitet, som samtidigt konstaterar att valdeltagande är väldigt olika stort i olika grupper i samhället. Jan Teorell, statsvetare vid Lunds universitet, menar att det idag inte finns något som tyder på att svenska politiker eller svenska politiska partier håller på att vända sig bort från demokratin, samtidigt som hans kollega Staffan Lindberg från Göteborgs universitet oroas över influenser från omvärlden där demokratin nu retirerar på bred front. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Ebola hotar i krigshärjat land

Sep 6, 2018 00:19:26

Description:

Just nu pågår ett utbrott av den smittsamma och dödliga sjukdomen ebola i Kongo Kinshasa. Läkemedel och vaccin är under utveckling, men är de bra nog och hinner hjälpen fram?

  I dagarna kommer det att stå klart om utbrottet kan begränsas, enligt Peter Salaama, som är akutchef på WHO och ansvarig för ebolainsatsen i Kongo Kinshasa. I närheten av det område där smittan nu härjar är många rebellgrupper verksamma. Om ebola tar sig in i de krigshärjade delarna av landet kommer vårdpersonal och hjälparbetare att ha små möjligheter att följa efter. Vi hör sjuksköterskan Anneli Eriksson som är på plats i Kongo Kinshasa. Vi hör också om den forskning som kom igång redan vid utbrottet 2014, hur långt den har nått idag och vilka utsikterna är att begränsa det pågående utbrottet. Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

De vill få oss att strunta i klimathotet

Sep 4, 2018 00:19:34

Description:

Det finns en liten men aktiv grupp debattörer som talar emot forskningen om klimatet. Vilka är de och varför vill de inte tro på det som en närmast enig forskarkår säger?

Idag råder stor enighet bland världens klimatforskare om att världen blir varmare och att det kan orsaka stora globala problem inom en ganska snar framtid. Men trots det kan man på många bloggar och webbsidor läsa att det här inte stämmer. Även i Sverige finns en aktiv grupp så kallade "klimatskeptiker", ofta naturvetenskapligt bildade äldre män, som talar emot den etablerade forskningen. Varför gör de det? Peter Stilbs är pensionerad professor i fysikalisk kemi är en av "skeptikerna". Han anser att fakta om klimathotet ständigt överdrivs i media och att det finns de som tjänar på det. Samtidigt har miljöforskaren Martin Hultman sett att det finns en koppling mellan högernationalism och klimatförnekelse och psykologen Kirsti Jylhä ser ett samband mellan förnekandet och en viss personlighetstyp som ofta har konservativa attityder. Pär Holmgren, som är meteorolog, naturskadeexpert och föreläsare i klimatfrågor, säger att idag är "skeptikernas" argument sedan länge tillbakavisade av den seriösa forskningen. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Klarar vår demokrati att rädda klimatet?

Sep 3, 2018 00:19:29

Description:

Vi väljer politiker för fyra år i taget. Men de ska hantera frågor som sträcker sig århundraden framåt i tiden till exempel klimatet. Hur ska vår demokrati klara långsiktiga frågor som denna?   

Hur vår demokrati kan hantera framtidsutmaningen, och hur vi skulle kunna reformera den för att den skulle kunna klara det bättre, diskuterar vi med en filosof och en statsvetare. Gustaf Arrhenius är professor i filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet och även han knuten till Institutet för Framtidsstudier. Båda anser att framtida generationer borde ha en egen ombudsman. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Stenkolets dagar är räknade

Sep 2, 2018 00:19:31

Description:

Senare i år slutar Tyskland att bryta stenkol. För Ruhrområdet innebär det att en 250 år lång industrihistoria är slut. Men kolbrytningen lämnar spår som aldrig kommer att försvinna.

Nere i en den tyska stenkolsgruvan är arbetarna vemodiga. Efter sig lämnar de ett Ruhrområde genomborrat av gruvgångar. 150 års industriell gruvdrift och utvinningen av hundratals miljoner ton stenkol har fått stora delar av Ruhrområdet att sjunka. Det innebär att floder och bäckar inte längre kan nå havet utan mänsklig hjälp. Vattnet måste därför pumpas upp ur de sänkor som uppstått, en av de så kallade evighetsuppgifter som uppstått efter gruvverksamheten. I programmet hörs: Carsten Meybohm, driftsingenjör vid Emschergenossenschaft, Stefan Möllerherm, Forschungszentrum Nachbergbau TU Georg Agricola, Dr. Michael Farrenkopf, chef för Montanhistorisches Dokumentationszentrum, Christof Beike, presschef RAG, Siddik Eminoglu, gruvarbetare i Prosper-Haniel. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Pengarna till forskningen Del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar?

Aug 31, 2018 00:19:18

Description:

2017 gick nära 37 miljarder av statsbudgeten till forskning och forskarutbildning. Ändå saknar Sverige en ordentlig oberoende utvärdering av hur väl satsningarna faller ut.

Varje regering skapar sina egna modeord för vad forskningssatsningarna ska uppnå. I regeringens senaste forskningsproposition vill man se en ökad "samverkan" mellan högskola, näringsliv och samhälle. Men vad händer med forskningen som inte uppfyller samverkans-målet? Blir det svårare för dem att få pengar då? De politiska ramarna för forskningen får direkta konsekvenser ute på universitet och högskolor. I programmet hörs: Jonas Mellin, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Sven Widmalm, idé och lärdomshistoriker vid Uppsala universitet, Martin Wikström, forskningspolitisk expert på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien IVA, Tuula Teeri, vd på Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien IVA. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Svenska påtryckningar påverkar EU:s klimatpolitik

Aug 30, 2018 00:19:33

Description:

Det måste kosta att släppa ut koldioxid i atmosfären och förstöra klimatet. I valrörelsen lanserar Liberalerna att Sverige borde driva på för en gemensam koldioxidskatt inom EU. Är det realistiskt?

Att sluta använda kol inom Europa kan gå snabbare än vad vi hittills trott. Priset på att släppa ut ett ton koldioxid inom EU har nämligen rusat i höjden det senaste halvåret, tack vare ett svenskt förslag på hur den relativt ineffektiva utsläppshandeln kunde förbättras. I programmet hörs: Lars Zetterberg, klimatforskare på svenska miljöinstitutet IVL, Thomas Sterner, professor i miljöekonomi Göteborgs universitet, Anders Turesson, tidigare chefsförhandlare Miljödepartementet. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sr.se

Elflyget revolutionerar flygresan

Aug 29, 2018 00:19:22

Description:

Flygresor är mångas dåliga miljösamvete. Men det pågår ett intensivt arbete för att utveckla el- och hybridflyg, med målet att omvandla flyget till ett enkelt, billigt och klimatsmart sätt att resa.

Senast 2030 bedöms allmänheten kunna ta ett el- eller hybridflyg för resor inom länder eller inom Europa. Ett scenario är att många små elplan tar med passagerare direkt från hemorten till resans slutmål, istället för som idag via stora flygplatser. Elflygets utveckling kan komma att innebära en renässans för många små flygplatser som är nedläggningshotade idag. I programmet hörs: Tine Tomazic, VD elflygplatstillverkaren Pipistrel, Olaf Otto, affärsutvecklingschef Siemens eAircraft, Sebastiano Fumero, chef för EU:s forskningsavdelning för flygutveckling, Kenneth Arlén, flygresenär, Eivor Örenmark, flygresenär, Anette Cederberg, flygresenär. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Ny utgrävning tar Enköping ut ur glömskan

Aug 28, 2018 00:18:58

Description:

En arkeologisk utgrävning pågår i centrala Enköping. Utgrävningen är speciell eftersom det är ovanligt att hitta så välbevarade lämningar från forntida stadsliv på en så här stor sammanhängande yta.

Enköping var en gång en mycket betydelsefull stad i Mälardalen och arkeologerna menar att utgrävningen har ett stort riksintresse. Redan i slutet av juni hade flera intressanta fynd dykt upp, bland annat en liten pilbåge som tros ha varit ett barns leksak. Det är ett ovanligt fynd som kan berätta om hur barnens vardag såg ut förr i tiden. I programmet hörs Malin Lucas, arkeolog på Upplandsmuseet, Ebba Drugge, arkeolog, Joakim Kjellberg, arkeolog på Upplandsmuseet, och Mathias Bäck, arkeolog från Arkeologerna. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Pengarna till forskningen Del 1/2: Hur ska satsningarna se ut?

Aug 27, 2018 00:19:30

Description:

För att vara ett litet land satsar Sverige stort på forskning. Men vilken sorts satsningar vill forskarna själva ha?

På senare år har det tillkommit en ny sorts storsatsningar inom svensk forskning. Resurser läggs på att skapa och driva stora avancerade anläggningar eller forskningsmiljöer med mycket dyrbar utrustning. Kritikerna menar att dessa dyra satsningar tar medel och fokus från andra forskare. Med: Isabella Broderick, forskarintresserad gymnasieelev, Maria Tenje, docent i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet och ordförande i Sveriges unga akademi, Mathias Uhlén, professor vid Kungliga tekniska högskolan och Karolinska institutet i Stockholm, Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Livskunskap på schemat?

Aug 24, 2018 00:19:20

Description:

Sveriges skolor har ringt in till upprop och hösttermin. Det finns en stark efterfrågan hos frivilligorganisationer, debattörer och elever på att få in livskunskap i skolan igen.

Många anser att elever på skoltid behöver rustas för livet genom att prata om sådant som ångest, svårt att sova, mobbning, sexualitet och droger. Försök med ämnet livskunskap i skolan har gett en del mindre lyckade resultat. Behövs livskunskap? Och kan det göras bättre än förr? Medverkande: Johanna Wester, strategisk kommunikatör på MIND, Anette Wickström, docent TEMA barn Linköpings universitet, Sofia Kvist Lindholm, lektor i pedagogik TEMA barn Linköpings universitet. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Hälsokorrespondenten: Världen går åt rätt håll

Aug 23, 2018 00:19:27

Description:

De globala hälsotrenderna går åt rätt håll. Det säger Sveriges Radios Globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff, som möter människor som lyckas stävja fetma, minska barnadödlighet och stoppa könsstympning.

I tre och ett halvt år har Johan Bergendorff varit Sveriges Radios Globala Hälsokorrespondent och han har under den perioden besökt 30 länder och bevakat hälsofrågor. På korrespondentdagen berättar han i Vetandets värld om arbete jorden runt som leder till att hälsan i världen blir bättre. För det blir den faktiskt, säger Johan. Även om många problem kvarstår, går utvecklingen åt rätt håll. Sveriges Radios 23 korrespondenter möter ikväll torsdag publiken i Kulturhuset i Stockholm. Med det inleds en turné där korrarna också gästar en rad svenska städer från Växjö i söder till Kiruna i norr. Hela programmet hittar du på länkarna nedan. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Kan opinionsundersökningarna avgöra valet?

Aug 22, 2018 00:19:21

Description:

Strömmen av undersökningar om vilket parti som går framåt eller bakåt har stor betydelse. Siffrorna påverkar hur väljarna beter sig, hur medierna behandlar partierna, och de styr också politiken.

Undersökningarnas procentsiffror upp eller ner påverkar taktikröstning och partiernas utspel. Och medierna lockas att överdriva små förändringar trots att de ligger inom felmarginalen. Det här visar statsvetenskaplig forskning, och frågan är om undersökningarna blivit för viktiga. Det tycker i alla fall många politiker själva. Med: Regina Vilkenas, ansvarig för PSU SCB, Per Oleskog Tryggvason, doktorand statsvetenskap JMG, Annika Fredén, statsvetare Karlstad Universitet, Tommy Möller, professor statsvetenskap Uppsala Universitet. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Nya grepp som får unga att må bättre

Aug 21, 2018 00:19:16

Description:

Allt fler unga i välfärdsländer säger att de mår dåligt psykiskt, utan att vara sjuka och i behov av barn- och ungdomspsykiatrin. Nu testas nya metoder att förbättra tonåringars mående.

Danska ungdomar kan gå till Headspace. Där finns vuxna volontärer redo att prata om det som känns svårt och för att hjälpa unga att hitta vägar ur sin nedstämdhet och oro. Tanken är att möta unga innan de blir sjuka. Metoden har fått kritik i Danmark, inte minst att de hävdar att varje satsad skattekrona sparar sju. I Sverige finns dock de som vill se att modellen testas även här. I Skottland har man infört ett system där skola, vård, socialen och polisen jobbar ihop och sätter in snabba åtgärder åt unga personer som behöver hjälp. Något som vi försökt få till i Sverige under lång tid, utan att riktigt ha lyckats. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Så kopplas hettan till klimatförändringen

Aug 20, 2018 00:19:28

Description:

Sommarens värmebölja har slagit flera rekord och fått Sveriges högsta berg att smälta ihop. Forskningen som kan koppla ihop enskilda väderfenomen med klimatförändringen har utvecklats snabbt.

En allt varmare nordpol leder till en försvagning av den så kallade jetvinden. Jetvindarna påverkar hur hög- och lågtryck rör sig och när de blir svagare ökar sannolikheten för att vädret parkerar över ett visst område. De senaste åren har forskningsområdet Extreme Event Attribution utvecklats snabbt. Forskarna utvecklar allt vassare metoder för att kunna svara på frågan om ett visst väderfenomen orsakats av klimatförändringen. Medverkande: Martin Hedberg, meteorolog, Geert Jan van Oldenborgh, forskare vid kungliga nederländska meteorologiska institutet, Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 3/3 Det fossilfria samhället: Finns det klimatsmarta jordbruket? (R)

Aug 15, 2018 00:19:30

Description:

Jordbruken bidrar med 13 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Det mesta kommer från åkermarken som släpper ifrån sig lustgas och koldioxid. Vilka åtgärder kan minska utsläppen?

På en gård i Östergötland har marken inte plöjts sedan 2007. Där bedrivs ett plöjningsfritt jordbruk som innebär att jorden bearbetas mycket skonsammare än vid en plöjning. Är det en framkomlig väg för att minska jordbrukets bidrag till klimatförändringarna? Med: Karin Varveryd, lantbrukare, Torbjörn Jansson, forskare vid SLU, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen, Elin Röös, forskare vid SLU, Pål Börjesson, forskare vid Lunds universitet, David Bastviken, forskare vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, forskare vid Chalmers, Björn-Ola Linnér, forskare vid Linköpings universitet. Repris från 12 juni i år. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Del 2/3 Det fossilfria samhället: Stål utan kol (R)

Aug 15, 2018 00:19:32

Description:

Stål- och cementindustrin orsakar 15 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Båda branscherna prövar nu nya metoder som inte ger några koldioxidutsläpp till luften.

Både stål och cementindustrin försöker hitta nya tillverkningsmetoder som gör att de kan minska sin klimatpåverkan rejält. Metoderna kräver god tillgång på elektricitet och att elen finns tillgänglig när den behövs i produktionen. Det kan bli svårt när elsystemet fylls med mer el från vind- och solkraft, vars produktion varierar beroende på vind och solinstrålning för tillfället. Med: Du Sichen, professor KTH, Johan Martinsson, doktorand KTH, Amanda Vickerfält, doktorand KTH, Joar Huss, blivande doktorand KTH, Oscar Hessling, doktorand KTH, Martin Berg, doktorand KTH, Mariliis Lehtveer, forskare Chalmers, Martin Pei, teknisk direktör SSAB, Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker Svenska kraftnät.  Repris från 11 juni i år. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Del 1/3 Det fossilfria samhället: En tall i tanken (R)

Aug 15, 2018 00:19:29

Description:

Utsläppen av koldioxid från den svenska fordonsflottan ska minska med 70 procent till 2030. Med dagens takt ser det svårt ut att nå målet - de flesta bilar som säljs idag drivs av fossila bränslen.

Miljöbilarna slår försäljningsrekord, men det räcker inte på lång väg för att utsläppen från Sveriges transporter ska minska tillräcklig mycket. Och hur ska tågen bli ett pålitligt färdsätt i stället för bilen och flyget? En lösning är att använda mycket mer biobränslen i både vägfordon och till flyget. Men då behöver många nya produktionsanläggningar komma på plats de närmaste åren. Med: Oliver Theichert, Produktionstekniker Agroetanol, Fredrik Svensson, Branschorganisationen Energigas Sverige, Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantmännen, Jonas Åkerman, transportforskare KTH, Lena Nordgren, drivmedelsexpert SEKAB, Mikael Antonsson, marknadschef Gasum, Frances Sprei, mobilitetsforskare Chalmers, Svante Mandell, forskningschef Konjukturinstitutet, Pål Börjesson, forskare Lunds universitet, Björn-Ola Linnér, professor Linköpings universitet. Repris från 8 juni i år. Pelle Zettersten pelle.zettersten@sverigesradio.se

Neandertalaren på väg att få upprättelse (R)

Aug 14, 2018 00:19:15

Description:

Är neandertalarna världens mest förtalade folk? Ny forskning visar att inte var några dumskallar. Tvärtom. Kanske var de lika smarta som vi. Och deras gener lever kvar i oss.

Neandertalarna var länge urtypen för den brutala grottmänniskan, våldsam och enfaldig. Men en lång rad upptäckter under de senaste åren visar att de faktiskt tycks ha varit ganska lika oss moderna människor. De målade bilder av djur, prydde sig med smycken och fjädrar och mycket tyder på att de också hade ett språk. Det berättar arkeologen Johan Sterner i Lund som doktorerar på neandertalarnas användning av eld, och Joao Zilhao, arkeolog i Barcelona som gjort flera av de senaste upptäckterna. Kanske neandertalarna var så lika oss att vi helt enkelt har blandats genetiskt, och det är därför de inte finns kvar. De har med andra ord assimilerats i oss, enligt vissa forskare, till exempel antropologen John Hawks. Repris från 19 april i år. Tomas Lindblad vet@sr.se

Förskolor där svenska språket försvinner (R)

Aug 13, 2018 00:19:27

Description:

På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära tillräcklig svenska för att klara skolan.

En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska.  Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är. I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 7 maj 2018. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Sjungande alligatorer ska visa hur smarta dinosaurier var (R)

Aug 10, 2018 00:19:39

Description:

Hur har djurens intelligens utvecklats sedan dinosauriernas storhetstid? Det hoppas zoologer kunna ge svar på genom att studera djur som har samma gemensamma förfader som dinosaurierna.

I ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne bor sex unga alligatorer som forskare från Lunds universitet gör beteendeexperiment på. Dessutom testar de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var. Med: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet, Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Repris från 18 juni i år. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Del 3/3 Kampen mot den skadliga stressen: Pressen på de unga (R)

Aug 7, 2018 00:19:40

Description:

Symptomen på stress tycks krypa ner i åldrarna och öka för både tjejer och killar i Sverige. Samtidigt mobiliserar samhället för att lösa problemet men sätter man in rätt insatser?

Louise, som gick in i väggen för två år sedan, behövde hjälp att hitta roten till varför hennes liv blivit så ohållbart stressigt. Det handlade om hennes fars för tidiga död. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, som gör det svårt att diagnosticera. Risken finns att samhällets insatser också blir breda och generella, istället för att rikta in sig speciellt på de individer som har allvarliga problem. Med: Louise, som berättar om sin väg tillbaka från utmattningssyndrom, Johanna Wester, projektledare MIND, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Anette Wickström, docent TEMA Barn, Linköpings universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 3/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Programmet är en repris från den 17 april 2018. Peter Normark peter.normark@sr.se

Del 2/3 Kampen mot den skadliga stressen: Svenska jobb - en stressfälla? (R)

Aug 7, 2018 00:19:33

Description:

Jobba hundra procent och samtidigt ha huvudansvaret för familjen? Idag sker en ökning av sjukskrivningar bland unga kvinnor.

Ökad arbetspress har drivit upp stressen på våra arbetsplatser. Samtidigt har vårt eget inflytande över arbetsuppgifterna minskat, och det är något som förstärker stressen. För att få ordentlig pension uppmuntras vi att jobba heltid, men kvinnor gör samtidigt majoriteten av det obetalda arbetet, vilket innebär 1-2 timmar längre arbetstid, varje dag, och det har fått konsekvenser för de unga kvinnornas sjukskrivningar. Nu behövs radikala insatser för att få bukt med problemet. Med: Agneta Sandström, specialist neuropsykologi vid Remonthagens rehabcenter, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 2/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Programmet är en repris från den 17 april 2018. Peter Normark peter.normark@sr.se

Del 1/3 Kampen mot den skadliga stressen: Varför stressar vi? (R)

Aug 7, 2018 00:19:29

Description:

Arbetspressen på svenska jobb har ökat, samtidigt har stressymptom som påverkar återhämtningen också stigit. Varför har det blivit så?

25-åriga Louise gick in i väggen för två år sen och kämpar nu för att bli bättre. Hon är en i det ökande antalet unga arbetande kvinnor som blir sjukskrivna på grund av stress och utmattning. Den ekonomiska krisen på 90-talet ledde till systemomvandlingar som haft konsekvenser för stress-skadorna i våra dagar. Ökad arbetspress och mindre återhämtning, kombinerat med ett minskande eget inflytande över jobbet, har lett till en känsla av tappad kontroll. Med: Louise, som berättar om sitt utmattningssyndrom, Kristina Nordemar, musikterapeut, Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet och Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Del 1/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Programmet är en repris från den 16 april 2018. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart (R)

Aug 6, 2018 00:19:17

Description:

Sveriges bönder är mycket beroende av importerad diesel och gödsel. Ny forskning pekar på andra lösningar än beredskapslagring för att klara en eventuell krissituation.

Fram till för 25 år sen fanns i Sverige en stor beredskap för om kriget skulle komma. Jordbruket skulle fortsätta fungera även vid en avspärrning av landet. Man hade exempelvis stora lager av diesel och konstgödsel. Men efter järnridåns fall och Sveriges inträde i EU slopades beredskapen. I det senaste försvarspolitiska beslutet ingår att det civila försvaret ska byggas upp igen. Ny forskning hävdar nu att återupptagen lagring av viktiga varor inte är någon långsiktig och hållbar lösning av problemet, däremot finns det konstruktiva lösningar.   Med: Camilla Eriksson, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Mats Wennberg, lantbrukare Storvreta, Kurt Hansson, lantbrukare Sala. Programmet är en repris från den 11 maj 2018. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Del 2/3 Det goda åldrandet: Fler friska år – i samhällets tjänst (R)

Aug 3, 2018 00:19:34

Description:

Allt fler svenskar kan se fram emot en frisk ålderdom. För både fysiska och kognitiva förmågor hos äldre idag är bättre än hos tidigare generationer. Hur kan samhället ta vara på de friska äldre?

Medellivslängden i Sverige ökar varje år. I början av 1900-talet, när det första pensionssystemet skapades var medellivslängden under 60 år. I dag lever vi i snitt till efter 80. Vi är också friskare. Dagens 70 åringar är faktiskt ganska lika äldre tiders 50 åringar. Men de individuella skillnaderna är väldigt stora inom fysiskt krävande yrken blir många utslitna redan innan 65. I Vetandets värld undersöker vi hur man kan ta vara på den större gruppen äldre i samhället, men utan att ställa orimliga krav på dem som inte orkar. I programmet medverkar Boo Johansson, professor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, Ewa Wikström, professor i organisation och management vid Handelshögskolan i Göteborg och Kerstin Nilsson, docent vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, på Lunds universitet. Dessutom medverkar pensionären Jan Strömberg och grundskoleläraren Eva-Lena Elfving. Programmet är en repris från den 15 maj 2018.  Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Min nya vän roboten: En AI på köksbänken (R)

Aug 2, 2018 00:19:14

Description:

Snart ska vi tala med våra apparater i stället för att knappa på dem. De röststyrda assistenterna är på väg in i våra hem. Ska de bli våra nya smarta vänner, eller är de dummare än vi tror?

Vetandets värld inleder idag en serie i samarbete med filosofiska rummet: Min nya vän roboten. De röststyrda assistenterna blir allt bättre på att förstå vad vi säger och vad vi vill, men de är ännu långt ifrån intelligenta. Än så länge pratar de inte heller svenska, men när de lärt sig det så blir de årets julklapp, tror Claus Popp Larsen som forskar om smarta hem. Och vad som händer sen när andra programföretag börjar skapa nya tillämpningar för assistenterna det kan vi bara ana, säger han. Google och Amazon har redan system på den svenska marknaden och snart kommer Apple också. En dag kanske vi kan prata med våra smarta högtalare som med en familjemedlem, men det dröjer, tror It-forskaren Robert Feldt på Chalmers och språkforskaren Jens Edlund från KTH. I programmet medverkar familjen Sylvén från Uppsala som använder smarta högtalare i vardagen och Tomas Granryd från SR berättar om hur man kan använda den smarta högtalaren som radioapparat. Programmet är en repris från den 30 april 2018. Tomas Lindblad vet@sr.se

Valarna sjunger för livet under isen (R)

Aug 1, 2018 00:19:23

Description:

Norr om Svalbard har forskare upptäckt en grupp valar som lever under havsisen. De sjunger som inga andra valar, medan deras livsmiljö smälter.

Samtidigt som klimatförändringarna är ett hot mot de så kallade isvalarna, gynnas sydligare valarter som nu vandrar allt längre norr ut om sommaren. I Vetandets värld ger vi oss ut på valskådning i en fjord full av knölvalar och späckhuggare, och träffar forskaren som kartlägger grönlandsvalar, narvalar och vitvalar i isarna runt Svalbardöarna. Också lyssnar vi på havets Pavarotti, vars sång avslöjade valarnas gömställe för forskarna. I programmet medverkar Tore Haug, forskningschef på avdelningen för marina däggdjur på norska Havsforskningsinstitutet, Kit Kovacs seniorforskare och sektionsledare på avdelningen för biodiversitet på Norsk Polarinstitut och Oddgeir Ivan Klemetsen, turbåtskapten och före detta yrkesfiskare i Tromsö. Programmet är en repris från den 5 april 2018.

Så görs asociala medier sociala igen (R)

Jul 27, 2018 00:19:34

Description:

Sociala medier har blivit en arena för hat, manipulation och datainsamling. Men det finns idéer för att göra de asociala medierna, sociala igen.

Går demokratin att rädda undan sociala medierna som polariserar åsikter och trycker på enskilda väljares känsloknappar, istället för att uppmuntra till en saklig debatt? I Taiwan efter solrosrevolutionen 2014, då studenter ockuperade parlamentet, har staten ansträngt sig att hitta metoder att integrera medborgarna mer i den demokratiska processen. De har bland annat använt plattformen pol.is. Där skapas en slags diskussionsgrupper där man letar efter gemensamma ståndpunkter istället för att maximera upprördhet.   Med: Carl Miller, skriver bok om makt och arbetar på tankesmedjan DEMOS i London, Christopher Small, matematiker och en av grundarna till plattformen pol.is, David Stillwell, forskare vid Psychometrics center på Cambridge University, John Rust, professor och chef för The Psychometrics center på Cambridge University. Del 3/3 "Propagandamaskinen" Programmet är en repris från den 27 april 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Skräddarsydda budskap - ett hot mot demokratin? (R)

Jul 27, 2018 00:19:35

Description:

Sociala medier har ersatt valstugan men blivit en rätt nedklottrad och vandaliserad sådan. Vilka hot och vilka möjligheter följer i den nya teknikens spår?

Så kallade Dark Ads har fått stor uppmärksamhet valannonser som riktas till utvalda väljargrupper, men som förblir osynliga för alla andra. Hur ser svenska riksdagspartier på möjligheter och hot med de sociala medierna i valrörelsen? Och hur fungerar egentligen Facebooks omtalade annonseringsverktyg som nu blir ett kraftfullt vapen i händerna på politiska opinionsbildare?  På grund av det har blivit så lätt att rikta annonser mot skräddarsydda grupper, har det höjts röster som krävt att alla valannonser som publiceras på sociala medier ska redovisas offentligt.   Med: Brit Stakston, mediestrateg och opinionsbildare, Emma Fahlstedt, chef för Centerpartiets digitala kanaler, Joakim Wallerstein, kommunikationschef på Sverigedemokraterna, Rikard Lindholm, marknadsföringsexpert och grundare av företaget Semantiko, Jonas Andersson Schwarz, medieforskare vid Södertörns Högskola, Helena Salomonson, kommunikationschef på Socialdemokraterna, Sam Jeffers, grundare granskningsplattformen WhoTargetsMe. Del 2/3 "Propagandamaskinen" Programmet är en repris från den 22 april 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Så fungerar propagandamaskinen på Facebook (R)

Jul 27, 2018 00:19:37

Description:

Facebook-lajks är receptet för att skräddarsy och individanpassa politisk reklam. Lajks avslöjar vad som gör dig arg eller ledsen. Hör hur Cambridge Analyticas påstår att deras hemliga vapen fungerar.

Genom att analysera lajks, delade länkar och inlägg på Facebook går det att dra mycket träffsäkra slutsatser om personers psykologi, visar forskning. Det här kan användas både för marknadsföring och för att påverka väljare. Men går det verkligen att styra väljares beteende genom att skicka skräddarsydd politisk reklam till dem? Numera ökända företaget Cambridge Analytica påstår att de kan det. I programmet hör vi John Rust, professor och chef för Cambridge Psychometrics centre, där forskningen som ligger till grund för Cambridge Analyticas påståenden först gjordes. Vesselin Popov som också forskar där säger att det finns bevis för att metoderna fungerar i marknadsföringssammanhang, men att det idag inte finns några vetenskapliga belägg för att metoderna haft en påverkan på exempelvis USA:s presidentval 2016. Medieforskaren Jonas Andersson Schwarz vid Södertörns högskola är mer skeptisk. Han menar att påståenden som att "Facebook känner dig bättre än dig själv" är ett slags magiskt önsketänkande. Missa inte de två övriga delarna i serien Propagandamaskinen! Programmet är en repris från den 23 april 2018. 

Jakten på det glömda språket (R)

Jul 26, 2018 00:19:41

Description:

Lämnar språket vi hörde som bebisar spår som aldrig försvinner? Vi söker kinesiska språkrester hos adopterade Sonja Levin.

Det finns mycket som tyder på att det språk vi hörde under vårt första levnadsår lämnar spår som aldrig försvinner. Nu intresserar sig forskningen för om det i så fall kan göra att adopterade personer har lättare att lära sig språket de hörde innan adoptionen. Språkforskaren Gunnar Norrman fäster elektroder på Sonja Levin som är adopterad från Kina, för att se om hennes hjärna reagerar på kinesiska språkljud. I programmet medverkar också Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 19 januari 2018. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Icarus – biologernas nya spionverktyg (R)

Jul 25, 2018 00:19:41

Description:

Kunskapen om hur vilda djur rör sig över planeten är dålig. Med hjälp av Icarus-projektets små sändare monterade på djur kan forskare snart spana på dem från rymden.

Varför inte ta de jättelika antenner som spanar ut i rymden och istället rikta dem mot jorden? Nu, efter 16 års arbete, är resultatet ett banbrytande globalt system för övervakning av vilda djur som ska tas i drift senare i år.  Ytterst små sändare fästa på djuren kommer att kommunicera med en antenn på den internationella rymdstationen. Det här har potentialen att helt revolutionera hur vi studerar vilda djur. Med: Martin Wikelski, direktör Max Planck-institutet för ornitologi, Jesko Partecke, biolog Max Planck-institutet för ornitologi, Wolfgang Pitz, VD för Spacetech, Navinder Singh, biolog hos SLU i Umeå, Christian Rutz, professor i biologi vid University of St Andrews. Programmet är en repris från den 20 februari 2018.

Källan – skogens gröna öga (R)

Jul 20, 2018 00:19:20

Description:

Människan har sedan urminnes tider sökt sig till källor för att dricka friskt vatten, offra för välgång eller för att bota sjukdomar. Men många källor är idag hotade eller fördärvade.

Kanske har du också någon gång stuckit ner kåsan i en källa och druckit kallt, friskt vatten - grundvatten som flödar fram vid markytan. Förr var källorna avgörande för var man byggde sitt hus, men är än i dag viktiga för naturens växter och djur. Faktum är att källorna är så värdefulla att Sveriges Geologiska Undersökning idag samordnar ett arbete för Miljömålsrådet, att hitta och registrera källor i landet. I programmet medverkar bland andra Gert Knutsson, professor emeritus vid KTH och Eva Jirner statsgeolog vid SGU, samt entomologen Per-Ola Hoffsten. Programmet är en repris från den 27 mars i år. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Grundvattnet - så flödar det under våra fötter (R)

Jul 20, 2018 00:19:27

Description:

Osynligt flödar grundvattnet under oss - livsviktigt att nyttja, lätt att fördärva. Vi följer grundvattnets väg genom marken, från nederbörd till det flödande vattnet i källor och bäckar.

Det händer mycket under vattnets väg genom marken. Regn och smältvatten tar upp ämnen i marken, och lämnar ifrån sig andra. Särskilt känslig är den punkt där grundvatten flödar ut som ytvatten i källor och bäckar. Men frågan är hur skogsbruk ska bedrivas för att skona källor och källbäckar i landskapet, och vårda de stora vattendragen? I Vetandets värld träffar vi flera grundvattenexperter, bland andra Eva Jirner, statsgeolog vid SGU och Allan Rodhe, hydrolog vid Uppsala Universitet. Medverkar gör också Hjalmar Laudon, professor vid SLU. Programmet är en repris från den 28 mars 2018. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Konsten att sanera ett miljöfarligt vrak (R)

Jul 19, 2018 00:19:16

Description:

På bottnarna i svenska vatten ligger tusentals vrak. Ju längre de ligger desto större är risken att oljan ombord läcker ut. Nu testas fjärrstyrd teknik för att sanera fartygen.

Tio minuters båtresa från Väjerns hamn lyser en stark strålkastare från arbetsbåten Fat Boy upp den grå vinterdagern. Här pågår saneringen av ett vraken på HAV:s Havs- och Vattenmyndighetens lista över Sveriges mest miljöfarliga vrak. Totalt finns det 3000 vrak som innehöll olja när de sjönk i svenska vatten. HAV vill titta närmare på 300 av dem och 30 står på tur för sanering. Några av vraken ligger på stora djup där det är både farligt och dyrt att använda dykare. Därför testas nu fjärrstyrd teknik för första gången i Sverige. Med i programmet är Christer Larsson, projektledare Havs- och Vattenmyndigheten, Magnus Hagström, bärgningsledare företaget Marine Works. Programmet är en repris från den 31 januari 2018. Lena Näslund vet@sverigesradio.se

Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer diagnos (R)

Jul 18, 2018 00:19:34

Description:

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Charles Joseph från Dar es Salaam fick veta på vårdcentralen Mbagala-Rangi Tatu att hans hostprov var negativt. Men några dagar senare hade organisationen Apopos råttor fått kontroll-lukta på slemmet och funnit tbc-doft. Nu går han på antibiotika som ska göra honom frisk. Dr. Lena Fiebig är chef för Apopos tbc-program i Tanzania, Etiopien och Mozambique säger att en råtta kan gå igenom 100 prov på 20 minuter vilket skulle tagit en labbassistent flera dagar att titta på i mikroskop som dessutom missar fler prov. Daniel Thobias på hjälporganisationen Mukikute ser sedan till att patienterna som fått en tbc-diagnos verkligen återvänder till vårdcentralen för medicin. Men statssekreteraren på hälsodepartementet narkosläkaren dr. Mpoki Ulisubisya tror mer på de dna-avläsningsapparater WHO rekommenderar som GeneXpert. Forskning pågår i många länder kring sjukdomslukt. CNN rapporterar om den israeliska e-näsan Na-nose från Technion som kan diagnosticera 17 sjukdomar och hur Medical Detection Dogs tillsammans med brittiska forskare undersöker hur bra hundar är på att upptäcka bröst- och prostatacancer. Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet har forskat om elektroniska näsor i vården och hon tror inte de slår igenom förrän om 30 år. Programmet är en repris från den 22 maj 2018. Johan Bergendorff global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sr.se

De historiska kvinnorna 4/4: Margaret Hamilton – hon flög oss till månen (R)

Jul 12, 2018 00:19:42

Description:

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna eftersom de länge var stängda för kvinnor. Och många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är en repris från den 15 november 2017. Programmet är fjärde delen i serien De historiska kvinnorna. Del 1 : Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman Del 3: Drottning Ranavalona tyrann eller hjältinna Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

De historiska kvinnorna 3/4: Drottning Ranavalona – tyrann eller hjältinna? (R)

Jul 12, 2018 00:19:28

Description:

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Drottning Ranavalona beskrivs som en oerhört grym härskarinna över Madagaskar på 1800-talet. Hon styrde över sin befolknings liv och död. Med stor militär makt lyckades hon hålla kolonialmakten stången och föraktade missionärerna. Men går den historieskrivningen att lita på när det är missionärerna själva som är källan? När det kommer till politisk makt är det med få undantag vita män som presenteras i historieböckerna. Kvinnorna är få. Men var de verkligen så få och unika som historieskrivningen visat? Vetandets värld besöker också Skarhults slott i Skåne och möter slottsfrun Alexandra von Schwerin. När hon började göra efterforskningar uppdagades att kvinnor styrt godset i alla tider. I programmet medverkar också Stefan Amirell, docent och forskare i historia vid Linnéuniversitetet. Programmet är tredje delen i Vetandets världs serie "de historiska kvinnorna". Programmet är en repris från den 14 november 2017. Rättelse: Madagaskar ligger utanför Afrikas östkust, inte västkust som sägs i programmet. Del 1 : Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

De historiska kvinnorna 2/4: Kvinnan som skrev världens första roman (R)

Jul 12, 2018 00:19:35

Description:

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Murasaki skrev sin berättelse för mer än tusen år sedan. Trots det är det nog många i västvärlden som skulle säga att de fått lära sig att det är Cervantes Don Quijote som är den första romanen. Även om den skrevs 600 år senare. Hur kommer det sig? Följ med till Mursaki Shikibus värld och få en bild av livet vid denna tid i Japan och lyssna till en del av boken som bygger på klassiska kinesiska dikter. Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanologi, berättar om de komplexa karaktärerna som vi möter i Berättelsen om Genji och de målande miljöbeskrivningarna. Programmet är en repris från den 13 november 2017. Det här är andra delen i serien om de historiska kvinnorna. Här kan du lyssna på del 1: Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

De historiska kvinnorna 1/4: Hon blev han – och revolutionerade sjukvården (R)

Jul 12, 2018 00:18:10

Description:

Som James Barry blev Margareth Bulkley en av tidens medicinska pionjärer. Barry rensade upp i smutsen på militärsjukhusen och utförde även ett unikt kejsarsnitt.

På 1800-talet avancerade medicinen inom hygien, bakteriologi och kirurgi. För kvinnor var medicinstudier inte tillåtna. I hela sitt liv verkade Barry som läkare i den brittiska militärsjukvården. Men Barry hade också kunskap om förlossning och lyckades med något för sin tid unikt ett kejsarsnitt där både mor och barn överlevde. Först vid Barrys död avslöjades Barrys biologiska kön. Huruvida det könsöverskridande livet var ett uttryck för en sexuell identitet eller en strategi för att hantera en verklighet där kvinnans möjligheter var kringskurna är svårt att säga. Journalisten och författaren Anna Larsdotter berättar för oss om kvinnornas roll som läkare och sjuksköterskor inom det militära under historien. Vetandets värld följer också med på stadsvandring i Malmö där vi får höra om Elna Hansson, femte generationen av läkarkvinnor. I programmet medverkar också Jennie Lindholm, redaktör för tidskriften Historiskan. Programmet ingår i serien "De historiska kvinnorna". Det är en repris från den 10 november 2017. Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till liv (R)

Jul 11, 2018 00:19:28

Description:

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 16 februari 2018. Katarina Sundberg vet@sr.se

Är du kille eller tjej? Nej. Om att vara icke-binär. (R)

Jul 9, 2018 00:19:19

Description:

Allt fler transsexuella känner att de inte hör hemma i något av de traditionella könen. De känner sig varken som man eller kvinna, och kallar sig icke-binära.

Nino är en 27-årig Göteborgare som föddes som tjej. Idag är han - eller hen transsexuell, men inte som man. Nino är någonstans mitt emellan man och kvinna, eller bägge delar. Könsdysfori kallas det när man inte trivs med sitt kön och vill förändra det. Många med könsdysfori genomgår könsbekräftande behandling. Andra, som Nino, känner sig inte hemma i något av könen, och kallar sig icke-binära. I Vetandets Värld möter du läkare och forskare som berättar om det "tredje könet". I programmet medverkar Vierge Hård, sakkunnig RFSL Ungdom, Cecilia Dhejne överläkare Karolinska Sjukhuset Stockholm, Attila Fazekas, överläkare Skånes Universitetssjukhus Lund, Signe Bremer, etnolog Göteborg samt Nino Mick, icke-binär poet från Göteborg. Programmet är en repris från den 18 januari 2018. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se Missa inte första delen i serien, som handlar om transsexualitet

"Hej allihop, jag är transsexuell!"(R)

Jul 9, 2018 00:19:28

Description:

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Det kallas könsdysfori. Man brukar beskriva det som att vantrivas i sin kropp, att födas som flicka men att identifiera sig som pojke, eller tvärtom. För vissa börjar det i unga år, andra tar steget som vuxna - steget att ansöka om att få medicinsk behandling för att gå över könsgränsen och bli transsexuell. Men vad handlar det om, och varför blir det allt vanligare? I programmet medverkar bland andra Cecilia Dhejne som tar emot vuxna personer med könsdysfori på Karolinska sjukhuset och Noel Savelius från Göteborg, en ung transexuell man. Medverkar gör också Louise Frisén, överläkare Bup Karolinska sjukhuset, Attila Fazekas, överläkare Skånes universitetssjukhus samt Vierge Hård, sakkunnig på RFSL Ungdom. Programmet är en repris från den 18 januari 2018. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

När traktorn kom till byn (R)

Jul 6, 2018 00:19:11

Description:

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

Men traktortekniken utvecklades oerhört snabbt och redan 1917 slog Henry Ford fast det traktorkoncept som gäller än idag. Motor, växellåda och bakaxel sitter ihopskruvade och bildar stommen. Sen monterar man fyra hjul, ratt, förgasare, tank, kylare och nåt att sitta på. Där har man det oslagbara receptet! På Viksta traktormuséum berättar Per Thunström, arkivarie på Kungliga skogs-och lantbruksakademien, om traktoriseringen av det svenska jordbruket mellan 1905 och 1930. Medverkar gör också traktormuséets Bo Lundén. Programmet är en repris från den 10 januari 2018. Johan Thorstenson johan.thorstenson@sverigesradio.se

Mikrochip blir forskarnas fönster till underjorden (R)

Jul 5, 2018 00:19:38

Description:

I jorden under våra fötter kryllar det av liv, och vad en bakterie, svamp eller mask hittar på har betydelse både för jordbruk och klimat. Ny teknik ger forskarna en glimt av livet där nere i mörkret.

De senaste decennierna har tekniken som kallas för "lab on a chip" gett oss bläckstråleskrivare och graviditetstest. Nu börjar forskarna använda den för att studera mikroorganismernas beteende och ekologi, i en ostörd miljö. För vad en bakterie, svamp eller mask hittar på får betydelse för livet över hela jorden, och för oss.  I programmet medverkar forskarna Edith Hammer och Kristin Aleklett vid Lunds universitet, som utvecklat ett mikrofluidik-chip för att studera mikroorganismerna i jorden. Andra medverkande är Carlos Arellano, doktorand vid Lunds Universitet, Pelle Ohlsson, forskare i mikrofluidik vid Lunds tekniska högskola, Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet och Ben Lambert, doktorand vid tekniska högskolan ETH Zürich. Programmet är en repris från den 2 februari 2018. Olof Petersson vet@sverigesradio.se

När livet återvänder i en genomskinlig slang (R)

Jul 3, 2018 00:19:25

Description:

"En känsla av salighet. Som om cellerna sakta flyter in i min kropp, lyser upp mig inifrån och ger mig nytt liv". I väntan på en donator vande sig Josefina vid tanken på att dö. Idag är livet tillbaka.

När inga andra behandlingar hjälper kan blodstamcellsdonation vara den sista möjligheten. Så var det för småbarnsmamman Josefina Viira, som fick akut leukemi.  Men att få nya blodstamceller är en tuff match för kroppen. Professor Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska Institutet och professor Gunilla Enblad vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset forskar kring alternativ till transplantation. Medverkar i programmet gör också Mats Bengtsson, Tobiasregistrets medicinskt ansvarige läkare. Programmet är en repris från den 20 december 2017. Missa inte första delen av miniserien om stamcellstransplantation: Morgans stamceller gav livet en ny chans Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Morgans stamceller gav livet en ny chans (R)

Jul 3, 2018 00:19:37

Description:

"With all my love. Good luck your donor". Morgan Segerberg bestämde sig för att försöka rädda livet på någon han aldrig har träffat. Genom Tobiasregistret blev det möjligt.

Det finns 100 000 personer i det svenska Tobiasregistret, och 30 miljoner andra potentiella blodstamscellsdonatorer i register världen över. Ändå hittar inte alla patienter som behöver det en blodstamcellsdonator.  Vårt blod är så pass unikt och individuellt att det är mycket mer komplicerat att ta emot blodstamceller än till exempel en njure. Men med rätt matchning kan en blodstamcellstransplantation vara det som räddar livet på en patient. I programmet medverkar Morgan Segerberg, sjuksköterskan Titti Gräns och underläkaren Joel Nordin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig läkare på Tobiasregistret och Camilla Lindgren, koordinator på Tobiasregistret. Programmet är en repris från den 19 dec 2017. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Våra målarfärger blir allt hälsosammare (R)

Jul 2, 2018 00:19:44

Description:

Målarfärgen idag innehåller mindre och mindre giftiga lösningsmedel. Vid sekelskiftet innehöll 70 procent av utomhusfärgerna i Sverige giftiga lösningsmedel. Idag är siffran nere på 10 procent.

Dagens målare använder huvudsakligen vanligt vatten, istället för giftig lacknafta eller thinner, när de blandar sina färger och tvättar sina penslar. Nya krav på miljö och hälsa har lett till att färgforskningen utvecklat nya typer av färger. På byggen runt om i Sverige är det här en välkommen utveckling, att slippa de giftiga ämnena som målarna fick utstå för bara några årtionden sedan. Med: Anders Larsson, färgforskare på forskningsinstitutet RISE, Mats Behrenfeldt, målare, Gunnar Johanson, professor i toxikologi vid Karolinska Institutet.  Programmet är en repris från den 24 maj 2018. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Så gör språkgenier när de lär sig språk (R)

Jun 29, 2018 00:19:34

Description:

Extrema språkgenier är nästan alltid män. De lär sig på egen hand och kan behärska upp till 50 språk. De kallas polyglotter.

Ingmar Söhrman talar tolv språk och lär sig nu maori och hawaiianska. Han är polyglott och lär sig snabbt nya språk. Gemensamt för polyglotterna är att de lär sig på egen hand och att  språk är en passion. Men även om man saknar polyglotternas begåvning är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, visar forskning. I programmet medverkar Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ingmar Söhrman, professor romanska språk, Göteborgs universitet, och Marianne Gullberg som är professor i lingvistik, Lunds universitet. Programmet är en repris från den 9 november 2017. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Tonfiskens återkomst till Sverige (R)

Jun 28, 2018 00:19:20

Description:

För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.

På 1930-talet kom mängder av utländska sportfiskare till Öresund för storviltfiske, men sedan 1960-talet har tonfisken varit helt försvunnen. Men häromåret siktades stora stim blåfenad tonfisk i Skagerak. De kommer till nordliga vatten för att äta upp sig på makrill på hösten. Vi följer med forskarna ut för att försöka fånga tonfisken och sätta sändare på de karismatiska fiskarna, som kan väga upp mot 300 kilo. Målet är att märka 20 fiskar i både Sverige och Danmark för att få veta mer om hur de vandrar över Atlanten, och om de kommer från lekbeståndet i Medelhavet eller Mexikanska gulfen. I programmet hörs Massimiliano Cardinalen, fiskforskare vid Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua, Mikael Ovegård, forskningsassistent SLU Aqua, Inigo Onandia, märkare Azti-Tecnalia Bilbao, Martin Falklind, fiskejournalist, Joakim Larsson, sportfiskare och Niklas Sandberg som är kapten på märkningsbåten. Programmet är en repris från den 19 oktober 2017. Lena Näslund vet@sverigesradio.se

Luktexperiment i magnetkamerans vrål (R)

Jun 26, 2018 00:19:44

Description:

Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.

Förståelsen för hur luktsinnet faktiskt fungerar ligger långt efter forskning kring syn, hörsel och känsel. Vetandets värld  dyker in i en magnetkamera för att ta reda på vad som händer i hjärnan när vi känner en doft.  Måste vi använda syncentrum för att lukta? I programmet hör du på Johan Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Programmet är en repris från den 18 oktober 2017. Missa inte del 1 i miniserien om luktsinnet: Luktforskning bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Luktforskning – bland molekyler och motorvägar i hjärnans inre (R)

Jun 26, 2018 00:19:30

Description:

Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.

Dofter och lukter påverkar oss mer än man kan tro - i bland annat partnerval och för att undvika faror. Men vad är egentligen en lukt, och hur kan en speciell doft vara så viktig för att framkalla ett minne? Vår reporter Katarina Sundberg använder sin favoritdoft för att hitta svaret. I programmet hör du också Johan Lundström, docent vid Karolinska institutet, Janina Seubert, forskarassistent, Karolinska institutet och Saskia Borg, student vid Leidenuniversitetet. Programmet är en repris från den 17 oktober 2017. Missa inte del två i miniserien om vårt luktsinne: Luktexperiment i magnetkamerans vrål

Kvantfysikens fader hade det inte så lätt (R)

Jun 25, 2018 00:19:12

Description:

Genom sin kvantteori år 1900 banade Max Planck vägen för den moderna fysiken. Men hans liv var inte bara nobelpris och triumf utan även kantat av stora svårigheter.

Max Planck (1858-1947), nobelpristagare i fysik 1918, hade en lång karriär i kejsarnas, weimarrepublikens, nazisternas och till sist det ockuperade Tyskland. Han tycks ha haft en ledarroll inom tysk forskning mer eller mindre under alla dessa epoker. Andra världskriget var dock en förödande tid för Max Planck som då inte bara förlorade sitt hem inklusive sin nobelmedalj utan även sin son, som avrättades för delaktighet i attentatet mot Hitler 1944. Plancks stora vetenskapliga insats bestod i den teori han lade fram år 1900, gällande hur mycket energi som strålar ut från fysiska kroppar av olika slag. När han presenterade denna teori i december 1900 var det ingen som riktigt förstod hur banbrytande teorin skulle bli, utan det var först när Albert Einstein några år senare la fram sina revolutionerande teorier, framtagna med hjälp av Plancks teori, som världen och även Planck själv började förstå hur kvantfysik kunde förklara hur system med mycket små beståndsdelar, exempelvis atomer, fungerar. I programmet medverkar professor Anders Barany, vetenskapshistoriskt intresserad svensk fysiker och i många år verksam på Nobelmuseet i Stockholm. Programmet är en repris från den 28 september 2017. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Vikingasägen prövas med modern DNA-teknik

Jun 22, 2018 00:19:40

Description:

Stämmer det som stod på en runsten, att Elifir Elg inplanterade fisk i sjön för 1000 år sedan? Modern DNA-teknik ska ge svaret.

En viking vid namn Elifir Elg planterade ut öring i en norsk insjö redan för 1000 år sedan, om man får tro en gammal runsten. Men är det sant? Beväpnade med ny DNA-teknik ska ett svensk-norskt forskarteam ge sig ut på väg ut på Raudsjön för att finna svaret som ligger begravt i sjöns leriga botten. De vill ta reda på hur olika fiskarter koloniserade sjöar och vattendrag i Skandinavien efter att den senaste istiden tog slut för 10 000 år sen och vilken roll människan har haft i den utvecklingen.  Agnes Faxén vet@sr.se

Först på olycksplatsen – vad ska jag göra?

Jun 21, 2018 00:19:29

Description:

Den stundande midsommarhelgen är en farlig trafikhelg med fler skadade och dödade än vanligt. Många som kommer först till olyckor gör bra insatser, men fler skulle kunna göra mer.

Under varje midsommarhelg de senaste åren har omkring fem-sex dött och över 200 skadats. Förklaringar är att många samtidigt är ute och reser, och dessutom ofta i obekanta miljöer och med fler onyktra i trafiken än vanligt. Vetandets värld ställer frågan: Vad kan du själv göra om du kommer först till en olycksplats? Bilisten Leon Benér hjälpte till vid en älgolycka, men tyckte att det var svårt att veta i vilken ordning han skulle göra vad. Professorn i vårdvetenskap Eric Carlström har startat ett vetenskapligt projekt för att ta reda på vad som är rimligt att förvänta sig av allmänheten vid en trafikolycksplats. Ambulanssjuksköterskan Tobias Andersson tycker att många är bra på att hjälpa till men att man inte ska stanna vid en olycka bara för att titta på.  Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se

Kan en automatisk fälla utrota minken?

Jun 20, 2018 00:19:27

Description:

Minken hotar skärgårdsfåglarna. Går det att utrota minken i de värdefullaste naturmiljöerna? I ett stort projekt vill forskarna utveckla en ultimat fälla som kan döda upp till arton minkar i följd.

Nu utvecklas en nyzeeländsk hermelinfälla till att bli det ultimata verktyget för att utrota minken i särskilt värdefulla naturmiljöer. Kommer sjöfågellivet att kunna återvända till öar där det invasiva mårddjuret härjat i fågelkullarna? Med: Per-Arne Åhlen, biolog och projektledare Svenska Jägarförbundet, Peter Nordin, biolog och projektsamordnare Svenska Jägarförbundet. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Svensk expedition först med att borra sig ner i djuphavens bottnar

Jun 19, 2018 00:19:34

Description:

För 70 år sedan gick fartyget Albatross jorden runt med målet att skriva planetens klimathistoria. Med ny teknik togs prover i oceanernas bottnar men expeditionen präglades av svåra konflikter.

Albatrossexpeditionen 1947-48 har ett lätt romantiskt skimmer över sig sig, men var i själva verket en forskningsresa kantad av personliga konflikter och med många långa månader av hårt arbete under Ekvatorns stekheta sol. Det mest revolutionerande under resan var användandet av det nya kolvlodet, en uppfinning som möjliggjorde att man kunde ta upp 20 meter långa bottenproppar på flera tusen meters djup proppar vars skiktningar avslöjar planetens klimathistoria under miljoner år. Med: Curt Landén, pensionerad sjökapten och elev ombord på expeditionsfartyget Albatross 1947-48, Gustaf Arrhenius, professor Scripps Institute of Oceanography Kalifornien, Peder Roberts, vetenskapshistoriker KTH Stockholm. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Sjungande alligatorer ska visa hur smarta dinosaurier var

Jun 18, 2018 00:19:39

Description:

Hur har djurens intelligens utvecklats sedan dinosauriernas storhetstid? Det hoppas zoologer kunna ge svar på genom att studera djur som har samma gemensamma förfader som dinosaurierna.

I ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne bor sex unga alligatorer som forskare från Lunds universitet gör beteendeexperiment på. Dessutom testar de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var. Med: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet, Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Bistånd till doktorer istället för svältande barn

Jun 15, 2018 00:19:41

Description:

I 40 år har Sverige gett forskningsbistånd till Tanzania, sammanlagt miljardbelopp. Men är det vettigt att satsat på tanzaniska doktorander när inte alla barn ens går i skolan eller äter sig mätta?

Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har besökt Muhimbili University, Tanzanias främsta medicinska universitet, som Sverige stöttat i decennier med forskare och dyra apparater. I stort visar forskarrapporter att det svenska forskningsbiståndet varit lyckat, men kanske är det dags nu att pengarna lyfts bort från biståndet? I stället skulle Tanzanias forskare kunna söka pengar via Vetenskapsrådet. Med: Eligius Lyamuya, professor i mikrobiologi MUHAS Dar es Salaam, David Nilsson, forskare i teknik och vetenskapshistoria KTH, Dorisa Nanage, forskare MUHAS, Måns Fellesson, fd forskare Nordiska Afrikainstitutet Uppsala, Matti Tedre, professor i datavetenskap vid Östra Finlands universitet, Inger Lundgren, SIDA. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Så skapar man en fantastisk fotbollsspelare

Jun 14, 2018 00:19:00

Description:

Lagom till första matchen i fotbolls-VM berättar vi om forskningen bakom den fantastiska fotbollsspelaren. Vad är medfött och vad kan man träna sig till? Och vilken roll spelar supportrarna?

Det är inte alltid spelarna som springer mest som är de mest effektiva. Spelarnas exekutiva hjärnförmåga spelar stor roll för att förstå på förhand var spelet är på väg. I de intensiva spelsekvenserna krävs blixtsnabba beslut och en explosiv fysik. Snabb återhämtning har blivit centralt för ett spel som blivit allt mer krävande. Men utan motivation och supportrarnas stöd kan ett lag ändå få svårt att lyckas. Programmet sänds direkt från Kulturhuset i Stockholm, med Torbjörn Vestberg, psykolog och författare till boken Hjärnboll, Dan Fransson, fotbollsforskare vid Göteborgs universitet, och Katarina Kuick, författare till supporterboken Jag hör till de få som kan leva. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Så görs asociala medier sociala igen (R)

Jun 13, 2018 00:19:34

Description:

Sociala medier har blivit en arena för hat, manipulation och datainsamling. Men det finns idéer för att göra de asociala medierna, sociala igen.

Går demokratin att rädda undan sociala medierna som polariserar åsikter och trycker på enskilda väljares känsloknappar, istället för att uppmuntra till en saklig debatt? I Taiwan efter solrosrevolutionen 2014, då studenter ockuperade parlamentet, har staten ansträngt sig att hitta metoder att integrera medborgarna mer i den demokratiska processen. De har bland annat använt plattformen pol.is. Där skapas en slags diskussionsgrupper där man letar efter gemensamma ståndpunkter istället för att maximera upprördhet.   Med: Carl Miller, skriver bok om makt och arbetar på tankesmedjan DEMOS i London, Christopher Small, matematiker och en av grundarna till plattformen pol.is, David Stillwell, forskare vid Psychometrics center på Cambridge University, John Rust, professor och chef för The Psychometrics center på Cambridge University. Del 3/3 "Propagandamaskinen" Programmet är en repris från den 27 april 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Del 3/3: Den gröna omställningen: Det klimatsmarta jordbruket

Jun 12, 2018 00:19:30

Description:

Jordbruken bidrar med 13 procent av Sveriges utsläpp av klimatgaser. Det mesta kommer från åkermarken som släpper ifrån sig lustgas och koldioxid. Vilka åtgärder kan minska utsläppen?

På en gård i Östergötland har marken inte plöjts sedan 2007. Där bedrivs ett plöjningsfritt jordbruk som innebär att jorden bearbetas mycket skonsammare än vid en plöjning. Är det en framkomlig väg för att minska jordbrukets bidrag till klimatförändringarna? Med: Karin Varveryd, lantbrukare, Torbjörn Jansson, forskare vid SLU, Alarik Sandrup, näringspolitisk chef hos Lantmännen, Elin Röös, forskare vid SLU, Pål Börjesson, forskare vid Lunds universitet, David Bastviken, forskare vid Linköpings universitet, Filip Johnsson, forskare vid Chalmers, Björn-Ola Linnér, forskare vid Linköpings universitet. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Del 2/3: Den gröna omställningen: Stål utan kol

Jun 11, 2018 00:19:32

Description:

Stål- och cementindustrin orsakar 15 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Båda branscherna prövar nu nya metoder som inte ger några koldioxidutsläpp till luften.

Både stål och cementindustrin försöker hitta nya tillverkningsmetoder som gör att de kan minska sin klimatpåverkan rejält. Metoderna kräver god tillgång på elektricitet och att elen finns tillgänglig när den behövs i produktionen. Det kan bli svårt när elsystemet fylls med mer el från vind- och solkraft, vars produktion varierar beroende på vind och solinstrålning för tillfället. Med: Du Sichen, professor KTH, Johan Martinsson, doktorand KTH, Amanda Vickerfält, doktorand KTH, Joar Huss, blivande doktorand KTH, Oscar Hessling, doktorand KTH, Martin Berg, doktorand KTH, Mariliis Lehtveer, forskare Chalmers, Martin Pei, teknisk direktör SSAB, Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker Svenska kraftnät. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Del 1/3: Den gröna omställningen: En tall i tanken

Jun 8, 2018 00:19:29

Description:

Utsläppen av koldioxid från den svenska fordonsflottan ska minska med 70 procent till 2030. Med dagens takt ser det svårt ut att nå målet - de flesta bilar som säljs idag drivs av fossila bränslen.

Miljöbilarna slår försäljningsrekord, men det räcker inte på lång väg för att utsläppen från Sveriges transporter ska minska tillräcklig mycket. Och hur ska tågen bli ett pålitligt färdsätt i stället för bilen och flyget? En lösning är att använda mycket mer biobränslen i både vägfordon och till flyget. Men då behöver många nya produktionsanläggningar komma på plats de närmaste åren. Med: Oliver Theichert, Produktionstekniker Agroetanol, Fredrik Svensson, Branschorganisationen Energigas Sverige, Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantmännen, Jonas Åkerman, transportforskare KTH, Lena Nordgren, drivmedelsexpert SEKAB, Mikael Antonsson, marknadschef Gasum, Frances Sprei, mobilitetsforskare Chalmers, Svante Mandell, forskningschef Konjukturinstitutet, Pål Börjesson, forskare Lunds universitet, Björn-Ola Linnér, professor Linköpings universitet. Pelle Zettersten pelle.zettersten@sverigesradio.se

Från Väderöarna till Holmön – i Sjörapportens spår

Jun 7, 2018 00:19:31

Description:

Väderöarna, Ölands Norra Udde och Holmön. Om väder och vind och liv i havet vid några av platserna längs sjörapporten handlar Vetandets värld, direktsänt från Kulturhuset i Stockholm.

Med meteorologen Sverker Hellström från SMHI och marinbiologen Lena Kautsky från Stockholms Universitet pratar vi om väder och marint liv vid några av Sjörapportens väderstationer längs våra kuster. Under sändningens gång får vi veta vad lyssnarna tyckte i vår webbundersökning om sjörapporten är den onödig, viktig för sjösäkerheten, eller värd att lyssna på för poesin och traditionen i den? Välkommen att lyssna på plats i Kulturhuset Plan 4 med start kl 12! Sändningen pågår 12.10-12.30. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

När älven var landskapets huvudled (R)

Jun 6, 2018 00:19:37

Description:

Innan vägnätet byggdes ut var älvar och sjöar de viktigaste transportlederna i landet. Följ med på en vådlig och forsande resa längs Torneälven.

1949 gjorde Radiotjänsts legendariske reporter Lars Madsén en reportageresa på Torneälven. Inspelningsutrustningen som vägde 260 kilo lastades i två forsbåtar av trä och resan gick efter Torneälvens forsrikaste sträcka. Den gamla forsbåten av trä var utformad för att så lätt som möjligt kunna framföras i starkt strömmande vatten. I väglöst land hade älven som transportled fortfarande stor betydelse långt in på 1900-talet. Resultatet, ett mycket dramatiskt ljudmaterial som aldrig tidigare sänds i radio, blev förebilden för historieforskaren Curt Persson och Hasse Alatalo när de gjorde samma resa sommaren 2017. Då med modern teknik och gummibåt. I programmet medverkar också Emil Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Valfrid Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Fredrik Pappila, komminister Jukkasjärvi, Yngve Bergkvist, forsrännare Jukkasjärvi. Programmet är en repris från den 1 november 2017. Hans-Erik Alatalo vet@sverigesradio.se

Bullret får allvarliga följder

Jun 5, 2018 00:19:33

Description:

En femtedel av svenskarna har högre bullernivåer kring sina bostäder än WHO:s riktlinjer för att undvika allvarlig bullerstörning. Hur påverkar bullret oss, och är det oundvikligt?

I takt med att våra städer förtätas och allt fler vill bo centralt har vi i Sverige tillåtit allt högre bullergränser. Att långvarigt och kontinuerligt vara utsatt för buller ökar risken för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, sömnstörningar, tinnitus och försämrad inlärningsförmåga. Trots det tycks bara en minoritet i bullriga områden störas av oljudet. Medverkande: Helena Hasslöf, läkare och doktorand avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Mikael Ögren, akustiker och forskare avdelningen Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Christoffer Lennartsson, boende i Gårda. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Så förändras djuren när jorden blir varmare

Jun 4, 2018 00:19:14

Description:

När klimatet blir varmare förändras livet för djur och växter. Kan de följa med i utvecklingen? Ja, en del djur förändras faktiskt, medan andra inte hänger med i den snabba uppvärmningen.

Evolutionen går långsamt, men klimatförändringen går snabbt. Livsmiljön för växter och djur blir annorlunda på några decennier. Vissa arter måste flytta, andra har ingenstans att ta vägen och försvinner. En tredje grupp ser ut att ha möjligheten att förändra sig så att de kan klara sig bättre i en varmare värld.  I programmet hör vi klimatforskaren Jeff Price, biologerna Erik Svensson och Bengt Hansson från Lund medverkar också, liksom biologen Rachel Bay från UC Davis i Kalifornien. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Varför är amerikanerna så nyfikna på oss?

Jun 1, 2018 00:19:23

Description:

Hundratals amerikanska forskare är experter på kultur- och samhällsliv i Sverige och Skandinavien. Varje år träffas de på en stor konferens. Vad har de för bild av oss?

Årets stora skandinavistkonferens, SASS, ägde rum i Los Angeles. Det som från början handlade om språk och litteratur har nu blivit en bredare konferens om ras, kön, migration, med mera. Med åren har det blivit allt mer givande och tagande mellan forskare från Skandinavien och USA, och man har intresserat sig för hur de olika kulturerna påverkat varandra. Medverkande: Timothy Tangherlini, professor UCLA och ordförande i SASS, Sara Ann Knutson, doktorand Scandinavia Dept UC Berkeley, Saniya Lee Ghanoui, doktorand University of Illinois, Ulf Jonas Björk, professor University of Indiana, Hans Wallengren, historiker Lunds Universitet, Troy Smith, Scandinavia Dept UC Berkeley, Dag Blanck, professor Uppsala Universitet, Lois Banner, författare och professor vid University of Southern California. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Så funkar den vetenskapligt bästa livsstilen

May 31, 2018 00:19:26

Description:

Vetenskapsradions Lars Broström testar gärna de olika tränings- och kosttrenderna, nu har han tagit chansen att fråga de vetenskapliga experterna - vad är den bästa livsstilen?

Man kan tro att forskarna är oense om vad som är bra och dålig träning, men det är till stor del en myt. Det finns konsensus kring hur vi bör röra på oss och hur vi borde äta. Och på senare tid har man sett hur stor skillnad även relativt lite träning gör för vårt välmående. Vetandets värld sänder direkt från Kulturhuset i Stockholm, med Jessica Norrbom, forskare i fysiologi vid Karolinska Institutet, och Mai-Lis Hellénius, professor i att förebygga hjärtkärlsjukdom vid Karolinska Institutet. Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Susan Solomon – Ozonhålet och forskarna som räddade världen

May 30, 2018 00:19:30

Description:

Världen chockas när ett hål upptäcks i ozonlagret över Antarktis 1985. Men atmosfärskemisten Susan Solomon hittar ledtrådarna som ska avslöja gåtan. Och rädda livet på jorden som vi känner det.

Genom att slita dag och natt, både vid skrivbordet och på fältarbete på Antarktis, lyckades Susan Solomon avslöja mekanismen bakom en av vetenskapens största utmaningar ozonhålet över Antarktis. Hon kunde visa hur kemiska klorföreningar, mest kända som freoner, orsakade ozonhålet ovanför Antarktis genom att reagera i pärlemorskimrande stratosfäriska moln. Upptäckten var en viktig pusselbit i det arbete som ledde fram till Montrealprotokollet, som fick stopp på freonerna. Nyligen belönades Susan Solomon med Crafoord priset i geokemi. Men nu har nya hot mot ozonskiktet upptäckts. Vad betyder det för livet på jorden? Med: Susan Solomon, professor i atmosfärkemi vid MIT, USA. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Att ge naturen rätt: Här är floden med egna rättigheter

May 29, 2018 00:19:41

Description:

För ett år sedan fick en nyzeeländsk flod, Whanganui, som första flod i världen juridisk status som en person. Floden har lagliga rättigheter och skyldigheter precis som en person eller ett företag.

Det finns en global rörelse för att ge naturen rättigheter och ingenstans har den kommit längre eller är mer konkret än på Nya Zeeland. Whanganuifloden var den första i världen som fick egna rättigheter. I praktiken betyder det att alla som nyttjar flodens resurser måste ta hänsyn till hur det påverkar hela floden, allt från skogarna runt omkring ner till alger och fiskar som lever i den. Det är ursprungsbefolkningen, maorierna, runt floden som i decennier kämpat för att deras natursyn ska respekteras. Genom idén om Naturens rättigheter har samhället lyckats sy ihop det västerländska juridiska systemet med maoriernas världsbild: att floden är en levande varelse som äger sig själv. Hittills har Whanganuifloden inte varit inblandad i några juridiska tvister, men skulle samhället misslyckas i sitt samarbete runt floden så har den möjlighet att gå till domstol. det som först låter lite märkligt, en flod med samma juridiska status som en person, är i juridikens värld ungefär som att ett företag eller en organistation kan vara en juridisk person. Flodens talan förs av två valda personer. Temat Att ge naturen rätt följs upp i Filosofiska rummet på söndag kl 17.   Medverkande: Ben Potaka, fiskare och landägare Whanganui Gerrard Albert, styrelsemedlem i Ng Tngata Tiaki o Whanganui Hamish McDouall, borgmästare i Whanganui Jacinta Ruru, professor i juridik på University of Otago i Dunedin

Hur farlig är nanotekniken?

May 28, 2018 00:19:29

Description:

Nanopartiklar är så små att de kan vara farliga. Men hur farliga är de?

Snart kanske nanopartiklar fyller vår vardag i kläder, förpackningar, kosmetika, med mera. Samtidigt går det långsamt med kunskapen om hur farliga de är. Nanopartiklar är extremt små och kan ibland tränga in i celler och bli giftiga för oss och för miljön. Men hur stora är riskerna, och exakt vilka partiklar är farliga? Det vet vi allt för lite om, trots att EU satsat nära 600 miljoner för att ta reda på just det. I programmet hörs professor Knut Deppart, Lund, lektor Christina Isaxon, LTH, biokemisten Tommy Cedervall, Lunds Universitet, Sverker Molander, miljösystemforskare på Chalmers, Maria Hedmer, arbetsmiljöforskare vid Lunds Universitet och Ethel Forsberg, fd Generaldirektör Kemikalieinspektionen.  Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Interplay: En helt ny värld – 1900-talets revolution inom fysik och musik

May 25, 2018 00:19:49

Description:

Kvantmekaniken och relativitetsteorin ställde begreppen på huvudet inom fysiken under 1900-talets första årtionden. Samtidigt utvecklas tolvtonsskalan och den atonala musiken. Hänger det här ihop?

I serien Interplay, ett samarbete mellan Vetenskapsradion och Sveriges Radios Konserthus Berwaldhallen, möts vetenskap och musik. Samtalet tar sin utgångspunkt i den musik som spelas i konserthuset samma kväll. Inför fredagskvällens musik från 1900-talets början, av bland andra Stravinsky och Bartok, utforskar vi denna spännande period inom både musik och fysik tillsammans med fysikern Sören Holst från Stockholms Universitet och musikhistorikern Mattias Lundberg från Uppsala Universitet. Kvällens konsert sänds också direkt i P2. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Våra målarfärger blir allt hälsosammare

May 24, 2018 00:19:44

Description:

Målarfärgen idag innehåller mindre och mindre giftiga lösningsmedel. Vid sekelskiftet innehöll 70 procent av utomhusfärgerna i Sverige giftiga lösningsmedel. Idag är siffran nere på 10 procent.

Dagens målare använder huvudsakligen vanligt vatten, istället för giftig lacknafta eller thinner, när de blandar sina färger och tvättar sina penslar. Nya krav på miljö och hälsa har lett till att färgforskningen utvecklat nya typer av färger. På byggen runt om i Sverige är det här en välkommen utveckling, att slippa de giftiga ämnena som målarna fick utstå för bara några årtionden sedan. Med: Anders Larsson, färgforskare på forskningsinstitutet RISE, Mats Behrenfeldt, målare, Gunnar Johanson, professor i toxikologi vid Karolinska Institutet.  Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Amerikansk satsning vill utradera cancer helt

May 23, 2018 00:19:30

Description:

Det amerikanska projektet Cancer Moonshot har öronmärkt 1,8 miljarder dollar för sju års forskning kring hur cancer kan förebyggas, behandlas och botas. En jättesatsning som Sverige vill vara med på.

Allt fler i världen får cancer som en följd av att världens befolkning blir allt äldre. Den absolut mest effektiva insatsen för att ändra utvecklingen är att minska rökningen, men det behövs också nya spjutspetsteknologier och bättre vårdkedjor kring dem som drabbas av cancer. Forskning inom alla dessa områden får plats i den amerikanska forskningssatsningen Cancer Moonshot där också Sverige vill samverka. Du hör Mark Parascandola från USA:s nationella cancerinstitut, Helena Nordenstedt från Gapminder, onkologen Nils Wilking, epidemiologiprofessorn Sir Richard Peto, gastroenterologiprofessorn Matthias Löhr, forskarna Kate Bolam, Helene Rundqvist och Yvonne Wengström och Vetenskapsrådets Jan-Ingvar Jönsson. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer diagnos

May 22, 2018 00:19:34

Description:

I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Charles Joseph från Dar es Salaam fick veta på vårdcentralen Mbagala-Rangi Tatu att hans hostprov var negativt. Men några dagar senare hade organisationen Apopos råttor fått kontroll-lukta på slemmet och funnit tbc-doft. Nu går han på antibiotika som ska göra honom frisk. Dr. Lena Fiebig är chef för Apopos tbc-program i Tanzania, Etiopien och Mozambique säger att en råtta kan gå igenom 100 prov på 20 minuter vilket skulle tagit en labbassistent flera dagar att titta på i mikroskop som dessutom missar fler prov. Daniel Thobias på hjälporganisationen Mukikute ser sedan till att patienterna som fått en tbc-diagnos verkligen återvänder till vårdcentralen för medicin. Men statssekreteraren på hälsodepartementet narkosläkaren dr. Mpoki Ulisubisya tror mer på de dna-avläsningsapparater WHO rekommenderar som GeneXpert. Forskning pågår i många länder kring sjukdomslukt. CNN rapporterar om den israeliska e-näsan Na-nose från Technion som kan diagnosticera 17 sjukdomar och hur Medical Detection Dogs tillsammans med brittiska forskare undersöker hur bra hundar är på att upptäcka bröst- och prostatacancer. Amy Loutfi, professor i informationsteknologi vid Örebro Universitet har forskat om elektroniska näsor i vården och hon tror inte de slår igenom förrän om 30 år. Johan Bergendorff global hälsokorrespondent Sveriges Radio johan.bergendorff@sr.se

Så luktar sjukdom – råttor & e-näsor ställer diagnos

May 22, 2018 00:19:34

Description:



I Tanzania används gambianska jättepåsråttor för att sniffa på tbc-sjukas hostprov och ställa diagnos. Samtidigt tränas hundar att nosa upp cancer. Men drömmen är en elektronisk näsa hos doktorn.

Skyll dig själv – eller skyll på samhället?

May 21, 2018 00:19:29

Description:

Vems är ansvaret för att man sköter sin hälsa och skaffar sig och lyckas behålla ett jobb? Forskning pekar på att ansvaret i allt högre utsträckning läggs på individen själv.

Hälsa är inte bara att äta rätt, motionera och umgås med vänner. Dagens skolböcker missar att lyfta de socioekonomiska och politiska aspekterna av frågor om hälsa. Individen lämnas ensam med ansvar som egentligen också vilar på samhället. Samma tendens syns i frågan om arbetslösheten. Ansvaret för att hitta och behålla ett jobb läggs allt mer på individen, samtidigt som det inte ställs rimliga motkrav på dagens kräsna arbetsmarknad, det menar ny forskning. Med: Claes Malmberg, professor naturvetenskapernas didaktik Högskolan i Halmstad, Anders Urbas, lektor statsvetenskap Högskolan i Halmstad, Tora Nord, doktor i arbetsvetenskap Högskolan i Borås och disputerade vid Karlstads universitet. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Fungerar självkörande bilar i vanlig trafik?

May 18, 2018 00:19:01

Description:

Vad händer när självkörande bilar kommer ut i vanlig trafik? Från politiskt håll vill man se en snabb omställning för att öppna för den nya tekniken. Men det är mycket som måste lösas först.

Kan självkörande bilar fungera tillsammans med manuellt styrda bilar? Just nu försöker man sätta upp modeller för hur det skulle se ut. Det finns stora fördelar att vinna med en automatiserad infrastruktur, men i övergången till hundra procent självkörande fordon kommer vi se en blandtrafik, och där blir utmaningarna många.  Med: Johan Olstam, forskningsledare inom analys och vägtransportsystem på VTI, Hamid Zarghanpour, strateg på Trafikverket, Erik Levander, expert på transporter och infrastruktur på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Peter Johansson vet@sverigesradio.se

Guldschakalen sprids i Europa

May 17, 2018 00:19:21

Description:

Schakalen sprids snabbt i Europa. I Danmark finns det revirhävdande schakaler och i Estland finns en etablerad population. I framtiden kan rovdjuret komma till Sverige.

Det vilda hunddjuret schakal håller på att sprida sig i Europa. I Estland finns det en etablerad schakalpopulation och i Danmark finns det schakaler som hävdar revir. Om några decennier kan djuret finnas i Sverige, tror Jens Frank på Grimsö viltskadecenter. Förr fanns schakalen naturligt i medelhavsområdet. Men vid mitten av 1900-talet var det bara ett litet antal djur kvar på Balkan. Från dessa sprids nu schakalen gynnad av klimatförändringen och att det finns få stora rovdjur i Europa. I programmet medverkar studenten Maria Spasic, vägvisaren Branko Durcic och forskaren Aleksandra Penezic, alla från Serbien. Medverkar från Sverige gör Jens Frank på Grimsö viltskadecenter. Henrik Dammberg vet@sr.se

Del 3/3 Det goda åldrandet: Personalen är nyckeln till bättre äldreomsorg

May 16, 2018 00:19:39

Description:

Allt fler i Sverige lever länge och de allra flesta kommer behöva någon form av äldreomsorg i framtiden. Forskarna är säkra på vad som skapar en bra omsorg. Men varför går trenden åt motsatt håll?

För en god personcentrerad omsorg behövs gott om tid, kontinuitet bland personalen och handlingsutrymme så att personal och äldre får vara flexibla i sin vardag. Men det senaste decenniet har arbetsbördan för personalen inom äldreomsorgen ökat, färre får plats äldreboende och hemtjänsten blir allt mer detaljstyrd. I dagens Vetandets värld ska vi, med hjälp av forskningen, se hur vi kan förbättra den svenska äldreomsorgen trots att bördan på kommunerna ökar. I programmet medverkar: Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms Universitet. Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet. Marianne Abrahamsson, universitetslektor vid avdelningen för åldrande och social förändring vid Linköpings universitet. Anna Dunér, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Agneta Malmgren Fänge, docent vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Tove Harnett, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet. Magdalena Elmersjö, forskare vid Södertörns högskola. Vi hör också undersköterskan Niklas Larsson, Åsa Swan, metodutvecklare i Sundsvalls kommun, och pensionärerna Gert Öberg, Anne Kristin Eriksson, Inga-Maj Nilsson, Radmila Petrovic och Sonja Olsson. Olof Peterson vet@sr.se

Del 2/3 Det goda åldrandet: Fler friska år – i samhällets tjänst

May 15, 2018 00:19:34

Description:

Allt fler svenskar kan se fram emot en frisk ålderdom. För både fysiska och kognitiva förmågor hos äldre idag är bättre än hos tidigare generationer. Hur kan samhället ta vara på de friska äldre?

Medellivslängden i Sverige ökar varje år. I början av 1900-talet, när det första pensionssystemet skapades var medellivslängden under 60 år. I dag lever vi i snitt till efter 80. Vi är också friskare. Dagens 70 åringar är faktiskt ganska lika äldre tiders 50 åringar. Men de individuella skillnaderna är väldigt stora inom fysiskt krävande yrken blir många utslitna redan innan 65. I Vetandets värld undersöker vi hur man kan ta vara på den större gruppen äldre i samhället, men utan att ställa orimliga krav på dem som inte orkar. I programmet medverkar Boo Johansson, professor vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för AgeCap, centrum för åldrande och hälsa i Göteborg, Ewa Wikström, professor i organisation och management vid Handelshögskolan i Göteborg och Kerstin Nilsson, docent vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, på Lunds universitet. Dessutom medverkar pensionären Jan Strömberg och grundskoleläraren Eva-Lena Elfving. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Del 1/3 Det goda åldrandet: Den nya ålderspyramiden

May 14, 2018 00:19:32

Description:

Sveriges befolkning blir allt äldre. Den befolkningsgrupp som ökar mest de kommande tio åren är 80-åringar och äldre. Det gör det till en utmaning att skapa en god ålderdom. Men det finns lösningar.

År 1970 skulle fyra personer i förvärvsaktiv ålder försörja en person över 65. I dag är de tre och år 2050 är de bara två. Hur ska samhället ha råd med pensioner, sjukvård och omsorg när färre jobbar och fler är gamla? I Vetandets värld undersöker vi olika sätt att lösa den demografiska utmaningen när ålderspyramiden förvandlats till en kurvig rektangel. Bland annat besöker vi Storuman, en kommun som ligger decennier före resten av Sverige och som därför redan testar olika lösningar. I programmet medverkar Lena Lundkvist, ansvarig för befolkningsframskrivningar på SCB, Kirk Scott, professor vid centrum för ekonomisk demografi vid Lunds universitet, Agneta Kruse, nationalekonom vid Lunds universitet, Paul Peters från Carlton University i Canada, Dean Carson från Charles Darwin University och gästprofessor vid Umeå universitet och Peter Berggren vid Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. Vi hör också Karin Malmfjord, socialdemokratiskt kommunalråd i Storuman och pensionärerna Inga-Lisa Anderbrack, Stig Anderbrack och Britt Danielsson. PRO-kören i Storuman som sjunger på äldreboendet Tranan. Olof Peterson vet@sr.se

Det goda åldrandet: Den nya ålderspyramiden

May 14, 2018 00:19:32

Description:



Sveriges befolkning blir allt äldre. Den befolkningsgrupp som ökar mest de kommande tio åren är 80-åringar och äldre. Det gör det till en utmaning att skapa en god ålderdom. Men det finns lösningar.

Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart

May 11, 2018 00:19:17

Description:

Sveriges bönder är mycket beroende av importerad diesel och gödsel. Ny forskning pekar på andra lösningar än beredskapslagring för att klara en eventuell krissituation.

Fram till för 25 år sen fanns i Sverige en stor beredskap för om kriget skulle komma. Jordbruket skulle fortsätta fungera även vid en avspärrning av landet. Man hade exempelvis stora lager av diesel och konstgödsel. Men efter järnridåns fall och Sveriges inträde i EU slopades beredskapen. I det senaste försvarspolitiska beslutet ingår att det civila försvaret ska byggas upp igen. Ny forskning hävdar nu att återupptagen lagring av viktiga varor inte är någon långsiktig och hållbar lösning av problemet, däremot finns det konstruktiva lösningar.   Med: Camilla Eriksson, forskare Sveriges Lantbruksuniversitet, Mats Wennberg, lantbrukare Storvreta, Kurt Hansson, lantbrukare Sala. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Planeterna vi inte visste fanns (R)

May 10, 2018 00:19:36

Description:

I fyra år samlade Keplersatellliten data om planeter runt främmande stjärnor. Jordliknande planeter är vanliga, vet vi nu. Och därute i rymden finns också märkliga världar som inte alls liknar vår.

Natalie Batalha har jobbat med Keplersatelliten på Nasa i Kalifornien sedan långt innan den sköts upp 2009. I Vetandets värld berättar hon om hur satelliten har arbetat, och om den mångfald av planeter den har hittat. Keplers huvudsyfte har varit att ta reda på hur många planeter det finns som kan tänkas hysa liv. Minst tio miljarder bara i vår galax, blev svaret. Kommande projekt, som till exempel James Webb-teleskopet som ska skickas upp 2019, kommer att gå vidare genom att undersöka de funna planeternas atmosfärer. Programmet är en repris från den 28 februari 2018. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sr.se

Din kropp på chip kan ersätta försöksdjuren

May 9, 2018 00:19:27

Description:

Att odla delar av mänskliga organ på något som liknar datachip är ett starkt framväxande forskningsfält. Forskarna hoppas att det ska förenkla jakten på nya mediciner och ersätta många djurförsök.

Ett blinkande öga, lungvävnad som andas och det kvinnliga reproduktionssystemet. Det är några exempel på de organ som har skapats hittills genom att odla celler från olika vävnader i små genomskinliga chip. Med små modeller av kroppens system hoppas forskarna kunna vässa sättet vi testar nya mediciner och behandlingar i framtiden.    Med: Dan Huh, bioingenjör University of Pennsylvania, Maria Tenje, docent i mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, Sofia Johansson, forskare i Maria Tenjes forskargrupp vid Uppsala universitet, Maria Karlgren, forskare på institutionen för farmaci vid Uppsala universitet. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Resistenta hivvirus allt större problem

May 8, 2018 00:19:38

Description:

Mediciner mot HIV har inneburit ett mirakel från död i AIDS till ett långt liv där man inte smittar partner eller barn. Men nu ökar de resistenta virusen där pillren inte längre biter.

Överläkare Sheila Eshiwani på Kenyatta National Hospital i Nairobi, Kenya, har en patient som verkar resistent mot alla bromsmediciner som finns på marknaden. Professor Matilu Mwau som är forskningschef på Kenyas statliga medicinforskningsinstitut Kemri har funnit fler fall. Bland flyktingar i norr var det 50-60 procent hivpositiva där pillren inte hjälpte. 53-årige hivpositiva Charles Odhiambo bytte till en ny kombinationsbehandling. Då gick virusmängden i blodet upp, men han vet inte om det berodde på att hivviruset var resistent mot läkemedlet för något test gjordes aldrig, det var för dyrt. Medverkande: Professor Ravindra Gupta vid University College London,  har sammanställt hivresistensläget i mer än 60 länder och Anna Mia Ekström professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och som forskar om hiv både i Sverige och Afrika. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Förskolor där svenska språket försvinner

May 7, 2018 00:19:27

Description:

På vissa förskolor talas så lite svenska att forskare varnar för att barn med annat modersmål inte får möjlighet att lära tillräcklig svenska för att klara skolan.

En del barn i förskolan får inte möjlighet att lära sig tillräcklig svenska för att klara skolan, visar forskning. De svensktalande barnen har blivit för få för att barn med annat modersmål få möjlighet att lära sig fungerande svenska.  Både förskollärare och forskare är oroliga för att det ska leda till att barnen aldrig får en chans att komma in i samhället. Men ingen har kartlagt hur stort problemet är. I programmet medverkar Tunde Puskas, lektor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet och Polly Björk-Willén, biträdande professor i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Fejkade filmklipp och röster – vad kan vi lita på?

May 4, 2018 00:19:29

Description:

Du kan nu skapa videoklipp där det ser ut som att du vinner konståknings-VM. Och du kan få det att verka som en politiker säger något den aldrig sagt. Ett kraftfullt redskap för falsk propaganda.

De senaste årens tekniska framsteg har fört oss in i en tid där vi kan kopiera röster, styra läpprörelser med våra mobiltelefoner, och placera vem som helst i nästan vilket filmklipp som helst. Kraven på oss att kunna skilja på sant och falskt bara ökar, men klarar vi av det? Med: Joakim Gustafsson, professor i talteknologi vid KTH, Bengt Johansson, professor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet. Simon Magnusson vet@sverigesradio.se

Fler transplantationer kan hjälpa svårt diabetessjuka

May 3, 2018 00:19:30

Description:

Nya insulinproducerande celler kan radikalt förbättra livet för fler patienter. Och på sikt kan forskning leda till att typ 1-diabetes stoppas upp.

Carin Thulin hoppas att få ett enklare liv tack vare de celler hon fått transplanterade. Fyra sjukhus i Sverige genomför transplantationer på diabetessjuka. Antingen får patienten en hel bukspottkörtel eller nya insulinproducerande celler från en avliden donator.  I Uppsala forskas det också intensivt på hur diabetes typ 1 uppstår. Kanske är det inte alltid en autoimmun sjukdom, som den hittills beskrivits? Forskare har funnit tecken på att en annan förklaring till sjukdomen. Med: Carin Thulin, patient, Maria Svenaeus-Lundgren, forskningssjuksköterska Akademiska sjukhuset Uppsala, Anna Högvall, forskningssjuksköterska Akademiska sjukhuset Uppsala, Amir Sedigh, överläkare Akademiska sjukhuset Uppsala, Oskar Skog, docent Rudbecklaboratoriet IGP Uppsala universitet. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Min nya vän roboten: En chattbot som terapeut

May 2, 2018 00:19:25

Description:

Forskning har visat att terapi över nätet ger goda resultat. Men kan man gå ett steg längre och låta en chattbot, artificiell intelligens, ta rollen som terapeut? Vill vi gå i terapi hos datorn?

Vetandets värld fortsätter sin serie i samarbete med Filosofiska rummet, "Min nya vän roboten"  om våra relationer till robotarna. Idag handlar det om en terapeut som inte är en människa utan en robot i datorn artificiell intelligens. Vi träffar Athena Robinson vid Stanford University, en av grundarna bakom Woebot, terapi-bot med användare i 130 länder. Mats Fredrikson, professor i klinisk psykologi vid Uppsala Universitet ger sin syn på nätets möjligheter att lösa problematik kring depression och ångest och terapeuten Andreas Olsson testar att gå i terapi hos en robot. Katarina Andersson vet@sverigesradio.se

Flodpärlmusslan får en ny chans (R)

May 1, 2018 00:19:38

Description:

Flodpärlmusslan kan bli flera hundra år och har funnits sedan dinosauriernas tid. Nu är den utrotningshotad. Följ med när odlad pärlmussla för första gången planteras ut i svenskt vatten.

Ända sedan 1600-talet har vi fiskat flodpärlmussla i Sverige för att få tag på dess inre skatt, den vita pärlan. Men pärlfisket och utrensning av bäckar för flottning av timmer har gjort pärlmusslan utrotningshotad. Pärlmusslan är hotad i hela sitt utbredningsområde i Europa, på flera håll utdöd. Det största problemet nu är att det i stort sett bara finns gamla musslor kvar i de svenska bestånden. Jord- och skogsbruk slammar igen botten på bäcken och gör det svårt för unga musslor att överleva. Därför krävs nya naturvårdsåtgärder. I programmet möter vi Niklas Wenngström, biolog vid sportfiskarna och doktorand vid Göteborgs universitet, Mattias Larsson, biolog vid Sportfiskarna och Lennart Henriksson, ekolog och musselexpert. Programmet är en repris från den 2 maj 2017. Missa inte detta radiofynd: Pärlfiske på 1940-talet Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Min nya vän roboten: En AI på köksbänken

Apr 30, 2018 00:19:14

Description:

Snart ska vi tala med våra apparater i stället för att knappa på dem. De röststyrda assistenterna är på väg in i våra hem. Ska de bli våra nya smarta vänner, eller är de dummare än vi tror?

Vetandets värld inleder idag en serie i samarbete med filosofiska rummet: Min nya vän roboten. De röststyrda assistenterna blir allt bättre på att förstå vad vi säger och vad vi vill, men de är ännu långt ifrån intelligenta. Än så länge pratar de inte heller svenska, men när de lärt sig det så blir de årets julklapp, tror Claus Popp Larsen som forskar om smarta hem. Och vad som händer sen när andra programföretag börjar skapa nya tillämpningar för assistenterna det kan vi bara ana, säger han. Google och Amazon har redan system på den svenska marknaden och snart kommer Apple också. En dag kanske vi kan prata med våra smarta högtalare som med en familjemedlem, men det dröjer, tror It-forskaren Robert Feldt på Chalmers och språkforskaren Jens Edlund från KTH. I programmet medverkar familjen Sylvén från Uppsala som använder smarta högtalare i vardagen och Tomas Granryd från SR berättar om hur man kan använda den smarta högtalaren som radioapparat. Tomas Lindblad vet@sr.se

Så görs asociala medier sociala igen

Apr 27, 2018 00:19:34

Description:

Sociala medier har blivit en arena för hat, manipulation och datainsamling. Men det finns idéer för att göra de asociala medierna, sociala igen.

Går demokratin att rädda undan sociala medierna som polariserar åsikter och trycker på enskilda väljares känsloknappar, istället för att uppmuntra till en saklig debatt? I Taiwan efter solrosrevolutionen 2014, då studenter ockuperade parlamentet, har staten ansträngt sig att hitta metoder att integrera medborgarna mer i den demokratiska processen. De har bland annat använt plattformen pol.is. Där skapas en slags diskussionsgrupper där man letar efter gemensamma ståndpunkter istället för att maximera upprördhet.   Med: Carl Miller, skriver bok om makt och arbetar på tankesmedjan DEMOS i London, Christopher Small, matematiker och en av grundarna till plattformen pol.is, David Stillwell, forskare vid Psychometrics center på Cambridge University, John Rust, professor och chef för The Psychometrics center på Cambridge University. Del 3/3 "Propagandamaskinen" Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

"Ombilda akademien - för forskningens skull"

Apr 26, 2018 00:19:51

Description:

Närmare tusen forskare skrev i förra veckan på upprop i protest mot utvecklingen i Svenska Akademien. Vad betyder akademien för forskningen och hur ska skadan framöver kunna minimeras?

Först var det 200 forskare inom litteratur-, teater- och språkvetenskap som gick samman: "Svenska akademien i sitt nuvarande skick saknar legitimitet."  Kort därpå kom ett bredare upprop med uppåt 700 namnunderskrifter, där allt från historiker till genusvetare fanns med: "Vi kräver att advokatutredningen offentliggörs omedelbart."  Forskarna pekar på akademiens ansvar för stipendier och forskningsstöd av olika slag och menar att det som skett i akademien på senare tid kan få allvarliga efterverkningar för breda forskningsfält. Som grädden på moset krävde en filosof och en statsvetare i en tredje artikel att akademien nu ska ombildas helt.  Vad innebär egentligen akademiens arbete för forskningen? Hur ska man kunna få den på fötter igen? Vi träffar forskare och söker inspiration från akademiens förebild, den franska akademien.  Svenska akademien har erbjudits att vara med i programmet men inte svarat.  Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nätläkare - snabb vård eller snabba pengar?

Apr 25, 2018 00:19:17

Description:

Vårdappar och nätläkare har på kort tid etablerat sig som ett alternativ till vanlig primärvård. Går det att ställa diagnos utan ett fysiskt möte? Kan nätläkartjänsterna utarma den offentliga vården?

Besök direkt i mobilen är ett lockande alternativ till att köa till en vårdcentral. Och nu förs diskussionen om nätläkare är svaret på hur samhället kan kapa primärvårdsköer, eller en utarmning av den offentliga vården för privata vinstintressen. Den vanliga primärvården fungerar inte så bra längre, säger nätläkaren Eva Thorell, och menar att det är viktigt att via nya arbetsmetoder göra vården mer tillgänglig. Men hemsjukvårdsläkaren Eric Bertholds menar att nätläkare sätter principen om att störst behov i vården ska gå först ur spel. Vi möter också nationalekonomen Mårten Blix och docenten och överläkaren Louise Olsson, som vid utvärderingsenheten CAMTÖ i Örebro kartlagt vetenskaplig litteratur i jakt på studier som kan berätta om diagnosticering via nätet fungerar. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se

Skräddarsydda budskap - ett hot mot demokratin?

Apr 24, 2018 00:19:35

Description:

Sociala medier har ersatt valstugan men blivit en rätt nedklottrad och vandaliserad sådan. Vilka hot och vilka möjligheter följer i den nya teknikens spår?

Så kallade Dark Ads har fått stor uppmärksamhet valannonser som riktas till utvalda väljargrupper, men som förblir osynliga för alla andra. Hur ser svenska riksdagspartier på möjligheter och hot med de sociala medierna i valrörelsen? Och hur fungerar egentligen Facebooks omtalade annonseringsverktyg som nu blir ett kraftfullt vapen i händerna på politiska opinionsbildare?  På grund av det har blivit så lätt att rikta annonser mot skräddarsydda grupper, har det höjts röster som krävt att alla valannonser som publiceras på sociala medier ska redovisas offentligt.   Med: Brit Stakston, mediestrateg och opinionsbildare, Emma Fahlstedt, chef för Centerpartiets digitala kanaler, Joakim Wallerstein, kommunikationschef på Sverigedemokraterna, Rikard Lindholm, marknadsföringsexpert och grundare av företaget Semantiko, Jonas Andersson Schwarz, medieforskare vid Södertörns Högskola, Helena Salomonson, kommunikationschef på Socialdemokraterna, Sam Jeffers, grundare granskningsplattformen WhoTargetsMe. Del 2/3 "Propagandamaskinen" Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Så fungerar propagandamaskinen på Facebook

Apr 23, 2018 00:19:37

Description:

Facebook-lajks är receptet för att skräddarsy och individanpassa politisk reklam. Lajks avslöjar vad som gör dig arg eller ledsen. Hör hur Cambridge Analyticas påstår att deras hemliga vapen fungerar.

Genom att analysera lajks, delade länkar och inlägg på Facebook går det att dra mycket träffsäkra slutsatser om personers psykologi, visar forskning. Det här kan användas både för marknadsföring och för att påverka väljare. Men går det verkligen att styra väljares beteende genom att skicka skräddarsydd politisk reklam till dem? Numera ökända företaget Cambridge Analytica påstår att de kan det. I programmet hör vi John Rust, professor och chef för Cambridge Psychometrics centre, där forskningen som ligger till grund för Cambridge Analyticas påståenden först gjordes. Vesselin Popov som också forskar där säger att det finns bevis för att metoderna fungerar i marknadsföringssammanhang, men att det idag inte finns några vetenskapliga belägg för att metoderna haft en påverkan på exempelvis USA:s presidentval 2016. Medieforskaren Jonas Andersson Schwarz vid Södertörns högskola är mer skeptisk. Han menar att påståenden som att "Facebook känner dig bättre än dig själv" är ett slags magiskt önsketänkande.

Sälarna tvingar fisket till nya metoder (R)

Apr 20, 2018 00:19:41

Description:

Nu startar årets skyddsjakt på säl. Sälarna är störande för fisket. Vetandets värld återutsänder ett reportage från 2014, om gråsälen och om försök med fiskeredskap som ska komma runt sälproblemet.

I år (2018) får 600 gråsälar skjutas. Gråsälen är vår vanligaste säl och man räknar med att det numera finns minst 30 000 av dem i havet. Sälarna plockar lätt fisk ur näten, och därför prövas en nygammal metod för att bedriva fiske i kustvattnen: Snurrevad. Reportaget är gjort i samarbete med SR Gotland och sändes första gången den 5 september 2014.  Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Neandertalaren på väg att få upprättelse

Apr 19, 2018 00:19:15

Description:

Är neandertalarna världens mest förtalade folk? Ny forskning visar att inte var några dumskallar. Tvärtom. Kanske var de lika smarta som vi. Och deras gener lever kvar i oss.

Neandertalarna var länge urtypen för den brutala grottmänniskan, våldsam och enfaldig. Men en lång rad upptäckter under de senaste åren visar att de faktiskt tycks ha varit ganska lika oss moderna människor. De målade bilder av djur, prydde sig med smycken och fjädrar och mycket tyder på att de också hade ett språk. Det berättar arkeologen Johan Sterner i Lund som doktorerar på neandertalarnas användning av eld, och Joao Zilhao, arkeolog i Barcelona som gjort flera av de senaste upptäckterna. Kanske neandertalarna var så lika oss att vi helt enkelt har blandats genetiskt, och det är därför de inte finns kvar. De har med andra ord assimilerats i oss, enligt vissa forskare, till exempel antropologen John Hawks. Tomas Lindblad vet@sr.se

Stressen som pressar dagens unga

Apr 18, 2018 00:19:40

Description:

Symptomen på stress tycks krypa ner i åldrarna och öka för både tjejer och killar i Sverige. Samtidigt mobiliserar samhället för att lösa problemet men sätter man in rätt insatser?

Louise, som gick in i väggen för två år sedan, behövde hjälp att hitta roten till varför hennes liv blivit så ohållbart stressigt. Det handlade om hennes fars för tidiga död. Psykisk ohälsa är ett brett begrepp, som gör det svårt att diagnosticera. Risken finns att samhällets insatser också blir breda och generella, istället för att rikta in sig speciellt på de individer som har allvarliga problem. Med: Louise, som berättar om sin väg tillbaka från utmattningssyndrom, Johanna Wester, projektledare MIND, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Anette Wickström, docent TEMA Barn, Linköpings universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 3/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Peter Normark peter.normark@sr.se

Svenska jobb - en stressfälla?

Apr 17, 2018 00:19:33

Description:

Jobba hundra procent och samtidigt ha huvudansvaret för familjen? Idag sker en ökning av sjukskrivningar bland unga kvinnor.

Ökad arbetspress har drivit upp stressen på våra arbetsplatser. Samtidigt har vårt eget inflytande över arbetsuppgifterna minskat, och det är något som förstärker stressen. För att få ordentlig pension uppmuntras vi att jobba heltid, men kvinnor gör samtidigt majoriteten av det obetalda arbetet, vilket innebär 1-2 timmar längre arbetstid, varje dag, och det har fått konsekvenser för de unga kvinnornas sjukskrivningar. Nu behövs radikala insatser för att få bukt med problemet. Med: Agneta Sandström, specialist neuropsykologi vid Remonthagens rehabcenter, Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutet, Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Wilmar Shaufeli, professor vid universitetet i Utrecht. Del 2/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Peter Normark peter.normark@sr.se

Kampen mot den skadliga stressen

Apr 16, 2018 00:19:29

Description:

Arbetspressen på svenska jobb har ökat, samtidigt har stressymptom som påverkar återhämtningen också stigit. Varför har det blivit så?

25-åriga Louise gick in i väggen för två år sen och kämpar nu för att bli bättre. Hon är en i det ökande antalet unga arbetande kvinnor som blir sjukskrivna på grund av stress och utmattning. Den ekonomiska krisen på 90-talet ledde till systemomvandlingar som haft konsekvenser för stress-skadorna i våra dagar. Ökad arbetspress och mindre återhämtning, kombinerat med ett minskande eget inflytande över jobbet, har lett till en känsla av tappad kontroll. Med: Louise, som berättar om sitt utmattningssyndrom, Kristina Nordemar, musikterapeut, Marie Åsberg, professor emeritus i psykiatri vid Karolinska Institutet och Gunnar Aronsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Del 1/3 "Kampen mot den skadliga stressen" Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Dramatiska förändringar av haven väntas (R)

Apr 13, 2018 00:19:13

Description:

Vad händer med världshaven i en varmare värld? Kommer Golfströmmen att stanna av? Det diskuteras nu, och vi repriserar ett program om klimatet och havet som sändes första gången den 2 mars i år.

Golfströmmen är svagare än på mycket länge, enligt forskning i Nature denna vecka som vi rapporterade om i Vetenskapsradion på torsdagen. Nu återutsänder vi ett reportage som ger en fördjupad bild av hur klimatet och havet samspelar. Här konstateras att det saknas mycket kunskap. Vi vet mindre om havsbottnen än vi vet om månens baksida. Forskare över hela världen försöker nu skaffa så mycket data som möjligt för att kunna förutsäga vad som händer när vattnen värms upp och blir surare av koldioxid. Påverkas till exempel de livsviktiga växtplanktonen? Ja, förändringarna ser ut att bli dramatiska, säger en forskare. Med: Martin Jakobsson, maringeolog Stockholms Universitet, Larry Mayer, havsforskare University of New Hampshire, Peter Schlosser, geofysiker Columbia University, Paul Pearson, maringeolog Cardiff University, Stephanie Dutkiewicz, biogeokemist MIT Boston, och frilansreporter Tomas Lindblad. vet@sverigesradio.se

Så kan Sveriges transporter bli fossilfria

Apr 12, 2018 00:20:05

Description:

De närmaste decennierna ska vi gå över till fossilfria bränslen i Sverige. Idag torsdag presenteras en forskningsöversikt om hur det bäst kan gå till. Vetandets värld sänder direkt från riksdagshuset.

För ett år sedan initierade riksdagens trafikutskott en forskningsgenomgång för att hitta de bästa vägarna till ett fossilfritt fordonssverige. Utskottets forskningsgrupp, bestående av en politiker från varje parti, tar idag torsdag emot rapporten och får den presenterad för sig av forskare. Vetandets värld samlar några av forskarna för en diskussion om ett Sverige med fossilfria transporter. Vad ska gå på el, vad ska gå på bränslen från den svenska skogen? Och hur får vi till produktion av sådana bränslen i stor skala? Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Cannabis legaliseras – nu vill forskare följa effekterna

Apr 11, 2018 00:19:12

Description:

Många stater legaliserar nu cannabis antingen för medicinskt bruk eller helt och hållet. Samtidigt kommer drogen i nya former. Nu måste forskningen komma ikapp, menar cannabisforskare i Kalifornien.

Cannabis har blivit lagligt i många amerikanska delstater, bland annat den allra folkrikaste: Kalifornien. Samtidigt kommer cannabis i ständigt nya former. En del av dem är mycket mer potenta än tidigare varianter av drogen, enligt forskare. Både den ökade legaliseringen och de nya formerna gör det viktigt att nu studera effekterna av cannabis bättre, menar forskarna bakom det nystartade Cannabis Research Initiative på universitetet UCLA i Los Angeles, som Vetandets värld har träffat. De undersöker cannabisbruket ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Men det är forskning med förhinder. Agnes Faxén vet@sr.se

Min vänstra hand – om smarta implantat som evolution (R)

Apr 10, 2018 00:19:23

Description:

Nu har minst 3500 personer i Sverige ett RFID-chip injicerat i handen för att slippa använda plastkort och komma ihåg koder. Det är en tredubbling på ett år. Är chippen ett integritetsproblem?

Oro över storebrorssamhället borde snarare gälla spåren vi lämnar efter oss via nätet och våra mobiltelefoner än om vi chippar oss, menar före detta it-forskaren Markus Bylund. Att våga testa ny teknik är biohackarens sätt att undvika fällor i det digitaliserade samhället, säger Hannes Sjöblad och Tobias Degsell som har var sitt injicerat chip. I programmet medverkar också Susanne Wallman Lundåsen, docent i statsvetenskap Ersta Sköndal Bräcke högskola i Stockholm. Reportaget är en repris från april 2017. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Min vänstra hand – om smarta implantat som evolution (R)

Apr 10, 2018 00:19:23

Description:



Nu har minst 3500 personer i Sverige ett RFID-chip injicerat i handen för att slippa använda plastkort och komma ihåg koder. Det är en tredubbling på ett år. Är chippen ett integritetsproblem?

Hjärnans brandvägg noga kartlagd

Apr 9, 2018 00:19:24

Description:

Nu finns världens första atlas på molekylnivå av blodhjärnbarriären. Det är en livsviktig barriär som skyddar hjärnan mot främmande ämnen, men också stoppar många mediciner mot hjärnans sjukdomar.

Med ökad kunskap om blodhjärnbarriärens struktur kan forskningen nu söka nya vägar för att hitta fungerande läkemedel, menar forskaren Michael Vanlandewijck. Han är en av de forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet som i ett internationellt samarbete nyligen presenterat studien av blodhjärnbarriärens molekylära karta.  Celler från friska möss, som har samma hjärnstuktur som människor, har kartlagts ner på molekylnivå med hjälp av spjutspetsteknologin encellssekvensering. Kartläggningen har visat att blodhjärnbarriärens cellsammansättning är än mer komplex än man tidigare trott, och att vissa celler som man antagit kan transportera läkemedel in i hjärnan inte kommer i direkt kontakt med blodet, medan andra celltyper gör det. Professor Margareta Hammarlund-Udenaes vid Uppsala universitet jämför den molekyära kartläggningen av blodhjärnbarriären med Voyagers utforskande av universum men detta är en resa inåt. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se

Fåglarnas flyttväg finns i generna (R)

Apr 6, 2018 00:18:21

Description:

Vart fåglar flyttar bestäms av deras gener. Men hur går det till? Hur kan ett så avancerat beteende finnas lagrat i kroppens kemi?

Om en lövsångare flyttar till Ghana eller till Uganda över vintern beror på arvet från föräldrarna. Och nu verkar forskare ha hittat ett område i fåglarnas arvsmassa där flyttbeteendet tycks ligga kodat. Men exakt hur det här går till är fortfarande oklart. Nästa steg är att sätta ljusmätare, så kallade loggrar, på fåglarna för att följa deras långa resa i detalj och reda ut exakt vilka gener som kan leda fåglarna på rätt väg. I programmet hörs biologerna Max Lundberg, Staffan Bensch och Susanne Åkesson, alla verksamma vid Lunds universitet. Reportaget sändes första gången hösten 2017. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Valarna sjunger för livet under isen

Apr 5, 2018 00:19:23

Description:

Norr om Svalbard har forskare upptäckt en grupp valar som lever under havsisen. De sjunger som inga andra valar, medan deras livsmiljö smälter.

Samtidigt som klimatförändringarna är ett hot mot de så kallade isvalarna, gynnas sydligare valarter som nu vandrar allt längre norr ut om sommaren. I Vetandets värld ger vi oss ut på valskådning i en fjord full av knölvalar och späckhuggare, och träffar forskaren som kartlägger grönlandsvalar, narvalar och vitvalar i isarna runt Svalbardöarna. Också lyssnar vi på havets Pavarotti, vars sång avslöjade valarnas gömställe för forskarna. I programmet medverkar Tore Haug, forskningschef på avdelningen för marina däggdjur på norska Havsforskningsinstitutet, Kit Kovacs seniorforskare och sektionsledare på avdelningen för biodiversitet på Norsk Polarinstitut och Oddgeir Ivan Klemetsen, turbåtskapten och före detta yrkesfiskare i Tromsö.

Kan ny diabetesindelning ge bättre vård?

Apr 4, 2018 00:19:33

Description:

Förslaget att dela in diabetes i fem typer i stället för två som idag har fått stort genomslag. Men tiden är inte riktigt mogen, menar många.

Professor Leif Groop och hans forskargrupp vid Lunds universitet har fått stort genomslag för sitt förslag att dela in diabetes i fler typer än idag. Forskargruppen menar att den sjukdom som idag benämns typ 2-diabetes är en "höstack" som egentligen består av en rad olika undertyper, som inte kan behandlas likadant. Förslaget till ny indelning baseras på detaljerade data från det så kallade Andis-registret, som omfattar drygt 15 000 personer i framförallt Skåne som diagnosticerats med diabetes under de senaste tio åren. Men andra forskare och även diabetesläkare anser att mer forskning och ytterligare studier behövs innan klassificeringen av diabetes kan ändras. Övriga medverkande: David Nathanson, överläkare och ordförande i Svensk förening för diabetologi, Claes-Göran Östenson, professor i endokrinologi vid Karolinska Institutet, Anders Ekholm, ordförande i Storstockholms Diabetesförening. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Nollvison för världens miljontals trafikdöda

Apr 3, 2018 00:19:34

Description:

Varje år dör 1,3 miljoner människor av trafikolyckor, fler än av HIV. Men i Kenya har man infört klistermärken i landets minibussar som uppmanar till protest. Skulle det funka i Sverige också?

Zusha! "protestera" på Swahili heter klistermärkesprojektet. Det har minskat antalet trafikolyckor med Kenyas minibussar med mellan 25 och 50 procent, berättar Whitney Tate som är forskningsledare vid Georgetown University. Bright Oywaya som leder organisationen Association for Safe International Road Travel och själv använder rullstol efter en trafikolycka välkomnar idén, liksom matatuförarna Mathew och Dominic Chege i Nairobi. Markus Anderljung, ordförande för organisationen Effektiv Altruism Sverige, har studerat projektet och anser att det är det mest kostnadseffektiva sättet han känner till att minska trafikolyckor, men att det finns ännu bättre projekt om man vill rädda så många liv som möjligt. Sonja Forward som är forskare och trafikpsykolog vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut i Linköping, tror inte man kan kopiera det rakt av till Sverige, men framhåller att vi i Sverige satsat mycket på säkrare vägar och bilar, men missat att arbeta för beteendeförändringar. Många som kör farligt gör det medvetet för att de anser att de är överlägsna förare och säkrare vägar bara förstärker beteendet. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sr.se

Dyngbaggen - insekten med en osynlig himlakompass

Apr 2, 2018 00:19:15

Description:

När mörkret sänker sig över savannen dimper små knubbiga dyngbaggar ner vid dagens färska elefantbajs. Det är riktigt dyngbaggegodis - som rullas rätt med hjälp av himlakroppar och polariserat ljus.

Dyngbaggen är djuret som i förhållande till sin kroppsvikt är ett av världens starkaste, och som lever av bajs. Som har tvådelade ögon, och som kan navigera med hjälp av vintergatans himlakroppar och månens ljus. Forskare har trollbundits av dem i decennier och försökt förstå deras märkliga förmåga att rulla dyngbollen i helt raka linjer. Vår reporter Lena Nordlund var med i Sydafrika när en av de centrala upptäckterna gjordes. Följ med henne dit för att stifta bekantskap med detta märkliga djur som livnär sig som savannens stjärnnavigerande städpatrull. I programmet medverkar forskarduon Eric Warren och Marie Dacke från Lunds universitet, samt de sydafrikanska forskarna Clarke Scholtz och Marcus Byrne. Programmet är en favorit i repris, som sändes första gången 2002. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Så smälter vårens förrädiska isar

Mar 30, 2018 00:19:27

Description:

Hur kan en is på våren så snabbt bli farlig? Vad skiljer en havsis från en sjöis? Vetandets värld reder ut hur is egentligen fungerar, och hur liv kan frodas inne i isen.

När vårsolen värmer isen på sjöar och hav i allt brantare vinkel smälter den snabbt – och på ett sätt som kan göra den farlig. En våris kan bära bra på morgonen men vara livsfarlig frampå dagen när solen legat på, konstaterar erfarna skridskoåkaren Johan Ekström som vi träffar vid en Mälaris. Vi läser romaners beskrivningar av hur is fryser och av olika typer av is frazil ice, grötis, pancake ice och stämmer av dem med isforskaren och oceanografen Anders Omstedt. Programmet är en repris från våren 2000. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Nya behandlingar kan rädda ännu fler liv efter stroke

Mar 29, 2018 00:19:30

Description:

Flera nya behandlingar mot stroke bör användas mera, enligt de nya riktlinjerna för strokevård. Dödsfall i stroke har nästan halverats de senaste decennierna och det kan gå att minska dem ännu mer.

Socialstyrelsen trycker också på att alla patienter med stroke genast bör komma till en specialiserad strokeavdelning. Vi pratar med Per Wester, medicinprofessor i Umeå och vid Karolinska Institutet Danderyds sjukhus, som varit med och tagit fram de nya riktlinjerna. Och vi möter Göran Grimvall, som föll ihop i en stor stroke, snabbt fick vård och genomgick en av de operationer som Socialstyrelsen tycker ska användas oftare.

Grundvattnet - så flödar det under våra fötter

Mar 28, 2018 00:19:27

Description:

Osynligt flödar grundvattnet under oss - livsviktigt att nyttja, lätt att fördärva. Vi följer grundvattnets väg genom marken, från nederbörd till det flödande vattnet i källor och bäckar.

Det händer mycket under vattnets väg genom marken. Regn och smältvatten tar upp ämnen i marken, och lämnar ifrån sig andra. Särskilt känslig är den punkt där grundvatten flödar ut som ytvatten i källor och bäckar. Men frågan är hur skogsbruk ska bedrivas för att skona källor och källbäckar i landskapet, och vårda de stora vattendragen? I Vetandets värld träffar vi flera grundvattenexperter, bland andra Eva Jirner, statsgeolog vid SGU och Allan Rodhe, hydrolog vid Uppsala Universitet. Medverkar gör också Hjalmar Laudon, professor vid SLU. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Källan – skogens gröna öga

Mar 27, 2018 00:19:20

Description:

Människan har sedan urminnes tider sökt sig till källor för att dricka friskt vatten, offra för välgång eller för att bota sjukdomar. Men många källor är idag hotade eller fördärvade.

Kanske har du också någon gång stuckit ner kåsan i en källa och druckit kallt, friskt vatten - grundvatten som flödar fram vid markytan. Förr var källorna avgörande för var man byggde sitt hus, men är än i dag viktiga för naturens växter och djur. Faktum är att källorna är så värdefulla att Sveriges Geologiska Undersökning idag samordnar ett arbete för Miljömålsrådet, att hitta och registrera källor i landet. I programmet medverkar bland andra Gert Knutsson, professor emeritus vid KTH och Eva Jirner statsgeolog vid SGU, samt entomologen Per-Ola Hoffsten. Thomas Öberg vet@sverigesradio.se

Hur kan några leva så länge med ALS?

Mar 26, 2018 00:19:11

Description:

Nyligen gick den kände fysikern Stephen Hawking bort efter att ha levt i mer än 50 år med nervsjukdomen ALS. Oftast leder sjukdomen till döden efter bara några år. Hur kunde Hawking leva så länge?

Stephen Hawking är inte den ende. Det finns fler patienter som levt länge med ALS. Från att det varit en gåta om hur sjukdomen kan slå så olika, börjar forskningen nu kunna urskilja olika sorters ALS och bättre förstå hurdan prognos en viss patient har. Vi möter också forskare som arbetar med nya experimentella behandlingar mot sjukdomen. Kan ALS bli en sjukdom som går att bota?

Efter dödsolyckan: Vågar vi släppa ratten?

Mar 23, 2018 00:19:29

Description:

Hur ser framtiden ut för självkörande fordon, nu när den första olyckan skett där en självkörande bil kört på och dödat en medtrafikant?

Det var i söndags som en kvinna blev påkörd och dödad av en självkörande bil i Arizona, USA. Olycksbilen var en Volvo, som företaget Uber använde för att testa sitt självkörande system. Men det är osannolikt att en sådan här olycka skulle kunna inträffa i Sverige, för här är kraven kring testerna så strikta, menar forskaren Alexander Eriksson från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI. Jan Jacobson från RISE säger att en fortsatt utveckling mot autonoma fordon är bra ur trafiksäkerhetssynpunkt men att stadstrafik är den allra mest utmanande miljön. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Hur säker blir forskningsjätten ESS?

Mar 22, 2018 00:19:37

Description:

Den ska stå kunna emot jordbävningar, flygkrascher och terrorattentat. Förutom att bli en världsledande forskningsanläggning, byggs ESS för att stoppa risker med dess radioaktiva kärna.

När den sätts igång om fem år ska ESS, European Spallation source, producera neutroner genom att bombardera en volframskiva med protoner. I denna process kommer också bildas radioaktiv strålning, och ämnen som skulle kunna bli en hälsofara för personal och allmänheten. Därför pågår en lång tillståndsprocessmed strålsäkerhetsmyndigheten. I Vetandets värld går vi tillsammans med igenom den halvbyggda anläggningen för att följa säkerhetsarbetet som måste ta hänsyn till både daglig drift och mycket osannolika olyckshändelser. I programmet medverkar Peter Jacobsson, ansvarig för säkerhet, hälsa och miljö, Julia Öberg, pressansvarig på ESS. Vi hör också Peter Frisk, myndighetsexpert på strålsäkerhetsmyndigheten och Christian Bernhardsson, biträdande forskare vid Medicinsk strålningsfysik, Lunds Universitet.

Dagens betygsystem fokuserar på elevernas misslyckande

Mar 21, 2018 00:19:32

Description:

Kritiken som riktas mot det svenska betygssystemet är hård. Och internationell forskning visar att det system som ger bäst lärande är centrala slutprov. Är det dags att återinföra studentexamen?

Betygssystemet i skalan A-F fokuserar på elevernas misslyckanden eftersom en låg prestation i en del av ett ämne inte kan vägas upp av en bättre prestation i andra delar. På samma sätt verkar gymnasieskolans kursbetyg: Varje enskild kurs räknas, systemet förlåter inte en dålig period utan den blir betydelsefull för slutbetyget. Det här väcker kritik från bland annat psykologiforskaren Martin Forster. Han beskriver betygssystemet som stressande för de flesta elever och förödande för dem som inte lyckas så bra. Samtidigt visar internationell forsking att slutprov, som i en studentexamen, ger det bästa lärandet hos eleverna, konstaterar Jan-Eric Gustafsson, senior professor i pedagogik Göteborgs universitet.  Studentexamen avskaffades i Sverige 1968 men finns fortfarande i många länder, bland annat Finland, som har goda resultat i internationella mätningar. I Vetandets värld möter vi också Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi Stockholms universitet, och Alli Klapp, betygsforskare Göteborgs Universitet. Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Läraren är nyckeln till lyckat eget elevarbete

Mar 20, 2018 00:19:10

Description:

Eleverna i den svenska skolan har fått arbeta allt mer självständigt på senare år. Men det fungerar inte lika bra här som utomlands. Varför? undrar vi i Vetandets värld.

Internationellt visar forskning att eget arbete gynnar eleverna. Men det ska inte vara helt självständigt arbete. För att ge goda resultat ska det göras i genomtänkt kombination med lärarlett arbete.    I Vetandets värld möter vi pedagogikforskaren Åse Hansson, kognitionsvetaren Agneta Gulz, nationalekonomen Björn Öckert och psykologen Martin Forster. Vi hör också Martin Estenberg, lektor vid Sundstagymnasiet i Karlstad och Ida Engblom som är elev på samma skola. Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sr.se

Så kan digitala läromedel göra nytta i skolan

Mar 19, 2018 00:19:31

Description:

Digitala läromedel i skolan ska hjälpa eleverna med allt från multiplikation till geografi. Men ofta fungerar det dåligt. Samtidigt visar forskning hur digitala verktyg verkligen kan bli till nytta.

Datorer och digitala läromedel används ofta på helt fel sätt i skolan, enligt Agneta Gulz, kognitionsvetare vid Lunds universitet. För att de ska fungera ska syftet vara att fylla en konkret uppgift, läraren ska vara engagerad och kunnig i hur det används, och inte minst ska läromedlet vara anpassningsbart efter elevens förmåga och framsteg. Elever lär på olika sätt, konstaterar neurovetaren Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet. Därför behöver de också olika saker vid inlärning. Även andra forskare vi talar med betonar läromedlens anpassning till enskilda elever som en faktor som gör att digitala verktyg verkligen kan vara till nytta i skolan. Fel använda blir de istället något som distraherar från det eleverna är där för att lära sig, menar forskarna. Detta är första programmet av tre denna vecka om skolfrågor i Vetandets värld. På fredag avslutar vi skolsatsningen med en diskussion mellan gymnasieminister Anna Ekström (s) och liberalernas talesperson i utbildningspoltiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet.

AI upptäcker lässvårigheter innan det är för sent

Mar 16, 2018 00:19:03

Description:

Nu tar AI - artificiell intelligens - steget in i den svenska skolan. Ny teknik som analyserar ögonrörelser upptäcker elever med lässvårigheter i tid.

Vetandets värld hänger med på digital ögonscanning på Vittraskolan i Stockholm och träffar också grundskolechefen som övertygades av den nya tekniken. Hur mycket tid sparar den och är den lika bra som en lärare som gör bedömningen manuellt? Och vad tycker eleverna om att bli bedömda av en dator?   Sandra Löv Katarina Andersson vet@sverigesradio.se

Många svar på svarta hålens stora gåta (R)

Mar 15, 2018 00:19:17

Description:

Idén om svarta hål i rymden har funnits sedan 1700-talet. Ändå kvarstår många frågor, som Stephen Hawking var engagerad i att försöka lösa. Och det ena tänkbara svaret är märkligare än det andra.

Omges ett svart hål av eldväggar? Kan liv och död existera samtidigt i det svarta hålet? Det är frågor som diskuterades när Hawking besökte Sverige vid ett seminarium i Stockholm i augusti 2015, och som diskuteras än idag. Än vet ingen vad som är svaret på de svarta hålens så kallade informationsparadox - att information i dem tycks förstöras, trots att det enligt kvantmekaniken är omöjligt. Vetandets värld presenterar i dagens program ett axplock av svar på svarta hålets stora gåta. Vi hör också vilket förslag till lösning Hawking själv la fram vid mötet i Stockholm. Programmet är en repris från 2015.

Stephen Hawking väckte de svarta hålens svåra frågor

Mar 14, 2018 00:19:35

Description:

I morse kom beskedet att den berömde fysikern Stephen Hawking gått bort. Han besökte Sverige 2015 för att diskutera svarta hål med forskarkolleger. Idag sänder vi ett reportage från det tillfället.

Stephen Hawking var både en framstående fysiker och en populärvetenskaplig megakändis som skrivit böcker som A Brief History of Time. Sedan ungdomen levde han med muskelsjukdomen ALS, som gjort honom totalförlamad. Han var rullstolsburen och talade genom talsyntes med hjälp av en dator som han styrde med en kindmuskel. Ändå var han alltså även vetenskapligt aktiv och vid ett seminarium han besökte i Stockholm 2015 stod de svarta hålens så kallade informationsparadox i centrum. Två reportage från det tillfället sänder vi nu igen, i Vetandets värld onsdag och torsdag.

Kroppens smärta påverkas av själens

Mar 13, 2018 00:19:32

Description:

Hur ont man har av smärta påverkas av hur man hanterar den och bemöts rent psykiskt och känslomässigt. Om vården tog hänsyn till det skulle fler må bättre, enligt forskare vi möter i Vetandets värld.

Mycket skulle vara vunnet om primärvården i Sverige la mer tid på de psykologiska och känslomässiga delarna av problematiken kring långvarig fysisk smärta. Det menar Steven Linton, professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet. Många i Sverige med långvarig, kronisk smärta får aldrig ordning på sina problem inom primärvården. Anna-Lena har i omkring tio år sökt vård för sina smärtor, utan att få vare sig bot eller någon diagnos. Psykologiska faktorer är avgörande för hur en individ upplever och hanterar sin fysiska smärta. Men forskning från Örebro universitet visar att vårdpersonal ofta underskattar de vårdsökandes katastroftankar och det förvärrande samspelet mellan den fysiska smärtan och känslor som oro och rädsla. Om vårdpersonalen bekräftar att man förstår patientens upplevelse kan negativa känslor minska istället för öka. Detta är andra delen av två i vår miniserie om hur långvarig smärta tas emot i vården.

Folkhälsoproblemet smärta – ont i onödan?

Mar 12, 2018 00:19:26

Description:

Många smärtpatienter blir aldrig ordentligt utredda. Svenska läkare måste bli bättre på att diagnosticera och hjälpa patienter med långvarig smärta, säger läkaren och forskaren Bo Christer Bertilson.

Ungefär 40 procent av alla besök till primärvården hänger ihop med smärta. Men inom primärvården finns ofta varken tid eller kompetens att utreda grundorsakerna till patienternas smärttillstånd. Många får över tid den ena diagnosen efter den andra, när det hela tiden egentligen handlar om samma ursprungsproblem, säger smärtforskaren Bo Christer Bertilson. Vi möter också Pernilla Henriksson, som efter tre olyckor hade svåra nacksmärtor. Svensk sjukvård gav beskedet att hon fick lära sig att leva med dem. Utomlands blev hon opererad och idag känner hon att hon har fått tillbaka sitt liv.

Musiken och minnet i tidens labyrinter

Mar 9, 2018 00:19:18

Description:

Musik kan både ge oss starka minnen och användas för att fiska fram andra minnen ur hjärnan. Utifrån kvällens konsert i Berwaldhallen diskuterar vi hur musik samspelar med minne och tidsuppfattning.

Victoria Borisova-Ollas har skrivit ett av de verk som spelas i Berwaldhallen ikväll: Labyrinths of Time. Med avstamp i det diskuterar vi med kompositören själv och med minnesforskaren Petronella Kettunen, docent i neurovetenskap vid Göteborgs Universitet, hur musik hör samman med minne och tidsuppfattning. Programmet är en del i serien Interplay, ett samarbete mellan Vetenskapsradion och Sveriges Radios Konserthus Berwaldhallen där musik och vetenskap möts. Det spelades in på torsdagen i Berwaldhallen, där de två medverkande forskarna först hållit varsitt kortföredrag för publiken på plats. Hör föredraget med Petronella Kettunen Hör föredraget med Victoria Borisova-Ollas

Nu testas preventivmedel för män i stor skala

Mar 8, 2018 00:19:32

Description:

I Indonesien görs försök med p-piller för män som kanske godkänns redan 2019. I Sverige testas en p-salva för män som hindrar befruktning. Snart väntar alternativ till kondom eller sterilisering.

Mer än 50 år efter att p-piller för kvinnor lanserades kan det nu vara killarnas tur. När också män kan ta en medicin för att undvika oönskade graviditeter vid sex kommer det att öka jämlikheten i världen, tror försökspersoner och forskare. Vetandets värld träffar Kristina Gemzell Danielsson, professor vid Karolinska institutet som undersöker en ny p-salvan, och Bambang Prajogo, professor vid Airlanggauniversitetet i Surabaya, Indonesien, som har tagit fram ett grönt ickehormonellt p-piller för män från växten Justicia gendarussa.

Fågelskådare är samlare av naturen

Mar 7, 2018 00:19:18

Description:



BSK: Samla, tävla och uppleva naturen är tre viktiga ingredienser för dagens fågelskådare, en växande skara entusiaster.

Fågelskådning har blivit en modern hobby

Mar 7, 2018 00:19:18

Description:

Samla, tävla och uppleva naturen är tre viktiga ingredienser för dagens fågelskådare som är en växande skara entusiaster.

Samma tendens som lockar surdegsbagare och hemmabryggare gör att det blir allt populärare att skåda fåglar. Det har blivit en modern hobby som bygger på mycket kunskap och individuella upplevelser. Det säger etnologen Susanne Nylund Skog som har samlat in fågelskådares egna berättelser och analyserar dem i en ny bok. I programmet berättar hon om hänsynslösa "bongare" och misslyckade "dippare". För att inte tala om "stringaren" som lurar iväg de andra skådarna till fel plats. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Vetandets värld: Musik med kraft att ändra allt

Mar 6, 2018 00:19:48

Description:



Musik med kraft att ändra allt

Mar 6, 2018 00:19:48

Description:

Starka musikupplevelser har förmågan att förändra oss i grunden. Vilka reaktioner och upplevelser får vi när musiken griper tag i oss?

Alf Gabrielsson är en utbildad kyrkomusiker som blev psykolog, och han har forskat på människors starkaste musikupplevelser. Han har velat ta reda på vad musiken gör med oss, och vilken roll den spelar i våra liv. Han har samlat ett halvt tusental intervjuer i boken "Starka musikupplevelser", som sträcker sig över cirka 100 år: Från 1908 till 2004. Det han har varit ute efter är något som går utöver musik som underhållning att undersöka musik som bekräftar vilka vi är, musik som har kraften att förändra oss till och med rädda oss. Med Alf Gabrielsson, professor emeritus i psykologi Uppsala Universitet, och Peter Normark, reporter. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Aj aj blir AI AI – Möt din blivande läkare datorn

Mar 5, 2018 00:19:09

Description:

Redan i år kan artificiell intelligens, AI, hjälpa läkare att ställa diagnoser här i Sverige. Men varför AI? Och hur fungerar det?

Köra bil, investera i aktier och spela spel är inte allt som AI kan. Nu närmar sig de smarta datorprogrammen vår sjukvård, där de hjälper läkare att ställa diagnoser. Börjar AI nu ersätta människor i sjukvården, eller kommer mänskliga läkare att få mer tid till patienterna? Hur bra är datorprogram egentligen på att ge rätt diagnos? I Vetandets värld tar vi reda på när du kan få en datordiagnos, och hur tekniken kan påverka vården. Medverkar i programmet gör Birgitta Janerot som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för I-AID, Carolina Wählby, professor på Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och jobbar med SciLifeLab i Uppsala. Jeroen van der Laak är professor vid Radboud university i Nederländerna, och Max Gordon som är biträdande överläkare på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet.  Programmet är en repris från december 2017. Simon Magnusson vet@sr.se

Dramatiska förändringar av haven väntas

Mar 2, 2018 00:19:13

Description:

Vad händer med världshaven i en varmare värld? Kommer Golfströmmen att stanna av? Hur påverkas livet i havet? De stora fiskarna blir färre, säger en forskare.

Det saknas kunskap om vad som sker i de stora världshaven när klimatet ändras. Vi vet mindre om havsbottnen än vi vet om månens baksida. Forskare över hela världen försöker nu skaffa så mycket data som möjligt för att kunna förutsäga vad som händer när vattnen värms upp och blir surare av koldioxid. Påverkas till exempel de livsviktiga växtplanktonen? Ja, förändringarna ser ut att bli dramatiska, säger en forskare. Med: Martin Jakobsson, maringeolog Stockholms Universitet, Larry Mayer, havsforskare University of New Hampshire, Peter Schlosser, geofysiker Columbia University, Paul Pearson, maringeolog Cardiff University, Stephanie Dutkiewicz, biogeokemist MIT Boston, och frilansreporter Tomas Lindblad. vet@sverigesradio.se

Därför håller kylan greppet

Mar 1, 2018 00:19:37

Description:

Det är minusgrader i hela landet i en hel vecka, och snö nästan överallt. Orsaken står att finna i en störning i luftströmmarna över Arktis. Vetandets värld reder ut varför vädret är ur led.

Snöoväder i Skåne, snöbrist i Björkliden, plusgrader på Grönland och spöregn på Svalbard. Februarivädret har bjudit på märkliga överraskningar. Förklaringen finns i en virvel över Nordpolen som inte beter sig som den brukar göra så här års. Med meteorologiprofessorn Anna Rutgersson från Uppsala Universitet, klimatforskaren Ralf Döscher vid SMHI i Norrköping och Lovisa Andersson, prognosmeteorolog från samma institut som har koll på dagsläget, reder Vetandets värld ut varför vinterkylan hamnat på fel ställe  och hur länge den kan komma att stanna. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sr.se

Planeterna vi inte visste fanns

Feb 28, 2018 00:19:36

Description:

I fyra år samlade Keplersatellliten data om planeter runt främmande stjärnor. Jordliknande planeter är vanliga, vet vi nu. Och därute i rymden finns också märkliga världar som inte alls liknar vår.

Natalie Batalha har jobbat med Keplersatelliten på Nasa i Kalifornien sedan långt innan den sköts upp 2009. I Vetandets värld berättar hon om hur satelliten har arbetat, och om den mångfald av planeter den har hittat. Keplers huvudsyfte har varit att ta reda på hur många planeter det finns som kan tänkas hysa liv. Minst tio miljarder bara i vår galax, blev svaret. Kommande projekt, som till exempel James Webb-teleskopet som ska skickas upp 2019, kommer att gå vidare genom att undersöka de funna planeternas atmosfärer. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sr.se

Bangladesh klarar katastroferna allt bättre

Feb 27, 2018 00:19:25

Description:

Bangladesh drabbas ständigt av översvämningar. Men landet blir allt bättre på att hantera de svåra händelserna och katastroferna skördar allt färre liv.

Forskning pekar på att världens kanske mest sårbara land blivit allt bättre på att hantera de återkommande våldsamma översvämningarna. Samtidigt har en ny jätteindustri, räkodlingen, bokstavligen vuxit upp ur Bangladesh enorma vattenmassor. Historien visar att allt färre människor i Bangladesh dör av stormar och översvämningar. Vi hör forskare som spekulerar hur världens kanske mest sårbara land ska klara sig i framtiden med förväntad havsnivåhöjning och högre flöden i floderna. I Vetandets värld hör vi Dr Animesh Gain som är hydrolog från Bangladesh och forskar om havsnivåhöjning och klimatförändring vid universitetet i Kiel, Tyskland, Giuliano di Baldassarre, som är professor i hydrologi vid Uppsala universitet och direktör för Centre of Natural Hazards and Disaster Science (CNDS) och Max Troell, adjungerad professor på Beijerinstitutet. Forskar om globalt vattenbruk

Första generationen äldre med utvecklingsstörning

Feb 26, 2018 00:19:42

Description:

Tack vare bättre vård och omsorg lever personer med en medfödd utvecklingsstörning ofta länge i dag. För första gången undersöker forskarna hur gruppen mår i Sverige.

Livet för personer som är födda med en utvecklingsstörning har förändrats radikalt i Sverige, jämfört med för några decennier sedan. Från att ha blivit bortlämnade till slutna institutioner talar man i dag om rättigheten till en likvärdig vård. Bättre vård och omsorg gör också att de lever allt längre - men är samhället redo att tillgodose deras behov? I programmet medverkar Gerd Ahlström, professor i omvårdnad, Anna Axmon, epidemiolog vid Lunds Universitet, Kia Mundebo och Jeanette Fridh från intresseorganisationen FUB. Dessutom hör vi Gudrun, Gun, Leif, Göran och Barbro från FUBs pensionärsträff i Malmö. vet@sverigesradio.se

Sökandet efter skogens svarta guld (R)

Feb 23, 2018 00:19:00

Description:

Jakten pågår efter ett klimatsmart drivmedel framtaget ur skogens restprodukter. Flera olika satsningar görs på att utveckla nya metoder att omvandla skogens lignin till bränsle åt våra fordon.

Sverige har åtagit sig att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Drivmedelsindustrin letar efter nya produkter att ersätta fossil råolja med. Skogens lignin, som tidigare betraktats som en besvärlig restprodukt av massaindustrin, ses numera som en intressant potentiell råvara. Med: Rikard Gebart, professor energiteknik Luleå Tekniska universitet, Marie Anheden, projektledare RISE i Stockholm, Sören Eriksson, marknadsutvecklingsansvarig Preem Stockholm, Per Helgesson, reporter Detta är en repris från 18 dec 2017. vet@sverigesradio.se

Varför ökar viruscancern?

Feb 22, 2018 00:19:36

Description:

Antalet fall av livmoderhalscancer har ökat på senare år, trots att inte färre kvinnor går på hälsokontrollerna. Vad kan det bero på? Vi söker en förklaring bland testmetoder och cancertyper.

Livmoderhalscancer drabbar sedan några år tillbaka cirka 550 kvinnor i SVerige varje år. Ungefär 150 kvinnor dör av sjukdomen. Trots att de allra flesta kommer på de kontroller kvinnor kallas till, steg antalet upptäckta fall plötsligt 2014 och har parkerat sig på den högre nivån. Samtidigt pågår arbete med att införa en ny typ av tester - en som råkar vara extra bra på att hitta just den typ av livmoderhalscancer som står för största delen av ökningen. Vi träffar Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och kvalitetsansvarig vid nationella kvalitetsregistret för förebyggande av livmoderhalscancer, och får en kommentar av Björn Strander, ordförande i Nationella arbetsgruppen för livmoderhalscancerprevention. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sr.se

Att leva med tre sinnen – om hur smarta textilier kan hjälpa dövblinda

Feb 21, 2018 00:19:10

Description:

Den som är både döv och blind måste lita till känseln. Men med smarta textilier kan man göra kläderna till ett extra sinnesorgan för känsel. Det ska bli verklighet genom ett projekt i Borås.

Utan syn och hörsel är världen tyst och mörk. Det som inte känns märks inte. Högskolan i Borås leder nu ett projekt som ska ta fram moderna textilier för personer med dövblindhet, tyger som får information från omvärlden och signalerar till bäraren om vad som händer eller finns runt omkring. Projektet kallas Suiteceyes. En liknande teknik är redan prövad på soldater, som kan ha en GPS i kläderna och orientera sig med hjälp av vibrationer i tyget. Vi möter Linda Eriksson, som är pedagog vid Nationellt kunskapscentrum för dövblindhet och själv fick sin dövblindhet gradvis under uppväxten, Kristina Ström som är specialpedagog på Mo Gård Finspång, och Henrik Hildemar som är IKT-pedagog på samma ställe. Vi talar också med Nils Krister Persson, docent i textilteknologi Högskolan i Borås, och Nasrine Olson, lektor vid Högskolan i Borås, och Otto Carlander som är forskningskoordinator på SAAB Linköping. Tomas Lindblad vet@sr.se

Icarus – biologernas nya spionverktyg

Feb 20, 2018 00:19:41

Description:

Kunskapen om hur vilda djur rör sig över planeten är dålig. Med hjälp av Icarus-projektets små sändare monterade på djur kan forskare snart spana på dem från rymden.

Varför inte ta de jättelika antenner som spanar ut i rymden och istället rikta dem mot jorden? Nu, efter 16 års arbete, är resultatet ett banbrytande globalt system för övervakning av vilda djur som ska tas i drift senare i år.  Ytterst små sändare fästa på djuren kommer att kommunicera med en antenn på den internationella rymdstationen. Det här har potentialen att helt revolutionera hur vi studerar vilda djur. Med: Martin Wikelski, direktör Max Planck-institutet för ornitologi, Jesko Partecke, biolog Max Planck-institutet för ornitologi, Wolfgang Pitz, VD för Spacetech, Navinder Singh, biolog hos SLU i Umeå, Christian Rutz, professor i biologi vid University of St Andrews.

Att vilja men inte kunna hjälpa - om livet som förälder till missbrukande vuxna

Feb 19, 2018 00:19:34

Description:

Känslor av skuld och skam, rädsla och oro fyller vardagen för föräldrar till vuxna barn med missbruksproblem. Nu har deras liv och utmaningar studerats vetenskapligt.

Forskare vid Malmö universitet har i en stor studie fått in svar från över 700 föräldrar, som visar att gruppen ofta möter dömande attityder från såväl allmänhet som myndighetssverige. Ovanpå det stoppar sekretessregler många föräldrar som vill engagera sig för att hjälpa sina vuxna barn.   Gruppen föräldrar till vuxna missbrukare har hittills knappt studerats vetenskapligt. Men nu har Malmöforskarna Torkel Richert, Bengt Svensson och Björn Johnson börjat analysera det stora material de fått in. Den första studien visar en tydlig bild av en mycket utsatt grupp, som ofta saknar samhällets stöd. Pappan Per som medverkar är glad att hans son var under 18 år när missbruket började, för därmed kunde Per få in sonen på ett behandlingshem. Mamman Maud däremot stod maktlös eftersom hennes son var myndig när missbruket började. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se

Ansiktsmakaren väcker de sedan länge döda till liv

Feb 16, 2018 00:19:28

Description:

Vi står öga mot öga med dem som för länge sedan dött. Den mystiska shamankvinnan begravdes sittande, på en tron av hjorthorn. Men hur såg hon ut, vilka var hennes ansiktsdrag - och hur vet man det?

Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Katarina Sundberg vet@sr.se

Kylda kärl ger hjärtat arbetsro

Feb 15, 2018 00:19:40

Description:

Den elektriska oreda i hjärtat som kallas hjärtflimmer kan botas med ett ingrepp. Det kallas ablation. Följ med på ett ingrepp som även svårt sjuka med hjärtsvikt kan bli hjälpta av.

Genom ljumsken går läkaren in med en lång kateter som når hela vägen upp till lungvenerna i hjärtat. Där blåses en kyld ballong upp som fryser bort de störande cellerna. På många håll värms också cellerna bort. Patienter med hjärtflimmer kan idag få ett sådant här ingrepp idag men man har varit osäker på om den är lämplig för dem som dessutom har hjärtsvikt. Nu visar ny forskning att även de svårt sjuka patienterna är hjälpta av ablation. De lever längre efter tre år. Fler kan alltså vara aktuella för ablation framöver. Medverkande: Carina Blomström-Lundqvist, professor i kardiologi, Akademiska sjukhuset Uppsala. Tomas Andén, biomedicinsk analytiker, Akademiska sjukhuset Uppsala. Lena Wimark, sköterska, Akademiska sjukhuset. Staffan Stärner, patient med förmaksflimmer som får ablation. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

AI upptäcker lässvårigheter innan det är för sent

Feb 15, 2018 00:19:27

Description:



Nu tar AI - artificiell intelligens - steget in i den svenska skolan. Ny teknik som analyserar ögonrörelser upptäcker elever med lässvårigheter i tid. Men hur ska skolan bli likvärdig över hela Sverige - när vissa kommunen satsar på smarta tekniska lösningar och andra inte? Vetandets värld hänger med på digital ögonscanning på Vittra Södermalm och träffar också grundskolechefen som övertygades av den nya tekniken. Med i programmet är Adelinde Schmidhuber, grundskolechef Stockholm stad, Gunilla Wardau, rektor Vittra Södermalm, Pia Höglund Hult, speciallärare Vittra Södermalm, elever vid Vittra Södermalm och Malin Samdquist, screeningspecialist Lexplore.

Sepsis - den bortglömda sjukdomen

Feb 15, 2018 00:19:38

Description:

Varje år drabbas omkring 40 000 svenskar av den allvaliga sjukdomen sepsis, också känd som blodförgiftning. Trots att sepsis är vanligare än de tre vanligaste cancerformerna tillsammans är det väldigt få svenskar som känner till sjukdomen. Vetandets värld återutsänder ett reportage om sepsis. Det sändes 2017 i samband med att P1 Dokumentär sände två program om Hempa, som drabbades hårt av sjukdomen, och Kalle, som donerade en njure till sin vän. Även de två dokumentärerna har nyligen sänts i radio igen, och de finns tillgängliga i SR Play.

På jakt efter ormgiftsserum i Indonesien

Feb 13, 2018 00:19:34

Description:

Fem miljoner människor blir bitna av giftormar varje år. Bara någon procent får motgift, och runt 150 000 dör. Vi följer med SR:s globala hälsokorrespondent på jakt i labben efter billigt serum.

I Indonesien kämpar läkaren Tri Maharani från Madiun på östra Java med att ensam svara på alla kollegors frågor hur man ska behandla ormbitna patienter dygnet runt. Ofta lyckas hon rädda deras kroppsdelar så att de inte behöver amputeras, men den 51-årige skräddaren Suparji i Nganjuk hade redan en svart hand som ej gick att klara. Bättre gick det för Bismar i Kediri som fick behålla sitt finger fast det inte går att röra yttersta leden och Risbonden Kasono i Madiun kommer bli helt återställd. Masterstudenten Ahmad Muammar Kadafi vid University of Brawijaya i Malang hoppas på gratis motgift för ormarnas skull så att inte fler blir ihjälslagna av rädsla eftersom många är utrotningshotade. På Danmarks Tekniska Universitet forskar samtidigt Andreas Hougaard Laustsen för att få fram ett ormgiftsserum som inte ger svåra allergireaktioner och är billigt att framställa.

Vetandets värld: Konstgjorda blad ska göra bränsle i Indien

Feb 12, 2018 00:19:25

Description:

Forskaren Daniel Nocera ligger bakom en teknik som härmar växternas förmåga att spjälka vatten till syre och väte. Nu tar han ett steg till och får bakterier att bygga förnyelsebart kolbaserat bränsle.

Minns ni det konstgjorda lövet som härmar naturens fotosyntes och som kan framställa energi tio gånger effektivare än naturen? Nu hoppas forskaren bakom upptäckten, Daniel Nocera, att tekniken ska ersätta fossila bränslen. Nu planeras en pilotanläggning i Indien för att få fart på utvecklingen. Programmet är en repris från hösten 2016. Vi besöker också svenska forskare i artificiell fotosyntes, på Ångströmlaboratoriet i Uppsala där biokemisten odlar Ann Magnusson cyanobakterier för att bättre kunna förstå och bemästra fotosyntesens hemligheter. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

Interplay: Bergslandskap och glaciärer – i musik och vetenskap

Feb 9, 2018 00:19:39

Description:

Berwald och Strauss har skrivit musik inspirerad av bergslandskap. Men människan har också påverkat landskapen. Utifrån musiken samtalar vi med två forskare om relationen mellan människa och berg.

I Berwaldhallen spelas denna kväll verk av Berwald, Schumann och Strauss - inspirerade av olika bergslandskap. Vetandets värld tar sin utgångspunkt där, i ett samtal om bergens och glaciärernas betydelse för oss, och vår påverkan på dem, med två forskare från olika discipliner. Daniel Svensson, miljö- och vetenskapshistoriker vid Chalmers, har forskat om landskap, kulturarv och rörelse under de senaste 200 åren. Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet med inriktning mot klimat, följer glaciärutvecklingen i de svenska fjällen och har deltagit i expeditioner till både Arktis och Antarktis. Programmet är en del i serien Interplay, ett samarbete mellan Vetenskapsradion och Sveriges Radios Konserthus Berwaldhallen där musik och vetenskap möts. Det spelades in på torsdagen i Berwaldhallen, där de två medverkande forskarna först hållit varsitt kortföredrag för publiken på plats. Hör hela föredraget med professor Per Holmlund Hör hela föredraget med miljö och vetenskapshistoriker Daniel Svensson Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vinter-OS blir en uppvisning för 5G

Feb 8, 2018 00:19:38

Description:

På fredag invigs vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang. Men de olympiska spelen är också den första stora uppvisningen i tävlingen mot nästa generations mobilsystem 5G.

Nästa generations mobilsystem, 5G, ska klara av att skicka data i höga hastigheter, nästan helt utan fördröjning. För besökarna på plats i Sydkorea kommer man för första gången använda tekniken för en bred publik, som kommer kunna se ishockeymatcher i 3D med virtual reality, hur kälken susar fram genom bobåkarnas eget perspektiv och zooma in på konståkarnas piruetter i slow motion. Men först år 2020 sätts den så kallade standarden för 5G, då branschen bestämmer exakt hur systemet ska fungera. Uppvisningen i Pyeongchang ska ses som en del av en del av en global tävling mellan teknikbolag. I programmet medverkar Fredrik Tufvesson, professor i mobilsystem vid Lunds tekniska högskola. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Är jordens solskydd på väg att förstöras?

Feb 7, 2018 00:18:26

Description:

Världens länder kraftsamlade kring ett förbud mot ämnen som kan hota ozonlagret i tron att det skulle repareras. Men en ny studie utmanar glädjekalkylen.

Vårt ozonlager skyddar oss från farlig strålning från solen och gör liv på jorden möjligt. När forskare år 1985 upptäckte ozonhålet över Antarktis fick världen sig ett bryskt uppvaknande. Montrealprotokollet upprättades två år senare och har hyllats som en historisk miljösuccé. Nu, 30 år senare, påstår en vetenskaplig studie att ozonlagret inte återhämtar sig som förväntat. I dagens Vetandets värld träffar vi bland annat forskaren bakom den nya studien och resonerar kring om resultaten stämmer och vad den dåliga utvecklingen för ozonlagret i så fall kan bero på. I programmet medverkar Paul Newman, atmosfärforskare vid Nasa, USA, William Ball, atmosfärforskare vid ETH i Zurich, Schweiz och Martyn Chipperfield, forskare i atmosfärkemi vid Leeds universitet i Storbritannien. Länk till studien i Atmospheric Chemistry and Physics och den påbörjade diskussionen. Julia Lundkvist vet@sverigesradio.se

De mäter hur skogen läcker växthusgas

Feb 6, 2018 00:19:35

Description:

Skogarna tar hand om växthusgaserna åt oss - men de släpper också ifrån sig växthusgas. Hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som kommer från naturen är en gåta forskar försöker lösa.

I Vetandets värld följer vi med ut i skogen vid forskningsstationen Skogaryd, mellan Vänersborg och Uddevala. Här mäter forskare hur mycket metan det läcker naturligt från vattendrag och sjöar. Många frågor återstår att lösa om hur metan tas upp och släpps ut av naturen själv. Det är kunskap som behövs för att vi ska veta hur vi bäst kan minimera vår påverkan på klimatet. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sr.se

Medicinska åldersbedömningar - vad är det vi mäter?

Feb 5, 2018 00:19:37

Description:

Tusentals asylsökande har genomgått en medicinsk åldersbedömning. Vi fördjupar oss i vetenskapen bakom dagens kritiserade metoder, och träffar forskarna som utvecklar framtidens åldersbedömningar.

På mindre än ett år har 11 000 asylsökande ungdomar genomgått en medicinsk åldersbedömning. Men metoderna, att titta på tändernas och knäledernas mognadsgrad, har kritiserats för att vara ovetenskapliga. Men rättsmedicinalverket och regeringen har fortsatt förtroende för metoden. Vetandets värld möter Carl-Johan Wingren, rättsläkare och docent i rättsmedicin, som varit med och beslutat om metoderna. Vi möter också Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap vid Blekinge tekniska högskola, som försöker ta fram en mer rättssäker metod, genom att mäta ett stort antal leder och sociala faktorer. I programmet medverkar också Omid Mahmoudi, verksamhetsledare på Mötesplats Otto, Petter Mostad, docent i medicinsk statistik vid Chalmers, samt Peter Anderberg, docent i tillämpad hälsoteknik vid BTH.   Olof Petersson vet@sverigesradio.se

Mikrochip blir forskarnas fönster till underjorden

Feb 2, 2018 00:19:38

Description:

I jorden under våra fötter kryllar det av liv, och vad en bakterie, svamp eller mask hittar på har betydelse både för jordbruk och klimat. Ny teknik ger forskarna en glimt av livet där nere i mörkret.

De senaste decennierna har tekniken som kallas för "lab on a chip" gett oss bläckstråleskrivare och graviditetstest. Nu börjar forskarna använda den för att studera mikroorganismernas beteende och ekologi, i en ostörd miljö. För vad en bakterie, svamp eller mask hittar på får betydelse för livet över hela jorden, och för oss.  I programmet medverkar forskarna Edith Hammer och Kristin Aleklett vid Lunds universitet, som utvecklat ett mikrofliudik-chip för att studera mikroorganismerna i jorden. Andra medverkande är Carlos Arellano, doktorand vid Lunds Universitet, Pelle Ohlsson, forskare i mirkofluidik vid Lunds tekniska högskola, Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet och Ben Lambert, doktorand vid tekniska högskolan ETH Zürich. Olof Petersson vet@sverigesradio.se

Avsaltat vatten ökar i världen

Feb 1, 2018 00:19:18

Description:

Allt fler är beroende av avsaltat havsvatten, både till vardags och på semestern. Utbyggnaden ökar med 3-5% per år, vilket ställer krav på billigare och miljövänligare teknik.

Turismen driver på utbyggnad av avsaltning. I Karibien, Kanarieöarna och Egypten och andra torra och varma områden i världen kan myndigheterna kräva att hotell och turistanläggningar själva svarar för vattenproduktionen. Globalt rör det sig om 320 miljoner människor som får sitt dricksvatten från avsaltningsverk. Men det kostar energi att avsalta, och saltutsläpp från avsaltningsverk kan ställa till med besvärliga miljöproblem. Kanske skulle det bli både billigare och bättre om vi lärde oss att dricka avloppsvatten istället för havsvatten?   Med: Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära på Lunds universitet. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Konsten att sanera ett miljöfarligt vrak

Jan 31, 2018 00:19:16

Description:

På bottnarna i svenska vatten ligger tusentals vrak. Ju längre de ligger desto större är risken att oljan ombord läcker ut. Nu testas fjärrstyrd teknik för att sanera fartygen.

Tio minuters båtresa från Väjerns hamn lyser en stark strålkastare från arbetsbåten Fat Boy upp den grå vinterdagern. Här pågår saneringen av ett vraken på HAV:s Havs- och Vattenmyndighetens lista över Sveriges mest miljöfarliga vrak. Totalt finns det 3000 vrak som innehöll olja när de sjönk i svenska vatten. HAV vill titta närmare på 300 av dem och 30 står på tur för sanering. Några av vraken ligger på stora djup där det är både farligt och dyrt att använda dykare. Därför testas nu fjärrstyrd teknik för första gången i Sverige. Med i programmet är Christer Larsson, projektledare Havs- och Vattenmyndigheten, Magnus Hagström, bärgningsledare företaget Marine Works. Lena Näslund vet@sverigesradio.se

Jakten på det glömda språket

Jan 31, 2018 00:19:41

Description:

Lämnar språket vi hörde som bebisar spår som aldrig försvinner? Vi söker kinesiska språkrester hos adopterade Sonja Levin.

Det finns mycket som tyder på att det språk vi hörde under vårt första levnadsår lämnar spår som aldrig försvinner. Nu intresserar sig forskningen för om det i så fall kan göra att adopterade personer har lättare att lära sig språket de hörde innan adoptionen. Språkforskaren Gunnar Norrman fäster elektroder på Sonja Levin som är adopterad från Kina, för att se om hennes hjärna reagerar på kinesiska språkljud. I programmet medverkar också Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 19 januari i år. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Spanska sjukan 100 år: Vad kan vi lära av historiens värsta influensa?

Jan 29, 2018 00:19:20

Description:

I år är det 100 år sen Spanska sjukan skördade mellan 50 och 100 miljoner liv världen över. Årets influensa är istället en av den mildare sorten. Vetandets värld kryper influensorna inpå livet.

I Sverige dog fler än 37 000 människor i spanska sjukan och det fick stora konsekvenser för samhället. Sedan dess har ingen influensa skapat så stor förödelse, mycket tack vare antibiotika och vacciner. Men frågan är inte om, utan när, nästa pandemi drabbar världen. Vad kan vi lära oss av Spanska sjukan och hur sprider sig dagens virus? I programmet medverkar Elisabeth Engberg, medicinhistoriker vid Umeå universitet och Mia Brytting, mikrobiolog och chef vid Folkhälsomyndigheten.

Virus eller bakterie - och sen då? Ny snabb teknik i kampen mot antibiotikaresistens

Jan 26, 2018 00:19:30

Description:

Enligt världshälsoorganisationen dör 25 000 människor per år på grund av antibiotikaresistens. Nu satsas på nya tekniker i kampen mot det vissa kallar ett av de största hoten mot mänskligheten.

Att använda rätt antibiotika vid rätt tillfälle är en av de viktigaste saker vi kan göra för att minska framtida problem med antibiotikaresistens. Nu satsas på snabba diagnostiska metoder som kan hjälpa läkare och sjukvårdspersonal att inom ett par minuter få veta exakt vad en infektion orsakas av, och hur den bör behandlas. Vi möter professor emeritus Per Venge, som arbetar med ett snabbtest som kan skilja mellan en virus- och bakterieinfektion, och Susanne Staaf och Kristina Lagerstedt, vars mjukvara avslöjar bakteriens resistensprofil. I programmet deltar också Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt Francis Moussy, expert i antibiotikaresistens vid Världshälsoorganisationen, WHO. Katarina Sundberg katarina.Sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Ny fabrik testar framtidens strålande bilar

Jan 25, 2018 00:19:24

Description:

Våra fordon får allt mer avancerad elektronik. På anläggningen Awitar testas att elektroniken inte störs av till exempel radiovågor. Det har hänt att fordon stannat när de passerat radarsändare.

Mobiltelefoner, radio- och tv-sändningar Det är mycket som kan störa våra bilars elektroniska utrustning. På anläggningen Awitar i Borås testas fordonens förmåga att stå emot elektromagnetisk strålning. Men också så att fordonen själva inte ger ifrån sig mer elektromagnetisk störning än vad som är tillåtet. Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se

Forskningen viktig för stadsflytt i norr

Jan 24, 2018 00:19:34

Description:

Hur energisnålt och hållbart kan man bygga i en subarktisk miljö som Kiruna? Det är en av många frågor som forskare försöker besvara när nu Kiruna och Malmberget måste maka på sig för gruvans skull.

I Kiruna evakueras och rivs den nuvarande stadskärnan och ersätts av en ny några kilometer österut. Och i Malmberget avvecklas hela samhället med 5 000 invånare till följd av gruvdriftens påverkan på omgivningen. Vid Luleå Tekniska Universitet är ett mycket stort antal forskare mer eller mindre inblandade i forskning som berör de såkallade samhällsomvandlingarna.

Så flyttar gruvan på Kiruna

Jan 23, 2018 00:19:34

Description:

Stora delar av Kiruna flyttas nu på grund av gruvdriften under staden. Men hur flyttar man kulturbyggnader och hur bygger man bäst den nya staden?

Många hus rivs och ersätts av nya. En del flyttas - över broar som egentligen inte bär deras vikt. Redan 2020 ska den nya stadskärnan i Kiruna stå klar. I programmet medverkar Göran Cars, professor och stadsplanerare i Kiruna, Curt Persson, kirunafödd historiker vid Luleå Tekniska Universitet, Tjabba Nordanfjäll, projektledare på gruvbolaget LKAB:s avdelning för samhällsomvandling och Eva Ekelund, Kiruna kommuns mark- och exploateringschef. Mats Carlsson-Lénart vet@sr.se

Europas kraftiga vaccinationsmotstånd

Jan 22, 2018 00:19:37

Description:

Var sjätte minut dör ett barn i mässlingen. Vaccin hade kunnat rädda deras liv, men många tyska och österrikiska föräldrar är vaccinationskritiker. De vägrar vaccinera sina barn.

När det här programmet är slut har tre barn i världen dött i infektionssjukdomen mässlingen. Var sjätte minut - ett liv. Men i Europa, där sjukdomen nästan är utrotad, är motståndet mot vaccin som starkast, till exempel i Tyskland och Österrike. Forskare tror att en förklaring kan vara att när sjukdomarna tack vare vaccin nästan försvinner, försvinner också rädslan för sjukdomarna. Samtidigt florerar mängder med felaktig och ovetenskaplig information om vaccin på nätet. Vetandets värld möter både vaccinmotståndare och läkare, forskare och psykologer för att reda ut varför vaccinationsmotståndet är så stort i Europa. Vi hör bland andra Britt Wandschneider, vaccinationskritiker och mamma till två helt ovaccinerade barn, läkaren David Bardens, Cornelia Betsch, professor i psykologi och Heidemarie Holzmann, professor vid Wiens medicinska universitet och ledare för referernscentrat för mässling, påssjuka och röda hund (MMR). Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Jakten på det glömda språket

Jan 19, 2018 00:19:41

Description:

Lämnar språket vi hörde som bebisar spår som aldrig försvinner? Vi söker kinesiska språkrester hos adopterade Sonja Levin.

Det finns mycket som tyder på att det språk vi hörde under vårt första levnadsår lämnar spår som aldrig försvinner. Nu intresserar sig forskningen för om det i så fall kan göra att adopterade personer har lättare att lära sig språket de hörde innan adoptionen. Språkforskaren Gunnar Norrman fäster elektroder på Sonja Levin som är adopterad från Kina, för att se om hennes hjärna reagerar på kinesiska språkljud. I programmet medverkar också Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Är du kille eller tjej? Nej. Om att leva som icke-binär

Jan 18, 2018 00:19:19

Description:

Allt fler transsexuella känner att de inte hör hemma i något av de traditionella könen. De känner sig varken som man eller kvinna, och kallar sig ickebinära.

Nino är en 27-årig Göteborgare som föddes som tjej. Idag är hen transperson. Hen identifierar sig varken som man eller kvinna, utan är någonstans mitt emellan man och kvinna, eller bägge delar. Könsdysfori kallas det när man inte trivs med sitt kön och vill förändra det. Många med könsdysfori genomgår könsbekräftande behandling. Vissa, som Nino, känner sig inte hemma i något av könen, och kallar sig icke-binära. I Vetandets Värld möter du läkare och forskare som berättar om det "tredje könet". I programmet medverkar Vierge Hård, sakkunnig RFSL Ungdom, Cecilia Dhejne överläkare Karolinska Sjukhuset Stockholm, Attila Fazekas, överläkare Skånes Universitetssjukhus Lund, Signe Bremer, etnolog Göteborg samt Nino Mick, icke-binär poet från Göteborg. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se Missa inte första delen i serien, som handlar om transexualitet

Är du kille eller tjej? Nej. Om att vara ickebinär.

Jan 18, 2018 00:19:19

Description:



RUB: Är du kille eller tjej? Nej. Måste man det? BSK: Allt fler transsexuella väljer att inte välja kön. De vill varken vara man eller kvinna och blir icke-binära. Men vad blir man då? Måste man verkligen bestämma sig? Och går det att leva utan bestämd könsidentitet? WEB: Nino är en 27-årig Göteborgare som föddes som tjej. Idag är han - eller hen - transsexuell, men inte som man. Nino är någonstans mitt emellan man och kvinna - eller bägge delar. Könsdysfori kallas det när man inte trivs med sitt kön och vill förändra det. Många med könsdysfori genomgår det som förr kallades "könsbyte", med hormonbehandling. Andra, som Nino, väljer att inte välja. Men livet som icke-binär är inte alltid så lätt. I Vetandets Värld möter du läkare och forskare som berättar om det "tredje könet". MED: Vierge Hård/Sakkunnig RFSL Ungdom MED: Cecilia Dhejne/överläkare Karolinska Sjukhuset Stockholm MED: Attila Fazekas/Överläkare Skånes Universitetssjukhus Lund MED: Signe Bremer/ Etnolog Göteborg MED:

Ismannen Ötzi – världens äldsta filmstjärna

Jan 18, 2018 00:19:12

Description:

Vem mördade Ötzi? Olika svar på den frågan får vi i inte mindre än tre nya spelfilmer baserade på ismannens liv. Hur väl stämmer filmerna överens med vad forskningen vet om Ötzi?

När ett närmast perfekt infruset lik från en man som levde för 5300 år sedan hittades 1991 i Alperna var det en världssensation. Mannen som döptes till Ötzi har gett oss flera unika inblickar i livet under kopparåldern i Alperna. Men den centrala frågan har ännu inte besvarats: varför han mördades. I programmet medverkar Lars Engstrand, mikrobiolog på Karolinska Institutet, Frank Maixner, mikrobiolog vid institutet för mumiestudier i Bolzano, Andreas Pichler, filmproducent Ecco Film Bolzano, och Katharina Hersel, vice vd arkeologiska museet i Bolzano. Programmet är en repris från den 22 december 2017. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

"Hej allihop, jag är transsexuell!"

Jan 16, 2018 00:19:28

Description:

Aldrig förr har så många sagt att de vantrivs med sin könsidentitet. Allt fler unga människor söker upp sjukvården för att få det som kallas könsbekräftande behandling. Varför?

Det kallas könsdysfori. Man brukar beskriva det som att vantrivas i sin kropp, att födas som flicka men att identifiera sig som pojke, eller tvärtom. För vissa börjar det i unga år, andra tar steget som vuxna - steget att ansöka om att få medicinsk behandling för att gå över könsgränsen och bli transsexuell. Men vad handlar det om, och varför blir det allt vanligare? I programmet medverkar bland andra Cecilia Dhejne som tar emot vuxna personer med könsdysfori på Karolinska sjukhuset och Noel Savelius från Göteborg, en ung transexuell man. Medverkar gör också Louise Frisén, överläkare Bup Karolinska sjukhuset, Attila Fazekas, överläkare Skånes universitetssjukhus samt Vierge Hård, sakkunnig på RFSL Ungdom. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Den franska terrorns nya ansikte

Jan 15, 2018 00:19:21

Description:

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst.

Frankrike har drabbats hårt av terrorism sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet startades terrorbrottsofferfonden. Här kan offer för terrorism söka ekonomisk ersättning. "François", före detta finansman och terroroffer från dådet på konsertlokalen Bataclan 2015, berättar hur viktig fonden varit för att hjälpa honom på fötter igen. I programmet träffar vi också Jean-Louis Bruguiere, undersökningdomare, Guillaume Clerc på terrorbrottsofferfonden, Olivier Roi, terroristforskare vid CNRS, Francoise Rudetzki, Sos Attentat, och Zineb El Rahzoui, journalist som tidigare jobbade på satirtidningen Charlie Hebdo. Johan Tollgerdt vet@sverigesradio.se

Gångvänlig stad och smart tidtabell ger hållbara transporter

Jan 12, 2018 00:19:19

Description:

På årets Transportforum blandas heta trender som självkörande bilar och elfordon med mer grundläggande sätt att förflytta sig, som med cykeln eller de egna fötterna. Bra idéer behövs på båda fronter.

Hur ska man lösa kollektivresorna för landsbygdens relativt få resenärer? Olika regioner har olika förutsättningar, men alla har varianter av samma problem: vem ska dra igång, ha ansvar för och betala för kollektivtrafik när statliga pengar inte räcker till? Många idéer finns i luften, så som samåkning och olika digitala tjänster. Dessutom har man länge tänkt på cyklandets potential och försökt planera för det. Men det mest grundläggande sättet att förflytta sig verkar ännu nästan märkligt att behöva lägga tid och kraft på att planera kring: gångtrafiken. Slutligen pratar vi också om hur man genom vässad tidtabellplanering kan få bättre ordning på tågtrafiken. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se

Vetenskapsradion spanar mot 2018

Jan 11, 2018 00:19:38

Description:



Självkörande bilar kommer till slut, backade hudceller provas mot Parkinson och artificiell intelligens tar plats i vården. Det är några av Vetandets världs spaningar inför vetenskapsåret 2018.

Vetenskapsradion spanar mot 2018

Jan 11, 2018 00:19:30

Description:

Självkörande bilar kommer till slut, backade hudceller provas mot Parkinson och artificiell intelligens tar plats i vården. Det är något av det Vetenskapsradion väntar av vetenskapsåret 2018.

Idag gör Vetandets värld det forskare tycker hjärtligt illa om och vetenskapsjournalister älskar: Vi spanar framåt och gör kvalificerade gissningar inför det vetenskapsår som just börjat. Klotets Susanna Baltscheffsky, teknikreportern Stefan Nordberg, Vetenskapsradions Veckomagasins Björn Gunér och medicinreportern Annika Östman i studion tillsammans med programledare Johan Thorstenson. Johan Thorstenson johan.thorstenson@sr.se

Vetandets värld

Jan 11, 2018 00:19:38

Description:



När traktorn kom till byn

Jan 10, 2018 00:19:11

Description:

För att ersätta hästen behövde traktorn vara lätt, stark, billig i drift och klara olika sorters jordbruksredskap. De första traktorerna var ena riktiga åbäken och gjorde inte succé.

Men traktortekniken utvecklades oerhört snabbt och redan 1917 slog Henry Ford fast det traktorkoncept som gäller än idag. Motor, växellåda och bakaxel sitter ihopskruvade och bildar stommen. Sen monterar man fyra hjul, ratt, förgasare, tank, kylare och nåt att sitta på. Där har man det oslagbara receptet! På Viksta traktormuséum berättar Per Thunström, arkivarie på Kungliga skogs-och lantbruksakademien, om traktoriseringen av det svenska jordbruket mellan 1905 och 1930. Medverkar gör också traktormuséets Bo Lundén. Johan Thorstenson johan.thorstenson@sverigesradio.se

Teknik stärker synskadade musiker

Jan 9, 2018 00:19:18

Description:

Dagens synskadade musiker får hjälp av notpunktskrift och talande datorer. Vi besöker Lighthouse Music School i New York och hör hur teknik har ändrat förutsättningarna för skolans synskadade musiker.

Att öva, att få tillgång till ny musik och att komponera är sådant blivit mycket lättare för synskadade musiker tack vare ny teknik. Vetandets Värld reser till New York och USA:s äldsta kommunala musikskolor for synskadade: The Filomen M. D'Agostino Greenberg Music School of LightHouse Guild. Vi besöker också ett audiolab på Stockholms Universitet där ett forskningsarbete pågår för att bättre förstå de blindas hörselförmåga. Varför hör blinda så mycket bättre än andra? I programmet medverkar bl.a. skolans rektor Dr. Leslie Jones, musikläraren Yo Kano, och Mats Nilsson, professor i psykologi på Stockholms Universitet. Ric Wasserman vet@sverigesradio.se

Rumäniens slaveri sätter spår i nutiden

Jan 8, 2018 00:19:21

Description:

I Rumänien pågick slaveri ända fram till 1864. Merparten av slavarna var romer, och efter slaveriets avskaffande hamnade många i fattiga områden där deras ättlingar än idag bor kvar.

Slavarna arbetade ofta med hushållsarbete, smide och hantverk. De kunde säljas och straffas av sin ägare men så småningom satte influenser från utlandet press på kyrkan, adeln och furstemakten att frige dem. Men för de 200 000 till 250 000 personer som blev fria från slaveriet fanns ingen integrationsplan. Många av dem bosatte sig i fattiga bostadsområden i städernas utkanter, där deras ättlingar fortfarande bor kvar. Programmet är gjort i Rumäniens huvudstad Bukarest. Medverkande är historikerna Viorel Achim och Raluca Tomi, sociologen Adrian Furtuna samt Bukarestbon Maria Alexandru. Henrik Dammberg vet@sverigesradio.se

Terrorismens nya ansikte i Frankrike

Jan 8, 2018 00:19:36

Description:



Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål och ofta slog till mot judiska mål, har dagens terrorism ändrat ansikte. Nu handlar de i Guds namn och självmordsbombare slår till var som helst. Frankrike är kanske det land i Europa dom drabbats värst av terrorism sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet startades terror brottsofferfonden. Här kan offer för terrorism söka ekonomisk ersättning. F d finansmannen, offret François från dådet på Bataclan 2015 berättar om hur viktigt det är för att få en ny start i livet. Medverkande: François, terroroffer Bataclan, Jean-Louis Bruguière, undersökningdomare, Guillaume Clerc, terrorbrottsofferfonden, Olivier Roi, terroristforskare CNRS, Françoise Rudetzki, Sos Attentat, Zineb El Rahzoui, journalist f d Charlie Hebdo, Johan Tollgert, reporter

Med livet som insats – om grottkryparnas jakt på Homo naledi

Jan 5, 2018 00:19:44

Description:

Hösten 2013 gjordes ett makalöst fynd i grottsystemet Rising Star, nämligen fossil från en ny förmänniska, Homo naledi. Häng med på grottkryparnas livsfarliga resa och deras jakt på nya fossil.

Med livet som insats söker de ledtrådar kring mänsklighetens historia. Sydafrikanerna Steven Tucker och Rick Hunter är sannolikt världens mest kända grottkrypare eller underjordsastronauter sedan de hösten 2013 hittade fossil som visade sig tillhöra den tidigare okända förmänniskan Homo naledi. För Vetandets värld berättar de hur den makalösa upptäckten gick till, och avslöjar att de har hittat nya fossil i andra grottsystem. Medverkar i programmet gör också Lee Berger, professor i paleoantropologi vid Wits University i Johannesburg, Sydafrika, antropologen och underjordsastronauten Lindsay Hunter, Wits University, som berättar hur en Facebook-post fick henne att för alltid lämna USA för Sydafrika. Programmet är en repris från den 24 augusti 2017. Peter Alestig vet@sverigesradio.se Missa inte: Homo naledi förmänniskan som skakar om forskarvärlden

Margaret Hamilton – kvinnan som flög oss till månen

Jan 4, 2018 00:19:42

Description:

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna eftersom de länge var stängda för kvinnor. Och många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Avsnittet sändes första gången den 15 november 2017. Programmet är fjärde delen i serien De historiska kvinnorna. Del 1 : Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman Del 3: Drottning Ranavalona tyrann eller hjältinna Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Hippien och kursledaren som fångade vågen

Jan 3, 2018 00:19:35

Description:

Skulle man nånsin kunna mäta hur själva rymden skakar som följd av en gravitationsvåg? Länge var det osäkert. Hör om hur en ovillig kursledare och en oorganiserad hippie fann vägen till upptäckten.

Einstein räknade ut att tunga stjärnor i allt snabbare rörelse borde skaka själva rummet - och ge upphov till gravitationsvågor. Men han ställde sig tveksam till om man nånsin skulle kunna upptäcka dem, eftersom effekten är så liten. 50 år efter att Einstein lade fram teorin skulle den unge fysikprofessorn Rainer Weiss förklara den för sina studenter. Han skissade då på hur man i alla fall rent hypotetiskt skulle kunna observera gravitationsvågor. Ytterligare 50 år har gått och nu får Rainer Weiss, fysikprofessor vid MIT, Kip Thorne, fysikprofessor vid Caltech och Barry Barish Nobelpriset i fysik för att de har gjort ett verkligt experiment av Weiss tankeexperiment, och lyckats uppmäta vågorna som skakar rummet. I programmet medverkar också Gabriela Gonzalez, fysikprofessor vid Louisiana State University och forskare vid Ligo-observatoriet i Livingston Louisiana. Programmet är en repris från den 6 december 2017. Missa inte: Fysikpristagarna svarar på lyssnarfrågor om gravitationsvågor Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Så gör språkgenier när de lär sig språk

Jan 2, 2018 00:19:34

Description:

Extrema språkgenier är nästan alltid män. De lär sig på egen hand och kan behärska upp till 50 språk. De kallas polyglotter.

Ingmar Söhrman talar tolv språk och lär sig nu maori och hawaiianska. Han är polyglott och lär sig snabbt nya språk. Gemensamt för polyglotterna är att de lär sig på egen hand och att  språk är en passion. Men även om man saknar polyglotternas begåvning är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, visar forskning. I programmet medverkar Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ingmar Söhrman, professor romanska språk, Göteborgs universitet, och Marianne Gullberg som är professor i lingvistik, Lunds universitet. Programmet är en repris från den 9 november 2017. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Flugornas herrar tämjde den inre klockan

Jan 1, 2018 00:19:28

Description:

En är excentrikern som älskar Harley Davidson och musik. En är den nitiska forskaren som aldrig ger upp. Tillsammans löste de gåtan bakom bananflugans dygnsrytm en upptäckt som gav dem Nobelpris.

Jeffrey Hall står i sitt vardagsrum och skrålar högt, sjunger med i Emmylou Harris sång "Pancho and Lefty" från 1977. Texten sitter som ett smäck, den här sången har spelats hundratals gånger förut på den gamla skruttiga kassettbandspelaren. I luften ligger en tjock cigarettröksdimma och i rummet intill skäller sex hundar oavbrutet. I ett labb 40 mil därifrån står den före detta kollegan Michael Rosbash och pratar med en av sina studenter. Ett experiment har visat oväntade resultat, och måste göras om. Rosbash är fortfarande fullt aktiv och "kommer att dö i labbet med stövlarna på". Följ med Vetandets världs reporter Katarina Sundberg till USA för att träffa vännerna, kollegorna och Nobelpristagarna Michael Rosbash och Jeffrey Hall. Programmet är en repris från den 29 november 2017. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Envisa entusiaster revolutionerade biokemin

Dec 29, 2017 00:19:47

Description:

Kryo-elektronmikroskopet har fått 2017 års Nobelpris i kemi och beskrivs som en revolution inom biokemin. Men vägen till framgång har varit både lång och besvärlig berättar två av nobelpristagarna.

Det är ett gäng envisa entusiaster som ligger bakom kemipriset 2017. Två av dem är kemipristagarna Richard Henderson vid universitetet i engelska Cambridge och Joachim Frank vid Columbiauniversitetet i USA. De berättar hur kryo-elektronmikroskopin har kunnat gå från ett litet ämnesområde som de flesta inte brydde sig om, till ett forskningsfält där intresset i det närmaste har exploderat nu under de senaste åren. Metoden med kryoelektronmikroskopi gör att vi kan se de allra finaste detaljerna i stora biologiska molekyler. Till exempel hos de proteiner som sköter de livsviktiga processer som pågår i våra celler. Forskarna räknar med att metoden ska ge stora möjligheter att ta fram helt nya läkemedel inom allt från cancer till antibiotika som resistenta bakterier inte kan rå på. Programmet är en repris från den 21 november 2017. Missa inte: Joachim Frank svarar på lyssnarfrågor om kemipriset Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Antika fartyg funna på Svarta havets botten

Dec 28, 2017 00:19:31

Description:

Under en expedition på Svarta Havet upptäcker marinarkeologen Johan Rönnby något exceptionellt: Antika fartyg som står på botten, till stora delar helt intakta, trots att de varit där i över 2000 år.

Skeppen har inte setts sedan antiken. Genom att undersöka skeppen kommer man förstå bättre hur man byggde skepp på den här tiden, och det ger oss ännu mer kunskap om hur handeln och trafiken gick över det antika Svarta havs-området. I programmet medverkar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola. Programmet sändes första gången den 10 oktober 2017. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Svältkost – är det vägen till längre liv?

Dec 27, 2017 00:19:22

Description:

Jakten på ett evigt, eller åtminstone längre, liv har bara börjat. Nu testar forskare i USA om den så kallade FMD-metoden med kalorirestriktion kan få oss att bli 120 år.

Den fasteliknande metoden FMD har tagits fram i Kalifornien. Den har testats på 100 personer där både blodsockernivåer, kolesterolhalt och blodtryck sjönk. Dessutom minskade halterna av den insulinliknande tillväxtfaktorn, IGF-1, något som minskar risken för cancer. Men hur är det att leva på svältkost?  Lars Broström, nyhetschef på Vetenskapsradion, prövade en egen variant och lagade mat som bara gav knappt 800 kalorier om dagen under fem dagar, medan Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff köpte ett paket från USA med färdiga pulver, piller och energikakor.  Men det finns också många andra livsförlängande tekniker som testas i labb, exempelvis blodtransfusioner från yngre djur till äldre, eller en total genkartläggning och kroppskanning i magnetkamera för att hitta oupptäckta sjukdomar. Andra idéer handlar om att byta ut gamla organ mot robotdelar och att ladda ned en människas hela medvetande i en dator. I programmet hör du också Antonio Coco, deltagare i FMD-studie Los Angeles, Valter Longo, professor vid Longevity Institute vid University of Southern California, Laura Perin, forskare USC och deltagare i FMD-studie, Anna Ericsson, 101 år. Brun Ulfhake, anatomiprofessor Karolinska institutet, Anders Sandberg, vid framtidsforskare Future of Humanity-institutet, universitetet i Oxford. Programmet är en repris från 13 september 2017. Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se

Nya fynd ändrar bilden av vår evolution

Dec 26, 2017 00:19:22

Description:

Vad vet vi egentligen om människans utveckling? Konstiga skallar, urgamla fotspår och våra geners dolda historia ett antal nya fynd gör att människans evolution plötsligt hamnat i nytt ljus.

Genom evolutionen har vår art av människor, Homo sapiens, vuxit fram. Vi är unika varelser som lyckats kolonisera hela planeten, med vår stora hjärna och unika tvåbenta gång. Men hur vägen från apa till människa har sett ut, vet vi fortfarande lite om. Därför kan upptäckten av en liten benbit skapa stora rubriker. Bara i år har flera nya fynd gjorts som förändrar bilden av människans evolution. Det handlar bland annat om den äldsta människoskallen som helt oväntat dykt upp i Marocko, att vår art är 100 000 år äldre än vi tidigare trott. Och att primitiva släktingar har levt sida vid sida med oss. Kanske är det dags att skriva om läroboken om vår evolution. Vetandets värld frågar sig vad vi egentligen vet om vår arts utveckling och vad händer när ett fynd talar emot allt som vi tidigare trott? I programmet medverkar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, Carina Schlebush, forskningsassistent vid institutionen för organismbiologi Uppsala universitet, Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet. Programmet är en repris från den 27 november 2017. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Vem var den historiske Jesus?

Dec 25, 2017 00:19:36

Description:

Vem var egentligen den historiske Jesus? Bibelforskarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland har studerat evangelierna med en historievetenskaplig utgångspunkt.

 Men om man bortser från den religiösa profet som ligger till grund för kristendomen. Vad vet vi egentligen om Jesus som historisk person? Bibelforskarna Cecilia Wassén från teologiska institutionen i Uppsala och Tobias Hägerland från Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet har via de tidigaste källorna om Jesus försökt förstå vem Jesus var som historisk person. Vad säger evangelierna om man tolkar de historievetenskapligt. Programmet är en repris från den 13 april 2017. Simon Moser vet@sverigesradio.se

Ismannen Ötzi – världens äldsta filmstjärna

Dec 22, 2017 00:19:12

Description:

Vem mördade Ötzi? Olika svar på den frågan får vi i inte mindre än tre nya spelfilmer baserade på ismannens liv. Hur väl stämmer filmerna överens med vad forskningen vet om Ötzi?

När ett närmast perfekt infruset lik från en man som levde för 5300 år sedan hittades 1991 i Alperna var det en världssensation. Mannen som döptes till Ötzi har gett oss flera unika inblickar i livet under kopparåldern i Alperna. Men den centrala frågan har ännu inte besvarats: varför han mördades. I programmet medverkar Lars Engstrand, mikrobiolog på Karolinska Institutet, Frank Maixner, mikrobiolog vid institutet för mumiestudier i Bolzano, Andreas Pichler, filmproducent Ecco Film Bolzano, och Katharina Hersel, vice vd arkeologiska museet i Bolzano. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Så bygger man en dinosaurie

Dec 21, 2017 00:19:27

Description:

Vi ser dem ofta i populärkulturen utdöda rovdinosaurier som sprider skräck bland människor. Men hur gör forskarna för att återskapa hur urtidsdjuren såg ut och levde?

Hur mycket kan vi egentligen få veta om en dinosaurie som Tyrannosaurus rex? Eller Mosasaurien, en utdöd marin jätteödla? Hade de fjädrar? Vilken färg var de? Forskarna lägger ett pussel med fossil och molekyler, och bit för bit försöker de återskapa hur den försvunna världen såg ut. Till sin hjälp har de nya molekylära metoder som kan avslöja sådant som vi aldrig kunnat se med ögonen. I programmet medverkar Johan Lindgren, docent, Johan Gren, doktorand, Elisabeth Einarsson, doktorand, samtliga vid geologiska institutionen i Lund. Dessutom hör du Filip Lindgren, amatörpaleontolog och skapare av Havsdrakarnas hus i Bromölla. Rättelse: Skådespelaren vi hör i början av programmet är inte Jeff Goldblum, utan Sam Neill. Filmen är fortfarande Jurassic Park. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

När livet återvänder i en genomskinlig slang

Dec 20, 2017 00:19:25

Description:

"En känsla av salighet. Som om cellerna sakta flyter in i min kropp, lyser upp mig inifrån och ger mig nytt liv". I väntan på en donator vande sig Josefina vid tanken på att dö. Idag är livet tillbaka.

När inga andra behandlingar hjälper kan blodstamcellsdonation vara den sista möjligheten. Så var det för småbarnsmamman Josefina Viira, som fick akut leukemi.  Men att få nya blodstamceller är en tuff match för kroppen. Professor Sten Eirik Jacobsen vid Karolinska Institutet och professor Gunilla Enblad vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset forskar kring alternativ till transplantation. Medverkar i programmet gör också Mats Bengtsson, Tobiasregistrets medicinskt ansvarige läkare. Missa inte första delen av miniserien om stamcellstransplantation: Morgans stamceller gav livet en ny chans Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Morgans stamceller gav livet en ny chans

Dec 19, 2017 00:19:37

Description:

"With all my love. Good luck your donor". Morgan Segerberg bestämde sig för att försöka rädda livet på någon han aldrig har träffat. Genom Tobiasregistret blev det möjligt.

Det finns 100 000 personer i det svenska Tobiasregistret, och 30 miljoner andra potentiella blodstamscellsdonatorer i register världen över. Ändå hittar inte alla patienter som behöver det en blodstamcellsdonator.  Vårt blod är så pass unikt och individuellt att det är mycket mer komplicerat att ta emot blodstamceller än till exempel en njure. Men med rätt matchning kan en blodstamcellstransplantation vara det som räddar livet på en patient. I programmet medverkar Morgan Segerberg, sjuksköterskan Titti Gräns och underläkaren Joel Nordin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Mats Bengtsson, medicinskt ansvarig läkare på Tobiasregistret och Camilla Lindgren, koordinator på Tobiasregistret. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Sökandet efter skogens svarta guld

Dec 18, 2017 00:19:00

Description:

Jakten pågår för fullt efter ett klimatsmart drivmedel framtaget ur skogens restprodukter. Flera olika satsningar görs på att utveckla nya metoder att omvandla skogens lignin till bränsle åt våra fordon.

Sverige har åtagit sig att minska fordonsparkens koldioxidutsläpp med 70 procent till år 2030. Drivmedelsindustrin letar efter nya produkter att ersätta fossil råolja med. Skogens lignin, som tidigare betraktats som en besvärlig restprodukt av massaindustrin, ses numera som en intressant potentiell råvara. I programmet hör du Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, Marie Anheden, projektledare för RISE i Stockholm och Sören Eriksson, marknadsutvecklingsansvarig för Preem Stockholm. Per Helgesson vet@sverigesradio.se

Finns naturen? – om människan och planeten

Dec 15, 2017 00:19:45

Description:

Beethoven njöt av att kunna dra sig undan till den fria naturen utanför Wien. Men finns den tillflyktsorten längre, när människan påverkar hela planeten?

Beethovens Pastoralsvit spelas fredag kväll i Berwaldhallen i Stockholm, och sänds då också i P2. Den är utgångspunkten i Vetandets världs samtal om människan och naturen med teknikhistorikern Nina Wormbs och naturgeografen Johan Kuylenstierna från Berwaldhallens scen. Programmet är en del i Interplay, ett samarbete mellan Vetenskapsradion och Berwaldhallen, Sveriges Radios konserthall. Programledare är Camilla Widebeck Nina Wormbs om kunskapen som kan rädda planeten hela föredraget Johan Kuylenstierna om spirande gröna initiativ hela föredraget

Hur skyddar vi kusten när havet stiger?

Dec 14, 2017 00:19:39

Description:

Världshaven stiger på grund av klimatförändringar. Våra stränder riskerar att erodera bort och våra städer att översvämmas. I Vetandets värld träffar vi forskarna som vill rädda kusten från havet.

Som en följd av klimatförändringarna förväntar sig forskarna att vattennivån i södra Sverige kommer stiga med en meter till år 2100. Sandstränderna, som är effektiva skydd mot översvämningar, riskerar att erodera bort. Men forskare vid Lunds tekniska högskola vill att man ska fodra stränderna med mer sand, för att skapa ett självläkande strandsystem. Ett annat sätt att hindra erosionen är naturanpassade erosionsskydd, att plantera växter som binder fast sanden. Men på Statens geotekniska institut, SGI, planerar man också för reträtt, att infrastrukturen måsta backa och låta havet ta plats. I programmet medverkar Hans Hansson, professor i teknisk vattenresurslära Lunds tekniska högskola, Caroline Fredriksson, doktorand i teknisk vattenresurslära, Mona Ohlsson Skoog, miljöstrateg Ystads kommun. Per Danielsson, nationell samordnare stranderosion vid SGI, Priscille Beguin, ingenjör vid Aegir Ingenierie, Linus Zhang, universitetslektor teknisk vattenresurslära vid Lunds tekniska högskola, Sierd de Vries, universitetslektor Delft University of Technology Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Vår hjärna gör oss till konspirationsteoretiker

Dec 13, 2017 00:19:26

Description:

En man skjuter dödliga skott mot en konsertpublik i Las Vegas. Efteråt beskylls chockade överlevande för att ha spelat teater. Vad i våra hjärnor får oss att tro på dessa otroliga konspirationsteorier?

Den största masskjutningen i USA:s historia ägde rum i oktober i år i Las Vegas. 58 människor dog och nästan 500 skadades. De första reaktionerna var chock och avsky. Men snart dök det också upp andra reaktioner, som förstärktes av social media. Ett enormt hat riktades mot offren. Hur fungerar konspirationsteorier och vilka är mest benägna att tro på dem? Vetandets värld träffar forskare som beskriver hur den mänskliga hjärnan fungerar. Det visar sig att vi alla är potentiella konspirationsteoretiker, hur svårt det än må vara att tro. I programmet hör du Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Karen Douglas, professor i social psykologi vid University of Kent i Storbritannien. Jonatan Järbel Jonatan.jarbel@sverigesradio.se

Mystisk njursvikt sprids över världen

Dec 12, 2017 00:19:16

Description:

Allt fler länder har drabbats av en okänd global epidemi av njursvikt som inte beror på det vanliga, alltså diabetes eller högt blodtryck. I Centralamerika har minst 20 000 personer dött.

Sjukdomen har också slagit till mot Sri Lanka och Indien. Nu försöker forskare ta reda på om orsaken är samma överallt? Överläkare Carl-Gustaf Elinder är njurprofessor vid Karolinska institutet och han är oroad över den globala epidemin. Han är övertygad om att problemen i Centralamerika beror på upprepad uttorkning när sockerfältsarbetarna jobbar så hårt i hettan på ackord och inte hinner dricka. Men i Indien och Sri Lanka är det sannolikt också andra orsaker. Misstankar finns mot skadliga ämnen i dricksvatten och bekämpningsmedel. I El Salvador har man testat att arbetare får vila en kvart i timmen inne i ett flyttbart skuggande tält, dricka svalkande vatten och dessutom hugga med en mer ergonomiskt utformad machete. Då minskade njurskadorna och produktionstakten gick upp, berättar Kristina Jakobsson som är professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs Universitet. I byn Uchapalli en bit från Nellore vid Indiens sydostkust bor drygt 500 personer, varav var tredje man tidigare drabbats av njursvikt berättar njurläkaren, doktor Bhargav. Nu har grundvattnet byts ut och då har förekomsten minskat till tio procent. Vidhya Venugopal professor i yrkes- och miljömedicin på Sri Ramachandra universitet i Chennai säger att den globala uppvärmningen kommer att förvärra njurskadorna framöver. I programmet hör vi också ett reportage från Studio Ett 2015 av latinamerikakorrespondenten Lotten Collin där hon träffat kistmakaren Napoleon Velasquez i Chichigalpa Nicaragua och sockerrörsarbetaren Henry Noel. Dessutom hörs ett utdrag ur Vetandets Värld 2015 av frilansjournalisten Rick Wasserman med njursjuke risbonden Puntibanda från norra Sri Lanka. Johan Bergendorff johan.bergendorff@@sverigesradio.se

Aj aj blir AI AI – Möt din blivande läkare datorn

Dec 11, 2017 00:19:09

Description:

Redan nästa år kan artificiell intelligens, AI, hjälpa läkare att ställa diagnoser här i Sverige. Men varför AI? Och hur fungerar det?

Köra bil, investera i aktier och spela spel är inte allt som AI kan. Nu närmar sig de smarta datorprogrammen vår sjukvård, där de hjälper läkare att ställa diagnoser. Börjar AI nu ersätta människor i sjukvården, eller kommer mänskliga läkare att få mer tid till patienterna? Hur bra är datorprogram egentligen på att ge rätt diagnos? I Vetandets värld tar vi reda på när du kan få en datordiagnos, och hur tekniken kan påverka vården. Medverkar i programmet gör Birgitta Janerot som är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och projektledare för I-AID, Carolina Wählby, professor på Institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och jobbar med SciLifeLab i Uppsala. Jeroen van der Laak är professor vid Radboud university i Nederländerna, och Max Gordon som är biträdande överläkare på Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet.  Simon Magnusson simon.magnusson@sverigesradio.se

Han bygger rymdfilmer på fysikens lagar

Dec 8, 2017 00:19:26

Description:

Nobelpristagaren Kip Thorne använder nu sina kunskaper i fysik för att bidra till filmskapande, senast Interstellar. Det har lett till nya metoder att ta fram grafik och bilder på svarta hål och maskhål.

Filmen skulle följa fysikens lagar så långt det bara gick. När regissörens manus krävde händelser som inte gick att grunda i fysiken diskuterade de fram och tillbaka. Kip Thornes uppgift blev att hitta kryphål i fysiken som gjorde att själva linjen i berättelsen kunde behållas. Men på sina ställen gick Kip Thorne för storyns och tillgänglighetens skull ändå med på avsteg från vetenskapen. Till exempel får rymdfararna navigera runt en neutronstjärna som i verkligheten skulle slitit sönder dem. I programmet hör du Kip Thorne, Nobelpristagare i fysik 2017 och vetenskaplig konsult till filmen Interstellar. Missa inte: Fysikpristagare svarar på lyssnarfrågor Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Det vågade klivet in i en ny astronomi

Dec 7, 2017 00:19:33

Description:

Forskarna hade laddat för gravitationsvågor i ett halvsekel. När upptäckten plötsligt gjordes var det svårt att tro på den. Nu vet vi att den var på riktigt, och att astronomin gått in i en ny epok.

Det var precis när Ligodetektorerna uppgraderats i september 2015, och ännu inte helt tagits i bruk, som signalen från rymden kom. De flesta trodde att det var en övning - så väl stämde den med vad man hade väntat. Den var lite för bra för att vara sann. Men efter noggranna undersökningar och ytterligare flera upptäckter har man blivit helt säker på att det verkligen var gravitationsvågor man uppmätt. Först från krockar mellan svarta hål, sedan i en krock mellan neutronstjärnor. En sådan krock kan ses också av teleskop, vilket gör den extra intressant. Vetandets värld sänder andra programmet av två om årets Nobelpris i fysik, som går till Barry Barish, Kip Thorne och Rainer Weiss för upptäckten av gravitationsvågor. I programmet medverkar Scott McCormick,vakuumansvarig Ligo Livingston, Barry Barish, fysikprofessor Caltech och Nobelpristagare i fysik 2017, Kip Thorne,fysikprofessor Caltech och Nobelpristagare i fysik 2017, Rainer Weiss, fysikprofessor MIT och Nobelpristagare i fysik 2017, Gabriela Gonzalez, fysikprofessor Louisiana State University och forskare Ligo Livingston och William Parker, operatör Ligo Livingston. Del 1: Hippien och kursledaren som fångade vågen Video: Fysikpristagare svarar på lyssnarnas frågor   Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hippien och kursledaren som fångade vågen

Dec 6, 2017 00:19:35

Description:

Skulle man nånsin kunna mäta hur själva rymden skakar som följd av en gravitationsvåg? Länge var det osäkert. Hör om hur en ovillig kursledare och en oorganiserad hippie fann vägen till upptäckten.

Einstein räknade ut att tunga stjärnor i allt snabbare rörelse borde skaka själva rummet - och ge upphov till gravitationsvågor. Men han ställde sig tveksam till om man nånsin skulle kunna upptäcka dem, eftersom effekten är så liten. 50 år efter att Einstein lade fram teorin skulle den unge fysikprofessorn Rainer Weiss förklara den för sina studenter. Han skissade då på hur man i alla fall rent hypotetiskt skulle kunna observera gravitationsvågor. Ytterligare 50 år har gått och nu får Rainer Weiss, fysikprofessor vid MIT, Kip Thorne, fysikprofessor vid Caltech och Barry Barish Nobelpriset i fysik för att de har gjort ett verkligt experiment av Weiss tankeexperiment, och lyckats uppmäta vågorna som skakar rummet. I programmet medverkar också Gabriela Gonzalez, fysikprofessor vid Louisiana State University och forskare vid Ligo-observatoriet i Livingston Louisiana. Missa inte: Fysikpristagarna svarar på lyssnarfrågor om gravitationsvågor Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hippien och kursledaren som fångade vågen

Dec 6, 2017 00:19:35

Description:



Skulle man någonsin kunna mäta hur själva rymden skakar som följd av en gravitationsvåg? Länge var det osäkert. Hör om hur en ovillig kursledare och en oorganiserad hippie fann vägen till upptäckten. Einstein räknade ut att tunga stjärnor i allt snabbare rörelse borde skaka själva rummet - ge upphov till gravitationsvågor. Men han ställde sig tveksam till om man nånsin skulle kunna upptäcka dem, eftersom effekten är så liten. 50 år efter att Einstein la fram teorin skulle den unge fysikprofessorn Rainer Weiss förklara den för sina studenter. Han skissade då på hur man i alla fall rent hypotetiskt skulle kunna observera gravitationsvågor. Ytterligare 50 år har gått och nu får Rainer Weiss, Kip Thorne och Barry Barish Nobelpriset i fysik för att de har gjort ett verkligt experiment av Weiss tankeexperiment, och lyckats uppmäta vågorna som skakar rummet. Med Rainer Weiss, Nobelpristagare i Fysik 2017, och Kip Thorne, Nobelpristagare i Fysik 2017.

De ryska åren som formade Alfred Nobel

Dec 5, 2017 00:19:01

Description:

Det var nära att den store uppfinnaren hade blivit poet i stället för uppfinnare. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar.

Författaren Ingrid Carlberg skriver en ny bok om Alfred Nobel och har bland annat forskat i vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63. Möt henne i Vetandets värld och följ även med på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma. Och hör hur det gick till när Nobel för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Så hittar du din cirkadiska rytm

Dec 4, 2017 00:19:29

Description:

När på dygnet är vi som smartast? Varför kan det vara farligt att jobba natt, och när på dygnet ska man satsa på OS-medalj? Vetandets värld ger dig de bästa tipsen för att leva efter din biologiska klocka.

I flera miljarder år har allt levande på jorden tvingats anpassa sig efter dygnets 24-timmars skiftningar mellan ljust och mörkt, varmt och kallt. Det har helt enkelt varit nödvändigt för att leva här. I nästan alla dina organ och vävnader tickar därför biologiska klockor för att optimera kroppen efter de levnadsförhållanden som råder under dygnets alla timmar. Så hur lever man bäst efter den biologiska klockan, och vad händer om man bryter dess regler? I programmet medverkar Michael Young, professor vid Rockefeller University och Nobelpristagare i medicin eller fysiologi 2017, Mikael Mattsson, idrottsfysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan, Gabriella Lundkvist, forskare vid Max Planck- institutet samt Satchidananda Panda, professor vid Salk-institutet. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

#Metoo – varför nu?

Dec 1, 2017 00:19:32

Description:

För drygt en månad sedan var me too bara två vanliga ord. Men med en hashtag framför har det växt till något som medier beskriver som en urkraft som släppts lös, en revolution.

Vetandets värld idag tar ett vetenskapligt grepp på #metoo-rörelsen, som i Sverige på kort tid samlat tusentals berättelser om sexuella trakasserier mot kvinnor och samlat både kvinnor och män till manifestationer mot den tystnadskultur kring sexuella trakasserier som rått. Varför är reaktionen på #metoo så stark just i Sverige? Hur går dessa vittnesmål ihop med vår självbild av att vara jämställda? Frilansjournalisten Ylva Carlqvist Warnborg åker till Göteborg och träffar Lisa Winberg på Chalmers studentkår som berättar om arbetet med att ändra kulturen på utbildningen.  Vi träffar Lena Wägnerud och hennes professorskollega Henrik Ekengren Oscarsson på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Mattias Wahlström, sociologiforskare vid Göteborgs universitet. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Michael Young – professorn som blev urmakare

Nov 30, 2017 00:19:31

Description:

"Vi hade lyckats! Vi hade gett flugorna sin klocka åter!" Efter många, långa nätter i labbet lyckades Nobelpristagaren Michael Young hitta de biologiska skruvar, muttrar och kugghjul som styr vår inre klocka.

Michael Young växte upp i södra Florida, bland exotiska djur och märkliga växter. Förrymda djurparksdjur och grannens märkliga trädgård fick honom att vilja förstå hur saker och ting egentligen hänger ihop. I en bok om Darwin lärde han sig att både växter och djur har en cirkadisk rytm, en slags dygnsrytm, som styrs inifrån och som bestämmer både när vi helst ska sova, äta och motionera. Det var startskottet på den vilda jakten efter vår biologiska klocka. I programmet medverkar Michael Young, professor vid Rockefeller university och Nobelpristagare i medicin eller fysiologi 2017. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Flugornas herrar tämjde den inre klockan

Nov 29, 2017 00:19:28

Description:

En är excentrikern som älskar Harley Davidson och musik. En är den nitiska forskaren som aldrig ger sig. Tillsammans löste de gåtan bakom bananflugans dygnsrytm en upptäckt som gav dem Nobelpris.

Jeffrey Hall står i sitt vardagsrum och skrålar högt, sjunger med i Emmylou Harris sång "Pancho and Lefty" från 1977. Texten sitter som ett smäck, den här sången har spelats hundratals gånger förut på den gamla skruttiga kassettbandspelaren. I luften ligger en tjock cigarettröksdimma och i rummet intill skäller sex hundar oavbrutet. I ett labb 40 mil därifrån står den före detta kollegan Michael Rosbash och pratar med en av sina studenter. Ett experiment har visat oväntade resultat, och måste göras om. Rosbash är fortfarande fullt aktiv och "kommer att dö i labbet med stövlarna på". Följ med Vetandets världs reporter Katarina Sundberg till USA för att träffa vännerna, kollegorna och Nobelpristagarna Michael Rosbash och Jeffrey Hall. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Han förde in mänskliga misstag i den ekonomiska teorin

Nov 28, 2017 00:19:34

Description:

Vi människor fungerar inte alls som de helt rationella agenter som framställs inom ekonomisk teori. Den insikten ledde Richard Thaler till årets ekonomipris.

Ända sedan tiden som student har Richard Thaler reflekterat över att hans kompisar och han själv inte alls betedde sig så som det stod i de ekonomiska teorier han läste om. När han ställde fram en skål cashewnötter till sina gäster före en middag, och när han satt på en strand med en kollega och längtade efter en kall öl, reflekterade han över hur illa modellerna stämmer med hur vi människor fungerar. Han sökte efter sätt att formulera den insikten i forskning - och allt lossnade när han stötte på psykologerna Daniel Kahnemann och Amos Tversky. Nu är området beteendeekonomi etablerat på allvar. Det beskriver hur vi faktiskt beter oss i olika beslutssituationer. Som varför vi kanske ställer undan skålen med cashewnötter fast vi är sugna på fler, och varför vi värderar den kalla ölen på stranden olika beroende på var den är köpt. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nya fynd ändrar bilden av vår evolution

Nov 27, 2017 00:19:22

Description:

Vad vet vi egentligen om människans utveckling? Konstiga skallar, urgamla fotspår och våra geners dolda historia ett antal nya fynd gör att människans evolution plötsligt hamnat i nytt ljus.

Genom evolutionen har vår art av människor, Homo sapiens, vuxit fram. Vi är unika varelser som lyckats kolonisera hela planeten, med vår stora hjärna och unika tvåbenta gång. Men hur vägen från apa till människa har sett ut, vet vi fortfarande lite om. Därför kan upptäckten av en liten benbit skapa stora rubriker. Bara i år har flera nya fynd gjorts som, förändrar bilden av människans evolution. Det handlar bland annat om den äldsta människoskallen som helt oväntat dykt upp i Marocko, att vår art är 100 000 år äldre än vi tidigare trott. Och att primitiva släktingar har levt sida vid sida med oss. Kanske är det dags att skriva om läroboken om vår evolution. Vetandets värld frågar sig vad vi egentligen vet om vår arts utveckling och vad händer när ett fynd talar emot allt som vi tidigare trott? I programmet medverkar Lars Werdelin, professor i paleontologi vid Naturhistoriska riksmuseet, Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, Carina Schlebush, forskningsassistent vid institutionen för organismbiologi Uppsala universitet, Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi vid Uppsala universitet. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Kan man vara halvspråkig?

Nov 24, 2017 00:19:36

Description:

Den som kan sitt modersmål bra har lättare att lära sig nya språk. Men om man blandar språk kan man inget språk ordentligt då?

Frågan om modersmålsundervisning har debatterats många gånger. Stämmer det att de inkräktar på svenskundervisningen? Nej, tvärtom säger forskningen. Men om svenskspråkiga elever studerar på engelska, vad händer då? Ett fyrtiotal gymnasier runt om i Sverige erbjuder undervisning på engelska. Nu har forskare undersökt hur elevernas kunskaper i svenska påverkas. Annika Andersson, lektor i svenska som andra språk, Linnéuniversitet, Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och Maria Lim Falk, doktor i nordiska språk, Stockholms universitet. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Nobelupptäckt banar väg för nya mediciner

Nov 23, 2017 00:19:45

Description:

Det Nobelprisbelönade kryo-elektronmikroskopet låter oss se ännu fler detaljer hos livsviktiga molekyler i våra kroppar. Men vad kommer den här utvecklingen att ge oss i framtiden?

En stor del av den så kallade strukturbiologin handlar om att ta reda på form och funktion hos proteinmolekyler och andra molekyler i våra celler. Man kan se på dem som pyttesmå levande maskiner som sköter om livsviktiga processer i kroppen. Med kryo-elektronmikroskopins hjälp hoppas man kunna utveckla nya skräddarsydda läkemedel. Joachim Frank och Richard Henderson, som har fått 2017 års Nobelpris i kemi tillsammans med Jacques Dubochet, menar båda två att kryo-elektronmikroskopin kommer att få stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel. Och på New Yorks strukturbiologiska centrum arbetar forskare med att förbättra tekniken ytterligare så att ännu fler forskare ska få tillgång till mikroskopen. I prorammet hör du Bridget Carragher, chef på New Yorks strukturbiologiska centrum NYSBC, Clint Potter, chef på New Yorks strukturbiologiska centrum NYSBC och Richard Henderson/Nobelpristagare i kemi 2017, Joachim Frank, Nobelpristagare i kemi 2017, Giovanna Scapin, forskare på det amerikanska läkemedelsbolaget MSD. Missa inte: Joachim Frank svarar på lyssnarfrågor om kemipriset Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Lyckad nedfrysning av herr Dubochet

Nov 22, 2017 00:19:32

Description:

Kemipristagaren Jacques Dubochet glömmer aldrig ögonblicket då han lyckades göra det alla trodde var termodynamiskt omöjligt. Ulrika Björkstén har träffat honom i hemmet i Schweiz.

Dubochet lyckades frysa vatten så snabbt att det inte hinner bli till is. För den insatsen får han årets Nobelpris i kemi. Hur det hela fungerar kan han fortfarande inte förklara, men tekniken han utvecklade har gjort det möjligt att fånga livets minsta beståndsdelar på bild. Missa inte: Kemipristagare svarar på lyssnarfrågor Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se

Envisa entusiaster revolutionerade biokemin

Nov 21, 2017 00:19:47

Description:

Kryo-elektronmikroskopet har fått 2017 års Nobelpris i kemi och beskrivs som en revolution inom biokemin. Men vägen till framgång har varit både lång och besvärlig berättar två av nobelpristagarna.

Det är ett gäng envisa entusiaster som ligger bakom kemipriset 2017. Två av dem är kemipristagarna Richard Henderson vid universitetet i engelska Cambridge och Joachim Frank vid Columbiauniversitetet i USA. De berättar hur kryo-elektronmikroskopin har kunnat gå från ett litet ämnesområde som de flesta inte brydde sig om, till ett forskningsfält där intresset i det närmaste har exploderat nu under de senaste åren. Metoden med kryoelektronmikroskopi gör att vi kan se de allra finaste detaljerna i stora biologiska molekyler. Till exempel hos de proteiner som sköter de livsviktiga processer som pågår i våra celler. Forskarna räknar med att metoden ska ge stora möjligheter att ta fram helt nya läkemedel inom allt från cancer till antibiotika som resistenta bakterier inte kan rå på. Missa inte: Joachim Frank svarar på lyssnarfrågor om kemipriset Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Könsstympning minskar i världen

Nov 20, 2017 00:19:09

Description:

Varje år blir mer än två miljoner flickor omskurna eller könsstympade. Men traditionen minskar sakta. Hur skyndar man på processen? Följ med till Djibouti där omskärerskan lagt ner rakbladet.

För 15 år sedan utsattes så gott som samtliga flickor i Djibouti för könsstympning i någon form. Nu är siffran nere på knappt åtta av tio, enligt Unicef. Det verkar vara ett enträget arbete både av kvinnorörelsen i Djibouti och FN och hjälporganisationer som nu börjar bära frukt. Aicha Shareh har fått ett mikrolån att starta en kiosk istället för att omskära flickor. Mouna 14 år slipper, men blir retad av granntjejerna och Imamen Aden Ibrahimi råder mammor att inte låta könsstympa sina döttrar. Fathia Omar Hassan leder Unicefs projekt i landet. Vad är effektivaste metoden att få stopp på sedvänjan? Hör överläkare Birgitta Essén som är professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala Universitet. I programmet hör du också Aden Ibrahimi, imam och Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet. Vi vill varna känsliga lyssnare för att delar av reportaget kan upplevas som obehagligt. Johan Bergendorff, Sveriges radios hälsokorrepondent johan.bergendorff@sverigesradio.se

Kvinnorna syns inte – dags att modernisera historieböckerna?

Nov 17, 2017 00:19:27

Description:

Namngivna kvinnor lyser med sin frånvaro i historieböckerna. Nu höjs ropen för en förändring av den traditionella historiaskrivningen.

Cirka 15 procent av personerna som nämns i våra gymnasieelevers historieböcker är kvinnor. Varför är det så och vad spelar det för roll? Vetandets värld har sänt serien "De historiska kvinnorna" och avslutar med ett samtal om kvinnans roll i historieskrivningen. Kvinnans ställning har förändrats genom historien och varit olika beroende på vilken del av jorden man tittar på. Men vår historiesyn är präglad av 1800-talet. Då blev historia ett akademiskt ämne, samtidigt industrialiserades Sverige och mannen intog det offentliga rummet. Kvinnan stängdes ute. Nu ställs krav att kvinnornas roll lyfts upp. Bör den traditionella historieskrivningen revideras? I programmet medverkar Eva Bonde, utgivare tidskriften Historiskan, Joakim Altervall, lärare St Petri gymnasium och Hans Albin Larsson, professor i historia. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Växtjakten efter klimatkatastrofen

Nov 16, 2017 00:19:17

Description:

En klimatkatastrof får till följd att den skandinaviska naturen utraderas, alla former av högre liv slås ut. Det här är ingen undergångsprofetia. Det har redan hänt.

Istiden som varade i 100 000 år sopade bort den biologiska mångfalden och än idag är den svenska naturen artfattig. Därför reser nu växtjägare jorden runt för att ta hem nya främmande arter för att öka den biologiska mångfalden i Sverige. Vetandets värld följer med två svenska växtjägare till det artrika Kaukasus, till bergen i Georgien mitt emellan Svarta havet och Kaspiska havet. Där hittar de träd som kan passa svenska förhållanden. I programmet möter du Henrik Sjöman, växtjägare Botaniska trädgården Göteborg och SLU, Patrick Bellan, växtjägare SLU, Tinatin Barblishvili/direktör för Nationella botaniska trädgården i Tbilisi. Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Margaret Hamilton – kvinnan som flög oss till månen

Nov 15, 2017 00:19:42

Description:

Margaret Hamilton trotsade 1960-talets hemmafruideal och blev Apolloprojektets första programmerare. Tack vare hennes mjukvara blev månlandningen möjlig. Samtidigt lade hon grunden för en ny industri.

Margaret Hamilton föddes i Indiana USA 1936. Hon pluggade matte och filosofi. 22 år gammal gifte hon sig. Men hon ville göra mer med sitt liv och kom så småningom att utveckla dataprogram för att flyga människan till månen. Det ledde till överraskande tekniska framsteg, och under senare år har hennes insatser uppmärksammats. Förutom Ada Lovelace, kvinnan som på 1800-talet skrev vad vi kan benämna som det första datorprogrammet, möter vi få kvinnor inom teknikområdet i våra historieböcker. Men kvinnor alltid ägnat sig åt teknik, om än inte inom de specialiserade utbildningarna eftersom de länge var stängda för kvinnor. Och många gånger är det anhöriga män som sökt patent för uppfinningar av kvinnor, berättar Boel Berner som är historiker och professor emerita i sociologi vid Linköpings universitet. Programmet är fjärde delen i serien De historiska kvinnorna. Del 1 : Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman Del 3: Drottning Ranavalona tyrann eller hjältinna Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Drottning Ranavalona – tyrann eller hjältinna?

Nov 14, 2017 00:19:29

Description:

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien.

Drottning Ranavalona beskrivs som en oerhört grym härskarinna över Madagaskar på 1800-talet. Hon styrde över sin befolknings liv och död. Med stor militär makt lyckades hon hålla kolonialmakten stången och föraktade missionärerna. Men går den historieskrivningen att lita på när det är missionärerna själva som är källan? När det kommer till politisk makt är det med få undantag vita män som presenteras i historieböckerna. Kvinnorna är få. Men var de verkligen så få och unika som historieskrivningen visat? Vetandets värld besöker också Skarhults slott i Skåne och möter slottsfrun Alexandra von Schwerin. När hon började göra efterforskningar uppdagades att kvinnor styrt godset i alla tider. I programmet medverkar också Stefan Amirell, docent och forskare i historia vid Linnéuniversitetet. Programmet är tredje delen i Vetandets världs serie "de historiska kvinnorna". Rättelse: Madagaskar ligger utanför Afrikas östkust, inte västkust som sägs i programmet. Del 1 : Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Kvinnan som skrev världens första roman

Nov 13, 2017 00:19:35

Description:

År 1002 börjar en japansk hovdam, Murasaki Shikibu, skriva en berättelse om prins Genji och alla kvinnor han möter. Vad hon inte vet är att hennes bok långt senare ska klassas som den första romanen.

Murasaki skrev sin berättelse för mer än tusen år sedan. Trots det är det nog många i västvärlden som skulle säga att de fått lära sig att det är Cervantes Don Quijote som är den första romanen. Även om den skrevs 600 år senare. Hur kommer det sig? Följ med till Mursaki Shikibus värld och få en bild av livet vid denna tid i Japan och lyssna till en del av boken som bygger på klassiska kinesiska dikter. Gunilla Lindberg-Wada, professor emerita i japanologi, berättar om de komplexa karaktärerna som vi möter i Berättelsen om Genji och de målande miljöbeskrivningarna. Det här är andra delen i serien om de historiska kvinnorna. Här kan du lyssna på del 1: Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Hon blev han – och revolutionerade militärsjukvården

Nov 10, 2017 00:18:10

Description:

Som James Barry blev Margareth Bulkley en av tidens medicinska pionjärer. Barry rensade upp i smutsen på militärsjukhusen och utförde även ett unikt kejsarsnitt.

På 1800-talet avancerade medicinen inom hygien, bakteriologi och kirurgi. För kvinnor var medicinstudier inte tillåtna. I hela sitt liv verkade Barry som läkare i den brittiska militärsjukvården. Men Barry hade också kunskap om förlossning och lyckades med något för sin tid unikt ett kejsarsnitt där både mor och barn överlevde. Först vid Barrys död avslöjades Barrys biologiska kön. Huruvida det könsöverskridande livet var ett uttryck för en sexuell identitet eller en strategi för att hantera en verklighet där kvinnans möjligheter var kringskurna är svårt att säga. Journalisten och författaren Anna Larsdotter berättar för oss om kvinnornas roll som läkare och sjuksköterskor inom det militära under historien. Vetandets värld följer också med på stadsvandring i Malmö där vi får höra om Elna Hansson, femte generationen av läkarkvinnor. I programmet medverkar också Jennie Lindholm, redaktör för tidskriften Historiskan. Programmet ingår i serien "De historiska kvinnorna". Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Så gör språkgenier när de lär sig språk

Nov 9, 2017 00:19:34

Description:

Extrema språkgenier är nästan alltid män. De lär sig på egen hand och kan behärska upp till 50 språk. De kallas polyglotter.

Ingmar Söhrman talar tolv språk och lär sig nu maori och hawaiianska. Han är polyglott och lär sig snabbt nya språk. Gemensamt för polyglotterna är att de lär sig på egen hand och att  språk är en passion. Men även om man saknar polyglotternas begåvning är det aldrig för sent att lära sig ett nytt språk, visar forskning. I programmet medverkar Kenneth Hyltenstam, professor emeritus i tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, Ingmar Söhrman, professor romanska språk, Göteborgs universitet, och Marianne Gullberg som är professor i lingvistik, Lunds universitet. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Höga förväntningar på klimatmötet i Bonn

Nov 8, 2017 00:19:35

Description:

Målet med årets klimatmöte är att ta fram en bruksanvisning för hur Parisavtalet ska förverkligas en inte helt okomplicerad uppgift.

I dagens Vetandets värld rapporterar vi från klimatmötet i Bonn. Vi träffar Mathias Fridahl, forskare vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet och analytiker på den liberala tankesmedjan Fores, som studerar klimatförhandlingarna på plats. Han berättar att målet med årets klimatmöte är att ta fram en bruksanvisning för hur man ska följa målen som sattes med Parisavtalet. Ingen enkel uppgift, särskilt när man samtidigt har kravet på sig att skärpa målen ytterligare, annars riskerar vi att inte kunna bromsa den globala uppvärmningen. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Evolution i staden – biologernas nya fokus

Nov 7, 2017 00:19:41

Description:

I New York har en liten gnagare anpassat sig till att äta skräpmat. Och nu växer intresset bland forskare för hur städerna påverkar växter och djur rent evolutionärt.

Det är den vitfotade hjortråttan som ser ut att ha börjat anpassa sig till en diet med inslag av pizza och hamburgare. I parkerna finns också ett helt annat utbud av växter och insekter än ute på landet. Biologen Jason Munshi-South från Fordhamuniversitetet forskar på de vitfotade hjortråttorna. Bland annat har han studerat djur i Manhattans stora grönområde Central Park. Han säger att kunskapen om drivkrafterna bakom evolution i stadsmiljöer kan hjälpa oss att både bekämpa och gynna de andra arter som vi lever tillsammans med i staden. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Är jordens solskydd på väg att förstöras?

Nov 6, 2017 00:18:40

Description:

Världens länder kraftsamlade kring ett förbud mot ämnen som kan hota ozonlagret i tron att det skulle repareras. Men en ny studie utmanar glädjekalkylen.

Vårt ozonlager skyddar oss från farlig strålning från solen och gör liv på jorden möjligt. När forskare år 1985 upptäckte ozonhålet över Antarktis fick världen sig ett bryskt uppvaknande. Montrealprotokollet upprättades två år senare och har hyllats som en historisk miljösuccé. Nu, 30 år senare, påstår en vetenskaplig studie att ozonlagret inte återhämtar sig som förväntat. I dagens Vetandets värld träffar vi bland annat forskaren bakom den nya studien och resonerar kring om resultaten stämmer och vad den dåliga utvecklingen för ozonlagret i så fall kan bero på. I programmet medverkar Paul Newman, atmosfärforskare vid Nasa, USA, William Ball, atmosfärforskare vid ETH i Zurich, Schweiz och Martyn Chipperfield, forskare i atmosfärkemi vid Leeds universitet i Storbritannien. Länk till studien i Atmospheric Chemistry and Physics och den påbörjade diskussionen. Julia Lundkvist vet@sverigesradio.se

Del 2: Vad får ett barns liv kosta?

Nov 3, 2017 00:19:43

Description:

Wilma lider av en svår muskelsjukdom och det finns en medicin som skulle kunna göra henne bättre. Men den kan bli för dyr för vården. Vi möter dem som är ansvariga för att värdera läkemedel.

När ett nytt läkemedel godkänns för användning i Sverige görs en så kallad hälsoekonomisk värdering. I ena vågskålen läggs läkemedlets effekt, i den andra dess pris. Wilmas medicin är effektiv men jättedyr. Vårdens pengapung är ändlig, så prioriteringar måste göras. Men hur beslutar man vilka som ska få vård, hur värderar man ett liv? I programmet möter vi Wilma och Wilmas mamma. Medverkar gör också Gerd Lärfars, ordförande från Rådet för nya terapier, Jonathan Lind från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Mats Ekelund från läkemedelsbolaget Biogen. Första delen i serien handlar om Otto som är 1,5 år och lider av spinal muskelatrofi: Vad får ett barns liv kosta? Katarina Sundberg katarina Sundberg@sverigesradio.se

Del 1: Vad får ett barns liv kosta?

Nov 2, 2017 00:19:41

Description:

Vad får det kosta att kunna springa, hoppa och leka? Hur mycket är det värt att överleva? Trots att läkemedel finns att tillgå, väljs ibland en behandling bort på grund av prislappen.

Otto är 1.5 år, glad, busig och full av skratt. Men han är inte riktigt som alla andra. Hans muskler orkar inte riktigt. Otto föddes med spinal muskelatrofi, en ovanlig och allvarlig muskelsjukdom. Efter 20 års forskning finns nu ett läkemedel, men Otto kan bli utan. Just nu utreds om de svenska landstingen har råd att hjälpa barn som lider av spinal muskelatrofi. I programmet möter vi Otto, hans mamma och pappa samt Mar Tulinius, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Del 1 av 2. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

När älven var landskapets huvudled

Nov 1, 2017 00:19:37

Description:

Innan vägnätet byggdes ut var älvar och sjöar de viktigaste transportlederna i landet. Följ med på en vådlig och forsande resa längs Torneälven.

1949 gjorde Radiotjänsts legendariske reporter Lars Madsén en reportageresa på Torneälven. Inspelningsutrustningen som vägde 260 kilo lastades i två forsbåtar av trä och resan gick efter Torneälvens forsrikaste sträcka. Den gamla forsbåten av trä var utformad för att så lätt som möjligt kunna framföras i starkt strömmande vatten. I väglöst land hade älven som transportled fortfarande stor betydelse långt in på 1900-talet. Resultatet, ett mycket dramatiskt ljudmaterial som aldrig tidigare sänds i radio, blev förebilden för historieforskaren Curt Persson och Hasse Alatalo när de gjorde samma resa sommaren 2017. Då med modern teknik och gummibåt. I programmet medverkar också Emil Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Valfrid Johansson, forskarl Jukkasjärvi, Fredrik Pappila, komminister Jukkasjärvi, Yngve Bergkvist, forsrännare Jukkasjärvi. Hans-Erik Alatalo vet@sverigesradio.se

Kan kvinnors östrogenbrist leda till Alzheimers sjukdom?

Oct 31, 2017 00:19:28

Description:

Kan kvinnors östrogenbrist under och efter klimakteriet vara en delförklaring till Alzheimers sjukdom senare i livet och kan i så fall östrogenbehandling kring klimakteriet förebygga demenssjukdomen?

I klimakteriet sjunker halten av könshormonet östrogen kraftigt hos kvinnor. Samtidigt är östrogen viktigt för att hjärnans ämnesomsättning ska fungera optimalt. Den stora studien Women's Health Initiative startades 1991 och pågick i 15 år. Den kom fram till att tillskott av östrogen kan öka risken för både cancer och Alzheimers sjukdom. Men forskaren Roberta Diaz Brinton vid University of Arizona i USA menar att östrogen som ges vid rätt tid och i individuellt anpassade doser till kvinnor med klimakteriebesvär istället kan skydda mot demenssjukdomen. De svenska forskarna Per Johansson, psykiatriker vid Minnesenheten på Ängelholms sjukhus och Inger Sundström Poromaa, professor och överläkare på kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet är skeptiskt intresserade av Brintons slutsatser. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Jakten på den miljömässigt hållbara textilfibern

Oct 30, 2017 00:19:26

Description:

Vi köper kläder som aldrig förr och det innebär stora miljöproblem. Men en kapplöpning mot mer hållbara fibrer och tyger har inletts.

Kan svensk skogsnäring vara en del av lösningen för att utveckla en miljövänlig process för att tillverka tyger? Svensk forskning pågår vid Swerea i Mölndal och går ut på att utveckla en miljömässigt hållbar process, som omvandlar skogens cellulosa till morgondagens kläder. Vetandets värld har träffat forskarna Sandra Roos och Erik Perzon vid Swerea IVF i Mölndal, textilexperten Anna Lisa Persson vid Sveriges konsumenter i Stockholm samt textilvetaren Ida Marklund från Göteborg Per Helgesson vet@sverigesradio.se

Bild och ton i den kreativa hjärnan

Oct 27, 2017 00:19:40

Description:

Att skapa ett bildkonstverk och att skriva musik kan vara två aspekter av samma kreativitet. Kreativitet syns dessutom i hjärnan.

Inför en konsert i Berwaldhallen möter vi kompositören Britta Byström och hjärnforskaren Fredrik Ullén i ett samtal om bild, ton och skapande. Britta Byström inspirerades i sitt arbete med verket Segelnde Stadt, som Radiosymfonikerna framför i Berwaldhallen torsdag och fredag kväll, av ett bildkonstverk av konstnären Paul Klee. När hon beskriver sitt musikaliska skapande som en ständig växling mellan spontana infall och strukturerat arbete, känner hjärnforskaren Fredrik Ullén genast igen den beskrivningen från sin forskning om vad som händer i hjärnan på improviserande musiker. I Vetandets värld möts de båda inom ramen för seminarie- och konsertserien Interplay, som Vetenskapsradion gör i samarbete med Berwaldhallen under spelåret 2017-2018. I samband med en konsert arrangerar redaktionen ett miniseminarium på plats i Berwaldhallen, följt av en programinspelning som sänds som Vetandets värld fredagen efter konserten. Seminariet som helhet finns att lyssna på här: Om musik, bild och skapande På fredagkvällen spelas konserten igen i Berwaldhallen, och sänds då också direkt i P2. Den kan också höras i SR Play i 30 dagar efter sändningen. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Jobb och samarbete bäst mot schizofreni

Oct 26, 2017 00:19:35

Description:

Se till att människor med psykoser kan få arbete eller studera. Se också till att olika yrkesgrupper samarbetar kring dem. Det är två metoder för att hjälpa psykospatienter till ett bättre liv.

Metoderna har starkt vetenskapligt stöd, visar Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. I stället för att vårda en tidigare psykospatient för kunna arbeta efter tillfrisknandet, visar vetenskapen att det i stället är bättre att ge personen arbete direkt  med stöd under tiden. Metoden kallas för individanpassat stöd till arbete, IPS (på engelska individual placement and support). När individen får en arbetsspecialist som stöttar har 40 procent fler fått jobb än i vanliga fall. Personer som drabbas av en psykos är ofta unga, ofta mellan 18 och 30 år. Men får de snabb vård av ett tvärfackligt team med många yrkeskompetenser innebär det att många inte behöver drabbas av en psykos igen. Det visar internationell forskning, och som Vetenskapsradion redan i våras berättade om i en serie. Nu säger Socialstyrelsen också att det är så här man bör arbeta inom psykiatrin och socialtjänsten. I dagens Vetandets värld berättar forskare mer om metoderna, och du hör också om hur Sveriges kommuner och landsting vill arbeta för att det nya synsättet att stödja med sociala insatser ska få genomslag. I programmet medverkar Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare Sveriges kommuner och landsting, Pebbles Karlsson Ambrose, författare av tre böcker kring psykoser och schizofreni och talesperson för Psykiatrifonden, Ulrika Bejerholm, professor i psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning vid Lunds universitet, David Rosenberg, docent i socialt arbete vid Umeå universitet. Längre poddversion av programmet: Ny syn på psykosvården Lyssningstips: Hela serien Psykosen och vetenskapen Specialpodd: Psykosen och vetenskapen- en serie om hopp och svek Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Ny syn på psykosvården – längre poddversion

Oct 26, 2017 00:38:42

Description:

Vetandets värld fördjupar samtalet kring forskning och nya riktlinjer för psykosvården i en förlängd poddversion.

Jobb direkt och tvärfackliga team för att unga inte ska behöva drabbas av återkommande psykoser. Det är vad forskningen har visat är effektiv i vård för personer med schizofreni. I veckan har Socialstyrelsen presenterat nya nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni som utgår från den senaste forskningen. I den längre versionen diskuteras även att Socialstyrelsens förslag innebär att man inte bör satsa på boendetrappa, att polisen inte bör hämta till tvångsvård, hur läkemedel slår olika på män och kvinnor, årliga hälsokontroller, och det tvärfackliga arbete som krävs för stöd till unga som första gången fått psykos samt individanpassat stöd till arbete. Tips: Psykosen och vetenskapen Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Mänskliga robotar knackar på

Oct 25, 2017 00:19:46

Description:

Människans bästa vän är humanoiden. I framtiden kan robotar med mänskligt utseende och social kompetens allt mer hjälpa oss människor. Och nu forskas det mycket på hur dessa robotar kan utvecklas.

De kan redan jobba som receptionister och bli förolämpade. Och besöka FN för att hålla tal om mänsklighetens framtid. Det handlar om humanoiderna, alltså mänskliga robotar. Är de verkligen så hotfulla som populärkulturen ofta framställer dem? Eller kan de hjälpa oss att skapa en bättre framtid? I programmet får robotforskare, och robotar, prata om mänsklighetens framtida, mekaniska hjälpredor. I programmet hörs Nadia Thalmann, professor i datavetenskap och direktör för Nanyangs tekniska universitet, Patrick Doherty, professor i datavetenskap på Linköpings universitet, Daniel Berlin, utvecklingschef på Camanio Care, Zhenan Bao, professor i kemiteknik på Stanford universitetet, Gabriel Skantze, docent i teknik- och talteknologi på KTH. Stefan Nordberg stefan.Nordberg@sverigesradio.se

Pressat rymduppdrag med sikte på Jupiter

Oct 24, 2017 00:19:16

Description:

Ingenting får gå fel när den nya rymdsonden Juice skickas ut för att undersöka Jupiter och ismånarna. Tidsschemat är tajt och svenska rymdfysiker har ett tungt ansvar för att expeditionen ska lyckas.

Om allt går som planerat ska rymdfarkosten sättas i en bana kring Jupiters måne Ganimedes år 2033. Där ska den mäta haven som kan finnas under isen. Man hoppas kunna ta reda på förutsättningar för liv där. Svenska forskare ska hjälpa till att ta fram instrumentpaket ombord på rymdfarkosten Juice. 2022 ska farkosten skickas iväg, men redan nästa år måste Jan-Erik Wahlund, forskare vid Institutet för rymdfysik, och hans team leverera till ESA, som tar fram flygmodellen. Budgeten för instrumentpaketet ligger på närmare en halv miljard kronor. Och ingenting får gå fel. Instrumenten ombord ska klara av den långa resan till Jupiter, och dessutom de tuffa förhållanden som råder kring solsystemets största planet, inte minst bombardemanget av radioaktiv strålning. I programmet hörs även Olivier Witasse, rymdfysiker på ESA, det europeiska rymdprogrammet. Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Var hamnar miljögifterna – splittrad syn på fiberbankarna

Oct 23, 2017 00:19:43

Description:

Stora mängder träfibrer och miljögifter släpptes ut i vattnet före 1970-talet. Vad ska vi göra åt det giftiga avfallet idag? Det råder delade meningar bland forskare om de bästa lösningarna.

Före 1970-talet släppte pappers- och massaindustrin ut träfibrer och miljögifter rakt ut i vattnet på många platser i Sverige. Ansamlingarna av fibrer som fortfarande ligger kvar på bottnarna längs våra kuster kallas ibland för fiberbankar. På Sveriges geologiska undersökning säger forskarna Anna Apler och Sarah Josefsson att det kan behövas aktiva åtgärder i flera fall för att inte riskera att gifterna sprider sig, och att det är viktigt att ta reda på mer om hur stor risk fiberbankarna innebär. Men miljöanalytikern Magnus Karlsson på IVL Svenska miljöinstitutet menar att fiberbankarna knappast borde vara något större miljöproblem. I programmet möter vi också Rolf Nilsson och Bosse Ljung som bor i Kramfors och Härnösand. De berättar om hur det kunde gå till när avfallet släpptes ut i vattnet. I programmet medverkar också Tomas Viktor/fisktoxikolog IVL Svenska miljöinstitutet. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Ny astronomi såg den enorma stjärnsmällen som gav guld

Oct 20, 2017 00:19:26

Description:

En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.

En krock mellan två neutronstjärnor som inträffade för 130 miljoner år sedan blev först ut att följas på detta sätt. Ligos gravitationsvågsdetektorer i USA och Virgos i Italien uppfångade den den 17 augusti i år, och då gick larmet till astronomer världen över som vände sina teleskop mot samma punkt på himlen. Under flera veckors tid kunde man se hur ljusskenet från krocken förändrades från kortare till allt längre våglängder, och olika typer av teleskop avlöste varandra i observationerna. På Stockholms universitet finns astronomiprofessorn Jesper Sollerman, som var en av alla de teleskopastronomer som följde händelserna. Där finns också astrofysikprofessorn Stephan Rosswog, som fick sina beräkningar från 1990-talet bekräftade: I dessa våldsamma neutronkrockar bildas en stor del av universums tunga ämnen, som uran, plutonium och guld. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Stjärnsmällen som gav guld och ny astronomi

Oct 20, 2017 00:21:13

Description:



En ny typ av astronomi har fötts. För första gången har astronomer kunnat studera en händelse i rymden både med teleskop och med gravitationsvågor som den skapar.

Tonfiskens återkomst till Sverige

Oct 19, 2017 00:19:20

Description:

För 60 år sedan försvann den blåfenade tonfisken från svenska vatten. Efter kraftigt minskat fiske har Atlantens starkaste och snabbaste fisk återhämtat sig och är nu tillbaka utanför Lysekil.

På 1930-talet kom mängder av utländska sportfiskare till Öresund för storviltfiske, men sedan 1960-talet har tonfisken varit helt försvunnen. Men häromåret siktades stora stim blåfenad tonfisk i Skagerak. De kommer till nordliga vatten för att äta upp sig på makrill på hösten. Vi följer med forskarna ut för att försöka fånga tonfisken och sätta sändare på de karismatiska fiskarna, som kan väga upp mot 300 kilo. Målet är att märka 20 fiskar i både Sverige och Danmark för att få veta mer om hur de vandrar över Atlanten, och om de kommer från lekbeståndet i Medelhavet eller Mexikanska gulfen. I programmet hörs Massimiliano Cardinalen, fiskforskare vid Havsfiskelaboratoriet SLU Aqua, Mikael Ovegård, forskningsassistent SLU Aqua, Inigo Onandia, märkare Azti-Tecnalia Bilbao, Martin Falklind, fiskejournalist, Joakim Larsson, sportfiskare och Niklas Sandberg som är kapten på märkningsbåten. Lena Näslund vet@sverigesradio.se

Luktexperiment i magnetkamerans vrål

Oct 18, 2017 00:19:48

Description:

Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret.

Förståelsen för hur luktsinnet faktiskt fungerar ligger långt efter forskning kring syn, hörsel och känsel. Vetandets värld  dyker in i en magnetkamera för att ta reda på vad som händer i hjärnan när vi känner en doft.  Måste vi använda syncentrum för att lukta? I programmet hör du på Johan Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet Missa inte del 1 i miniserien om luktsinnet: Luktforskning bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Luktforskning – bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre

Oct 17, 2017 00:19:30

Description:

Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret.

Dofter och lukter påverkar oss mer än man kan tro - i bland annat partnerval och för att undvika faror. Men vad är egentligen en lukt, och hur kan en speciell doft vara så viktig för att framkalla ett minne? Vår reporter Katarina Sundberg använder sin favoritdoft för att hitta svaret. I programmet hör du också Johan Lundström, docent vid Karolinska institutet, Janina Seubert, forskarassistent, Karolinska institutet och Saskia Borg, student vid Leidenuniversitetet. Missa inte del två i miniserien om vårt luktsinne: Luktexperiment i magnetkamerans vrål

Smarta textilier renar vatten från tungmetaller

Oct 16, 2017 00:19:20

Description:

Smarta textilier hjälpa personer med spasticitet i muskler att slappna av, eller till och med ersätta blodkärl. Men de kan också användas för rening av dagvatten.

Juteväv beväxt med svamp kan rena dagvatten från farliga tungmetaller. Det visar resultaten hittills från Smart textiles technology lab vid högskolan i Borås, där utveckling sker för att ta fram en enkel och billig teknik för att i alla fall delvis rena dagvatten från städer och vägar från sådant som zink, koppar och kadmium. Sveriges kommuner har ansvar för sitt dagvatten, men kontrollen över vad som finns i det är långt ifrån total. Den rening som finns idag är oftast den sedimentering som sker i dagvattendammar, där partiklar i det stillastående vattnet sjunker ner till botten. Men tungmetaller i jonform slinker vidare ut mot åar, sjöar och hav och kan ställa till miljöskada. I programmet hör du Nils-Krister Persson, docent vid högskolan i Borås och Annika Holmén, VA-chef Skövde kommun. Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Katalonien har gjort flera försök att rösta

Oct 13, 2017 00:19:34

Description:

Folkomröstningen i Katalonien för ett par veckor sedan är inte det första försöket från regionen att driva framåt mot självständighet. Vetandets värld tecknar regionens nutidshistoria.

Flera gånger under de senaste decennierna har politiker i Katalonien försökt få till olika typer av folkliga omröstningar om självständighet. Ibland har de varit olagliga, som den senaste, och ibland har man använt möjligheter som lagarna ger att be om folkets stöd för reformen. Men om det finns majoritet i befolkningen för att bilda en självständig stat är fortfarande oklart. Spanienkännaren, författaren och journalisten Thomas Gustafsson har länge följt utvecklingen i landet. Vetandets världs Camilla Widebeck har träffat honom.

Dödligt våld – nu ska de bortglömda barnen få stöd

Oct 12, 2017 00:19:37

Description:

I Göteborg pågår nu flera forskningsprojekt f